Kategori: 1952 07 Juli

Publicerat

Fårö, Karlsö och Hoburgen lockar flesta turisterna.

Det är som förgjort, menar turist-byråföreståndare Axel Nyberg, när han i dag omtalade för Gotlänningens turistguide att bussutflykter till Gothem—Tjelders inte lockar flera turister.
Till resan i dag var bara en anmäld. Det ser dåligt ut med anmälningar till turen i morgon Mästerby —Djupvik också. Det är konstigt, då platserna som besöks är väl utvalda och faktiskt tillhör de naturskönaste platserna på Gotland och givetvis finns det mycket också att berätta därom. Övriga turer går med fullsatta bussar.
Förmodligen är det väl så att turisterna har fått Karlsö, Fårö och Hoburgen som främsta platser inpräntade och enda utflyktsorter. Gotland har mycket mera att bjuda på.

Gotlänningen
Torsdagen 10 Juli 1952
Nr 156

Publicerat

Dålig trafikkultur på Snäckgärdsvägen.

Ordningspolisen har de senaste kvällarna företagit kontroll av trafiken på Snäckgärdsvägen som en följd av att trafikanterna börjat synda alltför mycket mot gällande regler. Åtskilliga cyklister, de flesta från tältlägret på Norderstrand, har nu böter att vänta för att de åkt utan lyse etc. Alltför vanligt är det också att de åker två på en cykel. Vad bilisterna beträffar så vill polisen göra dem uppmärksamma på att fartbegränsningen till 30 km gäller vägen förbi Norderstrand. Polisen kommer att fortsätta med kontrollen så länge trafikkulturen på nämnda väg är så dålig.

Gotlänningen
Torsdagen 10 Juli 1952
Nr 156

Publicerat

Förlovning

mellan polisman Bertil Lekström, Hörsne, och fröken Maud Ericsson, dotter till byggmästaren Ernfrid Karlsson och hans maka Edla, född Norbeck, Visby.

Gotlänningen
Torsdagen 10 Juli 1952
Nr 156

Publicerat

Födelsedagar

ÅTTIOFEM ÅR fyller på lördag förre hemmansägaren Herman Segerdahl, Mariahemmet i Visby. Jubilaren är född i Hangvar och har i många år innehaft Stora Tollby i Fole. Under sin hälsas dagar var han bl. a. spelman och en glad och humoristisk person, som kunde konsten att ta folk på rätta sättet.

ÅTTIO ÅR fyller förre byggmästaren Anton Lorén, Södra Murgatan 39 i Visby, på lördag.

SJUTTIO ÅR fyller fru Maria Elisa Andersson, Korsgränd 6 i Visby, i morgon.

På lördag fyller fru Hulda Lagergren, maka till hemmansägaren Axel Lagergren, Stenstugu i Björke, sjuttio år. Hon är född i Björke och tillhör kyrkliga syföreningen.

SEXTIO ÅR fyller på lördag hemmansägaren Hilding Johansson, Ljungby i Ala. Jubilaren, som är född på Öland och tidigare innehaft en gård vid Loggarve i Klinte, kom för några år sedan till Ala, där han förvärvat gården vid Ljungby. Han är bl. a. ledamot av kyrkorådet och kyrkvärd. Sextioåringen har gjort sig känd som en synnerligen duktig lantbrukare, som förbättrat sin gård i avsevärd grad under årens lopp.

Änkefru Hermanna Larsson, Rofinds i Vamlingbo, fyller på lördag sextio år. Sextioåringen, som är född i Vamlingbo och änka efter hemmansägaren Karl Larsson, tillhör kyrkliga syföreningen.

Sextio år fyller på lördag fru Rosa Olofsson, maka till lantbrukaren Mauritz Olofsson, Gjärungs i Rute. Hon är bördig från Estland, men har i många år varit bosatt på Gotland. Hon är en duktig och rejäl kvinna, allmänt omtyckt och uppskattad av sockenborna.

Sextio år fyller metodistpastor Arthur Nilsson, Göteborg i dag. Han är född i Östervåla, Västmanlands län. Till teol. skolan kom han 1912, avlade studentexamen 1917 och har sedan bl. a. betjänat församlingen i Visby och sedan 1946 Emanuelsförsamlingen i Göteborg. I Visby var han verksam 1924-28. Metodistkyrkan har tagit pastor Nilssons kunnande och villighet i anspråk i en mångfald uppgifter, bl. a. i styrelsen för Metodistkyrkan, finanskommittén, examensutskottet och nykterhetskommitten.
Den jubilerande prästmannen var under sin tid i Visby verksam på olika områden och vi kan erinra om att det var på hans initiativ som Sjömanshemmet kom till.

