Oförändrat vårväder.
Utsikter: God till styv bris, till en början avtagande, ingen eller obetydlig nederbörd, oförändrad temperatur.
Barometer idag kl; 13 i Visby 751 mm.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 februari 1943
N:r 27
Oförändrat vårväder.
Utsikter: God till styv bris, till en början avtagande, ingen eller obetydlig nederbörd, oförändrad temperatur.
Barometer idag kl; 13 i Visby 751 mm.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 februari 1943
N:r 27
Skolöverstyrelsen har ledigförklarat en lärarinnetjänst i kvinnlig slöjd vid Visby läroverk. Ansökningstiden utgår den 5 mars.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 februari 1943
N:r 27
På krigsskådeplatsen i Ryssland är händelsernas tyngdpunkt alltjämt förlagd till sydfronten.
Där kan man skilja på fem olika avsnitt: Kaukasien, Kubanområdet, nedre Don, öster Rostov, Voronezh samt Stalingrad. I alla pågår oavbrutet ryssarnas offensiv, i de flesta under hårda strider. Operationerna i dessa olika frontavsnitt stå i nära inbördes samband. De kunna fördenskull icke betraktas eller bedömas var för sig. De äro att anse såsom drag, verkställda med de pjäser, gom – där opererande arméer representera, i det gigantiska schackspel, vilket nu utspelas i Ryssland och som har till syfte att. göra motståndaren matt och få honom att uppgiva spelet. Såsom det nu har utvecklat sig torde nämligen remi vara uteslutet.
För att börja med det sydligaste avsnittet, det kaukasiska, kan det konstateras, att strider av större omfattning icke här förekommit under den gångna veckan. Inför det hot om avskärning och inringning, som den ryska Kubanarméns operationer utöva, draga sig tyskarna här tillbaka frivilligt utan strid och ofta i en takt, som gör det svårt för ryssarna att hinna med. Denna frivilliga tyska frontförkortning har medfört uppgivande av bl. a. Maikop, söm utgör centrum i oljeområdet med samma namn. Därmed ha också tyskarna förlorat det enda oljefält, som de med stora offer lyckades erövra wunder sommarens Kaukasusoffensiv, vilken hade som mål besittningstagande av Kaukasiens rika oljefyndigheter.
I realiteten har efter den långtgående tyska tillbakaryckningen, som markeras bl. a. av Maikops uppgivande, det kaukasiska operationsområdet förenats med det kubanska. Även här har den ryska framryckningen gått fort och nått betydande geografiska resultat. . Målet har varit intagandet av Tikhorecsk, som ligger där Kubanjärnvägen och den transkaukasiska banan skära varandra. (Här skall kanske framhållas, att i denna liksom i följande översikter från östfronten angivas blott sådana orter, som kunna återfinnas på Gotlands Allehandas översiktskarta över ”Krigsskådeplatsen i Öster”, införd i tidningens nummer av den 21. januari.) Framryckningen mot denna viktiga järnvägsknutpunkt har skett dels från nordöst längs järnvägen från Salsk, dels från sydost över Armavir, som besattes i mitten av januari. De i sistnämnda riktning framryckande styrkorna nådde 29/1 Krapotkin, och samtidigt hade den andra anfallsarmen sträckts fram ungefär 75 kilometer sydväst om Salsk. Den 30. kunde en rysk extrakommuniké meddela, att det eftertraktade Tikhorecsk, centrum för förbindelserna inom Kubanområdet, tagits. Härigenom löpa de tyska styrkor, som ännu befinna sig kring Kubanflodens nedre lopp, allvarlig risk att bliva avskurna från återtåget genom den ännu öppna flaskhalsen vid Rostov.
I det tredje avsnittet, d. v. s. vid nedre Don i trakten av Rostov, synes läget vara jämförelsevis stabilt. Sannolikt ha tyskarna här satt in huvuddelen av sina strategiska reserver för att möjliggöra öppethållande av reträttvägen för de på närmast förut nämnda två avsnitt opererande arméerna.