FEMTIO ÅR fyller på fredag slakteriarbetaren Gustaf Annas, Vinkelgatan 12 i Visby.

Fru Astrid Holmert, Strandgatan 4 i Visby, fyller på lördag femtio år.

Femtio år fyller på lördag hemmansägare Arvid Jakobsson, Utalskog i Alskog. Han är född vid Utalskog och har övertagit fädernegården efter föräldrarna. Jubilaren har även fått mottaga ,en del allmänna uppdrag bl. a. son ledamot i skolrådet och taxeringsnämnden. Han är en gemytlig och hjälpsam man och därför också uppskattad av sin omgivning.

Gotlänningen
Torsdagen 10 Juli 1952
Nr 156

Publicerat

Hyllningar

På sin 90-årsdag den 8 juli blev skräddarmästaren Johan Gustav Lindström, Anga, hjärtligt hyllad. Barn, syskon och vänner hade mött upp hela dagen och även en liten treårig dam, var bland de uppvaktande, och hans hem blev snart en enda blomstergärd av rosor och andra blomster. Även presenter av olika slag fick han mottaga. Metodistförsamlingen, som han tillhört i många år, uppvaktade med blommor och sång. Alla uppvaktande samlades sedan till ett kaffebord, under festlig sammanvaro där tal hölls och flera telegram anlände. Trots sin höga ålder, är han mycket vital.

Gotlänningen
Torsdagen 10 Juli 1952
Nr 156

Publicerat

Dödsfall

Natten till i går avled lantbrukaren Emil Rangstedt, Mickels i Silte, i en ålder av 57 år. Han var känd som en driftig jordbrukare och var allmänt uppskattad och omtyckt i sin hemsocken, där han också beklätt många förtroendeuppdrag. Sålunda har han varit ordförande i fattigvårdsstyrelsen och skogsvårdskommittén, kassör i kyrkorådet samt kyrkvärd m. m., och han var också aktiv inom jordbrukets föreningsrörelse. Närmast sörjes det bortgångne av maka, en son och två döttrar, den ena gift med lantbr. Justus Jakobsson, Hexarve i Sproge, samt brodern lantbr. Karl Rangstedt, Smittsarve i Silte.

Gotlänningen
Torsdagen 10 Juli 1952
Nr 156

Publicerat

Väder att vänta

Vackert
Utsikter: Svag till måttlig, något tilltagande vind omkring SV. Uppehållsväder. Övervägande klart. Ingen större temperaturförändring.
Farvattnen kring Gotland: God till styv bris omkring SV. God sikt.
Temperaturen var i morse Id. 7 i Stockholm 20 grader, Göteborg 19, Malmö 17, Växjö, 15, Visby 19, Karlstad 20, Falun 18, Östersund och Haparanda 19 och Rikgränsen 14 grader.
Oslo hade 18, Helsingfors 23, London 14, Paris 13, Berlin 18, Wien 20, Moskva 14 och Nizza 22 grader.

Gotlänningen
Torsdagen 10 Juli 1952
Nr 156

Publicerat

UTKASTAD I VÄRLDEN VID 12 ÅRS ÅLDER

BLEV ”DEN SVENSKA MEKANIKENS FADER”
Förra året släpptes ett frimärke ut med bilden av Christopher Polhem och årtalen 1661-1751. Det var ett värdigt sätt att fira 200-årsminnet av den store uppfinnarens död, han som kallats den svenska mekanikens fader.

Nystugu i Tingstäde, Polhems barndomshem.

Polhem tillhör de svenska märkesmän som själva slagit sig fram i livet tack vare begåvning, seg energi och okuvlig framåtanda. Släkten härstammade från Österrike och fadern hade från svenska Pommern kommit till Gotland, där han tycks ha varit en framgångsrik affärsman. På Tingstäde på Gotland föddes också Polhem. Fadern dog emellertid rätt snart, modern gifte om sig, och \”den girige styvfadern\” ställde om att pojken fick lämna sitt hem och i stället kom till en farbror i Stockholm. Han var då tio år. Vistelsen i Stockholm, där han fick gå i tyska räkneskolan blev inte långvarig. Efter två år dog också farbrodern, och tolv år gammal blev Christopher bokstavligt talat utkastad i världen.
Först fick han plats som dräng hos en fru Wallenstedt, som snart upptäckte hans skicklighet i att skriva och räkna. Hon sände honom då till sin gård Kungshamn i närheten av Uppsala, där han skulle vara \”skrivare åt fogden, som ej själv var övad däruti\”. Här skötte han sig så bra, att han efter ett eller annat år kom till hennes egendom Kransta i Ösmo socken i Södertörn som inspektor.
På Vansta stannade Polhem i tio år, och här var det som han visade vart hans håg pekade och vilka anlag han fått i arv. Släkten syntes överhuvudtaget ha varit mekaniskt anlagd. Alla sina lediga stunder använde han till att \”snickra, svarva, snida, hyvla och göra ur och stekvändare med mera\”. Han inrättade med sin husbondes goda minne en fullständig verkstad åt sig, och allt vad han där tillverkade och tog sig före väckte stort uppseende. Den som inte minst föll i förundran var kaplanen i grannsocknen Sorunda, som rådde honom \’att bege sig till gymnasiet i Strängnäs för att studera. Christopher ville gärna lyda rådet, men hans härskarinna vägrade att ge honom avsked, och så var det ingenting att göra åt den saken.
Själv kände han emellertid, att skulle han komma någon vart så måste han också studera. Han lärde känna husprästen på granngården Follnäs, och han lovade denne ett ur, som \”skulle slå både hela, halva och fjärdedels timmar samt visa ny och nedan, dag och datum\”. om han ville lära honom latin, som var nödvändigt för hans studier. Prästen gick gärna med härpå. Polhem lyckades nu få avsked och flyttade över till Follnäs, där han fått plats. Prästen fick sitt ur och Polhem började sina studier.

Christopher Polhem.
Oljemålning av Scheffel.

Tyvärr blev prästen snart förflyttad, men som räddare i nöden uppträdde nu kyrkoherde Dryselius i Sorunda. Polhem träffade honom på ett \”bondegästabud\”. Dryselius ville ha några ur lagade, Polhem ville fortsätta studierna, och så var de två snart överens. Men slitigt blev det. Under sju månaders tid gick Polhem varje dag i ur och skur den halvannan mil långa vägen mellan Follnäs och. Sorunda. Och sin plats skötte han samtidigt; \”ingen prick blev försummad\”, här han själv skrivit.
Kyrkoherde Dryselius upptäckte snart, att han hade en sällsynt begåvad och vetgirig elev. Han föreslog att Polhem skulle fortsätta studierna i Uppsala och gav honom rekommendationsskrivelse till professorn i astronomi, Anders Spole. Tjugufem år gammal kom Polhem så till Uppsala där han blev väl omhändertagen och med sådan framgång deltog i den akademiska undervisningen, att rektorn kunde intyga, att han i matematik och fysik hade få likar vid universitetet och att han även i humaniora förvärvat goda insikter.
Uppmärksamhet i vida kretsar drog Polhem till sig, då han lagade det berömda astronomiska uret i domkyrkan, som en gång förfärdigats av en Vadstena-munk men som stått i hundra år. Till dem som fick ögonen på honom hörde Bergskollegium, som kallade honom till Stockholm för att konstruera ett uppfordringsverk för malmen ur gruvorna. Polhem lyckades med detta som snart sagt med allt annat, och så var han färdig att på allvar börja den bana, som skulle före honom själv med indräktiga ämbeten, titlar och adelskap, göra hans namn vida berömt men först och sist vara till ovärderlig nytta inom olika områden av svenskt näringslig.
Eric Leijonancker

Gotlänningen
Torsdagen 10 Juli 1952
Nr 156

Publicerat

Sportspalterna

\"\"

Kruskamuskler bäst i pushboll.
Cirkusakrobatik bäst på Vallen.
Låt inte människorna i denna stad — rosornas och ruinernas — vandra omkring som levande ruiner, utan låt i stället hälsans rosor lysa från kinderna. Det går, om man låter bli sprit, tobak, snask och snusk och byter ut det mot härdande träning och friluftsliv.
Detta var kontentan i det tal Svenska frisksportförbundets ordf., fil. lic. Pelle Dalenius höll vid de trevliga Frisksportarspelen på Gutavallen i går kväll. Rent idrottsligt (eller cirkusmtivigt) bjöds det på akrobatik, skämttävlingar och pushboll. Det var både fart och fläkt i programmet, så att alla såg ut att trivas.