De häftigaste och betydelsefullaste striderna ha utkämpats i det fjärde och nordligaste av sydfrontens avsnitt, nämligen i Voronezhsektorn. Den här pågående offensiven medförde på veckans första dag erövrande av Starobelsk, beläget 110 kilometer västnordväst om Millerovo. Striderna om denna stad pågingo oavbrutet under tre dagar och betecknas såsom de hårdaste undet hela vinteroffensiven. Genom fortsatt framryckning söder Voronezh ha tyskarna tvingats till frontförkortning i norr och utrymde 25/1 utan strid denna tidigare så omstridda stad. Ryssarna följa efter de vikande tyskarna och hava i mitten av veckan besatt bl. a. den viktiga järnvägsknutpunkten Kastornaja, som ligger där järnvägen Voronezh—Kursk skär Elets—Valuikibanan 110 kilometer öster om Kursk.
Det närmaste målet för den ryska s. k. Voronezhoffensiven synes otvivelaktigt vara Kharkov—Kursk. Nås detta mål, innebär det, att ryssarna även på detta frontavsnitt berövat tyskarna frukterna av deras sommaroffensiv; den utgick som bekant från trakten strax öster om dessa stärder. I förening med det hot, som utövas av den ryska Kubanarmén, kan därigenom tyskarna dessutom komma att bliva nödsakade att uppgiva Rostov. Voronezhoffensiven kan sålunda komma att medföra stora strategiska resultat. Hittills har den kostat tyskarna bl. a. ungefär 75,000 man i fångar.
Det femte avsnittet, Stalingrad, blir föremål för en särskild översikt.
Till slut blott en sammanfattning, uttryckt i operativa enheter, av de förluster, som rTyssarna anse sig hava tillfogat sina motståndare under det nu två månader långa vinterslaget. Sovjets krigsledning uppskattar fiendens på östfrontens nu aktuella stridsområden insatta divisioner — motsvarande svenska fördelningar — till inalles 240. Av dessa beräknades 180 vara tyska samt de återstående ungerska, rumänska och italienska Av samtliga divisioner hava sammanlagt 102 stycken slagits. Tyskarna uppgivas sålunda hava förlorat huvuddelen av 69 divisioner, medan 9 ungerska, 18 rumänska och 6 italienska divisioner hava upprivits, tagits till fånga eller så decimerats, att de icke längre äro att räkna med.
Sannolikt äro väl dessa siffror färgade, men i varje fall torde kunna fastslås, att tyskarnas förluster varit sådaha, att de mycket väl motivera den genomgående pessimistiska ton, som nu präglar den tyska pressens krigskommentarer.
31/1 1943.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 februari 1943
N:r 27
Ångbåtsbolaget presenterar en amper kritik.
Gotlands handelskammare, vars yttrande rörande den statliga isbrytareutredningens förslag vi i gårdagens tidning återgåvo, åberopade och instämde i sagda yttrande helt i Angfartygsaktiebolaget Gotlands särskilda utlåtande. I detta, som vi här nedan äro i tillfälle att presentera i sin helhet, understrykes bl. a., att varken länsstyrelsen på ön eller den allmänna opinionen där torde hava föreställt sig, att ensamt Gotlands behov skulle motivera anskaffandet av en ny havsisbrytare. Vidare efterlyses en definition av utredningens åberopade begrepp med ”de strängt nödvändiga förbindelserna” — menar man därmed sådana som i vintras var tredje eller fjärde vecka? Bolaget ger den statliga isbrytareledningen en eloge för det sätt varpå den fyllt sin uppgift, särskilt i vintras, och opponerar sig bestämt emot såväl ett överflyttande till kommerskollegium av isbrytaredetaljens hittillsvarande arbete som civilbemanning av isbrytarna och anställande av isbrytareombud i Nynäshamn, vars distrikt även skulle omfatta Gotland.
Bolagets skrivelse är av följande lydelse:
En isbrytare för övre Östersjön och Bottenhavet skulle öka Gotlands chanser.