Det började med att hela frisksportarlägret samlades på Strandgärdet och tågade med musik i täten till Gutavallen. Där vällde först trupper i blått och vitt in, grabbar med citrongula overaller och sist, men absolut störst, en brokig »matta» av friskusar från hela Sverige. Välkomsttalade gjorde förbundets sekr. Harry Lindgren och sedan satte man igång.
Först var det Vårby frisksportarklubb, som sjöng så det ekade mellan murarna, sedan blev det publiken som fick skratta så det ekade mellan samma murar. Skämtlekarna var nämligen roliga och publiken kom på gott humör. Detta försämrades inte sedan när de tre kattviga Skövdepojkarna, Evert Jonsson, Lennart Ekman och Henry Granström, visade upp akrobatik i cirkusklass.
Turen var sedan kommen till Pelle Dalenius tal, ,naturligtvis var det ett kärnfriskt anförande om frisksportens mål, hälsa — ridderlighet — fred. Och det bästa åskådningsmaterialet till talet fanns det inne på plan, de 300 »friskusarna» såg minsann inte »sjukliga» ut. Så var det dags för pushboll igen, ett lag från lägret i Ihre och ett reservbetonat presslag drabbade samman. Där visade sig kruskamuskler vara ojämförligt bäst och slog oss pressmannar med hela 8-0. Systrarna Lisbeth och Birgitta Hedström från Skövde var inte sämre än sina manliga kollegor i akrobatik (gör man inget annat i Skövde), då de visade upp ett akrobatprogram, som gick i den fällknivsmjuka stilen. De tre grabbarna kom tillbaka, denna gång i ett spexartat program, som drog ner ovationer i massor. Särskilt Lennart Ekmans oförlikneliga gång på styltor var i absolut cirkustoppklass. Grabbarna har också haft anbud!
Det slutade som det börjat, med Vårbys käcka sångartrupp som klämde i med »Låt livsmod och humör …» och nog var det livsmod och humör de ca 200, som satt på läktaren, fått skåda i tvåtimmars-programmet.
Rune.

Stenkyrka IF i Div. I efter seger över KIK.
Efter seger över Klintehamns IK i Roma i går kvalificerade sig Stenkyrka IF till div. L Segersiffrorna lydde på 5-2, men Stenkyrka övertygade trots dessa siffror inte på något sätt. Motståndarna visade, mv. undantagen, inte upp någon motståndskraftig elva och utgången var given redan på förhand.
Första halvleken var tämligen jämn och slutade 2-0 till Stenkyrkas favör. I den andra fick emellertid Stenkyrka ett markant övertag och fastställde segersiffrorna till 5-2.
Målskyttar för Stenkyrka var A. Svensson (straff), Sven Andersson 2, Högberg och Larsson 1 vardera, medan »Tabben» Johansson (straff) och O. Hägg svarade för KIK:s mål.

Pojkfotbollen:
Oskarshamns AIK och Gute spelade oavgjort
Oskarshamns AIK mötte i går Gute på Gutavallen i en pojklagsuppgörelse. Matchen slutade oavgjort 1-1 och Gösta Jakobsson svarade för Gutes mål, medan gästernas center målade för sitt lag.

Gotlänningen
Torsdagen 10 Juli 1952
Nr 156

Publicerat

Gotland Runt. Fidenäs.

FIDENÄS
Söndagsskolans sommarfest hölls i söndags under god tillslutning av barn och dess föräldrar samt många andra söndagsskolvänner. Festen inleddes med unison sång till strängmusik samt bibelläsning och välkomstord av ssk:s förest. fru Anna Båtelsson samt bön av hr Ivar Mattsson, Näs. En av söndagsskolans elever framförde ett varmt välkommen å barnens vägnar. I det rikt omväxlande programmet deltog barnen -utmärkt med berättelser, poem och sång däribland solosång av en 4-årig flicka. Pastor I. Lundin höll ett i andliga frågor med levande bilder belyst samtal med barnen. En grupp sångare och musikanter deltog. En god insamling gjordes för söndagsskolverksamheten. Den trevliga festen avslöts med gemensam sång och bön av hr John Holgersson, Öja.

Gotlänningen
Torsdagen 10 Juli 1952
Nr 156

Om Oss Drivs med WordPress