Även om länsstyrelsen i sin framställning om byggande av ytterligare en havsisbrytare grundar denna på behovet i det åt styrelsen anförtrodda länet, så torde varken styrelsen eller den allmänna opinionen på ön hava föreställt sig, att ensamt Gotlands behov skulle motivera anskaffandet eller giva full sysselsättning åt en ny havsisbrytare, ej ens för vintrar av den svårighetsgrad gom vintern 1942. Under den diskussion, som då fördes, gav också gotlandspressen uttryck åt denna tanke under framhållande av att det gotländska behovet dock borde vara av den betydelse, att det kunde hava värde i samverkan med andra landsdelars. Att sådana finnas, framgår klart av Herrar Göranssons och Norenbergs reservationer. Härtill komma de av amiral Giron framlagda militära synpunkterna.
Utredningen har icke låtit dessa ???????????nom sin gemensamma ???????? har plockat fram dem ett och ett och så avlivat dem var för sig medelst teorier av ofta ringa praktiskt värde. Härigenom har utredningens majoritet kunnat för sin negativa inställning skapa ett underlag, som ger illusionen av saklighet. Det är väl självklart, att om ytterligare en havsisbrytare anskaffas för övre Östersjön och Bottenhavet, bliva chanserna att erhålla hjälp betydligt ökade för sjöfarten på dessas hamnar, och därmed även för Gotlands del. Så långa avbrott i sjöförbindelserna, som tidvis rått under de senaste vintrarna, skulle därigenom kunna undvikas.
Bör allmän sjöfart i Östersjön inställas under isvinter?
Innan man på annat sätt än genom referaten i tidningarna tagit del av betänkandet, frestades man antaga, att anskaffandet av en särskild isbrytare för Öresund skulle på så sätt kunna gynnsamt påverka läget i våra farvatten, att ”Atle” ej mera skulle behöva förflyttas till Trelleborg–Sassnitzleden. Vid läsningen av betänkandet finner man emellertid, att så ej skulle bliva fallet, ty då svårigheterna i Östersjön bliva som värst, skulle den föreslagna isbrytaren C helt tagas i anspråk för Öresund och antingen ”Ymer” eller ”Atle” detacheras till kontinentallinjen. Detta motiveras med ”att, när issvårigheterna nått detta stadium, den allmänna sjöfarten på Östersjön i huvudsak upphört”. I detta resonemang ligger en antydan om att utredningens majoritet, eller de drivande krafterna, haft en förutfattad negativ inställning till frågan om en ny stor havsisbrytare. Avsikten med ett sådant fartyg skulle eljest vara den, att den allmänna sjöfarten på Östersjön icke skulle behöva upphöra, eller åtminstone ej behöva inskränkas i den katastrofala grad som förhållandet varit under de senaste vintrarna. Utredningen uppställer i stället denna inskränkning som ett postulat, vilket utesluter alla planer i annan riktning.
Utredhingens resultat: negativt konstaterande i stället för positiva förslag.
Vad uppläggandet av vinterberedskapslager på Gotland angår, så låter det bra i teorien, men torde ej kunna praktiskt genomföras i erforderlig utsträckning, beroende på vissa varors lättfördärvliga slag eller endast successiva åtkomst samt även på ekonomiska skäl och bristen på utrymmen.
Istället för att man väntat, att utredningen skulle komma med ett positivt förslag till en sådan förbättring av isbrytarematerielen, att de av stränga isvintrar förorsakade svårigheterna för sjöfarten i övre Östersjön och Bottenhavet ’ skulle hindras, och därmed även de, som besvära den gotländska trafiken, kommer utredningen till det negativa resultatet, att tanken på en någorlunda reguliär sjöfart för Gotlands del bör helt uppgivas. De försök till förbindelsernas uppehållande, som vårt bolag, i trots av risker och kostnader, gjort under de senaste vintrarna, böra icke upprepas annat än då temperatur och vindförhållanden kunna vara som mest gynnsamma samt begränsas till det strängt nödvändiga. Däri kunna vi ej annat än giva utredningen rätt när det gäller n uvaramnd e isbrytareresurser, och våra i betänkandet anförda erfarenheter ????? oss också till vid kommande liknande förhållanden iakttaga denna måtta.
Delade meningar om innebörden av ”strängt nödvändiga förbindelser”.
Det uppställer sig emellertid i detta sammanhang en mycket svår fråga: vilket är det strängt nödvändiga? Då vi av ett eller annat skäl nödgats minska på de dagliga turerna, även i mycket ringa omfattning, har det från såväl statsinstitutioner som från allmänheten med skärpa framhållits för oss, att dagliga turer året runt äro strängt nödvändiga. Och vilka garantier finnas för att en vid gynnsamma utsikter anträdd resa även kan utföras utansvårare störningar? Utredningen påstår, att ”ett sålunda avgränsat program har trots ogynnsamma omständigheter kunnat fullföljas till och med under de svårigheter, den senaste vintern uppvisat”. Här få vi sålunda en definition på vad det för Gotland strängt nödvändiga
från Nynäshamn 25 januari kl. 4,00, ankomst 28 januari kl. 16,30 från Nynäshamn 24 februari kl. 3,45, ankomst 25 februari kl. 21,00 från Nynäshamn 1 mars kl. 4,30, ankomst 1 mars kl. 23,00 från Nynäshamn 24 mars kl. 3,00, ankomst 27 mars kl. 12,30 från Nynäshamn 9 april kl. 2,30, ankomst 9 april kl. 15,30
Lägenheterna från Visby motsvarade under samma tid de hitkommande. Före och efter här specificerade resor förekommo dessutom sex kortare avbrott i förbindelserna. Det förefaller oss obegripligt, att utredningen i detta sammanhang kunnat tala om ett fullföljt program, och man torde ej beträffande någon annan provins i riket än Gotland vågat komma med ett sådant påstående.
Erfarenheten talar för isbrytarematerielens förstärkande.
Då utredningen som ett slags förmildrande omständighet till att det gått så illa under de senaste vintrarna framhåller de skador, som ay olika orsaker träffat ” Ymer” och minskat dess tjänstgöringstid, synes den draga en slutsats rakt motsatt den riktiga. Då skador av skilda slag ej heller framdeles låta sig förebyggas, torde den åberopade erfarenheten starkt tala för isbrytarematerialens förstärkning, så att dylika intermezzon ej få så ödesdigra verkningar som hittills varit fallet.
En eloge åt den marina isbrytareledningen.
Beträffande statsisbrytarnes ledning och bemanning anse vi, att amiral Girons reservation är vida: mera verklighetsbetonad än utredningens argumentering och förslag.
Under de trenne senaste vintrarna hava vi haft riklig erfarenhet av huru marinens isbrytaredetalj fyllt. sin uppgift. Om vilken av skilda uppgifter, som i varje fall är den mest angelägna för havsisbrytarne, kunna naturligtvis delade mening uppstå, oavsett var ledningen ligger. Att såväl de uppkomna frågornas handläggning skett med stor snabbhet och med praktisk blick för beslutens genomförande, | som ock att ledningen varit fri från byråkratiska former tro vi oss kunna vitsorda. Effektivitet har nämligen kännetecknat isbrytaredetaljens verksamhet. Därtill kommer, att den kännedom om sjöfart, som flottans officerskår besitter, ger bättre garantier för materielens praktiska utnyttjande än en aldrig så god teknisk kunskap i avseende på fartygs byggande och utrustning. Vi kunna därför ej ansluta oss till tanken på att flytta ledningen av statsisbrytarne från marinen till kommerskollegium och fartygsinspektionen. De skäl, som utredningen bygger på, synas oss, liksom så mycket annat i betänkandet, vara teorier hopställda till fyllande av önsketänkandets krav.
Flottan bör fortfarande ha hand om isbrytarna.
Detta kan även sägas om det långa kapitlet med utredningens förslag till civil bemanning istället för militär, vilket för övrigt utgör ett komplement till förslaget om ledningen. Utan att kunna uttala oss om de olika kostnadsberäkningarnas värde, vilja vi i princip uttala vår anslutning till syftet med amiral Girons reservation. Att bemanningen allt framgent sker från marinen ger ökad trygghet jämfört med den civila bemanningen, enär isbrytareledningen med sådan komme i beroende av sjöbefälets och sjöfolkets organisationer såväl i avseende på avlöningar som arbetstid och påmönstringar.
Säkerhetskraven för vintertrafik.
Rörande åtgärder mot sådan vintersjöfart, som icke fyller vissa säkerhetskrav, hava vi ingen anledning att yttra oss, då våra fartyg fylla dessa krav.
Isbrytareombud — byråkratisering.
Vad slutligen angår anställande av ett statsisbrytareombud i Nynäshamn, som skall vara förmedlande mellan kommerskollegium i dess egenskap av chefsmyndighet för ?????ns isbrytareväsende ??????? det tonage, vilket under isperioder trafikerar området från Östra Röko fyr till Nyköpings tulldistrikt, till och från Mälaren över Södertälje jämte Gotland, få vi framhålla, att en så omstärdig ordning åtminstone för vår trafik torde innebära ett byråkratiskt arbetssätt, som ej kommer att bliva till gagn. Vi hava hittills vid förefallande behov kunnat vända oss direkt till chefen för marinens isbrytaredetalj, vilket i många fall visat fig vara till ovärderlig nytta. I situationer sådana som de, vilka kunna uppstå under svårare isförhållanden, är varje omgång tidsödande och därför skadlig. Skulle ombudets energi komma att stå i förhållande till den av utredningen föreslagna avlöningen av 150 kronor för isbrytningsperiod, så torde den bliva ganska minimal.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 februari 1943
N:r 27
Gula Kliniken
3:dje och sista veckan.
MÅNDAG PREMIÄR
GULT OCH BLÅTT
Den första, stora, svenska idrottsfilmen.
Förköp från i kväll.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 februari 1943
N:r 27
Ett tiotal propagandamöten ingå i planerna.
Gotlands idrottsförbunds styrelse hade i går sammanträde på förbundets kansli under ordförandeskap av kapten Ivar Sellergren. Därvid behandlades bl. a. frågan om träningsverksamheten i sommar och man beslöt att försöka få hit en tränare som kunde stanna en längre tid och besöka även landsbygdsföreningarna efter ett i förväg uppgjort program.
Från ledaren för skolidrottssektionen, folkskollärare Ivar Larsson hade framlagts en detaljerad plan för att få i gång ungdomsidrotten och styrelsen beslöt att omedelbart försöka effektuera denna plan. För ändamålet tillsattes en kommitté med hr Larsson som ordförande samt Gustaf Dahlström och Gust. J. G. Pettersson som övriga ledamöter.
För att väcka intresset för ungdomsidrotten föreslår hr Larsson att agitationsmöten skola anordnas på tio platser, nämligen Fårösund, Lärbro, Tingstäde, Slite, Visby, Roma, Klintehamn, Hemse, Burgsvik och Ljugarn. Dessa möten skulle ordnas av idrottsföreningen på platsen utan kostnad för denna och samarbete skulle därvid sökas med andra föreningar. Till dessa möten skulle inbjudas ungdomsledarna från samtliga föreningar och samfund på platsen samt ungdom från kringliggande orter. Programmen skulle uppta föredrag om ungdomsidrott, underhållning av olika slag, bl. a. filmförevisning. På dessa platser skulle senare i sommar anordnas ungdomsidrottstävlingar.
Det är sålunda en stort upplagd plan som nu skall genomföras, och den är ytterst betydelsefull, då det hittills varit mycket svårt för idrotten att få kontakt med ungdomen i åldern 14—18 år, den ålderskategori som omfattas av den nu beslutade propagandaplanen.
Vid sammanträdet förelåg vidare en av tyngdlyftningssektionen uppgjord plan för ny rekordtabell i tyngdlyftning. Planen som innebär en del mindre justeringar av nu gällande rekord godkändes.
Junior-DM i brottning
kommer i år att anordnas av Slite IF på söndag. Det är nu två år sedan något JM i brottning arrangerades och därför väntar Slite ett talrikt deltagande från såväl stadens civila klubbar som från militärföreningarna. Det bör påpekas att en nyhet för året är bestämmelse att endast brottare födda 1918 eller senare äga rätt att delta. Anmälningstiden utgår på torsdag den 4 febr. Slite IF har flera goda juniorer att sända i elden på söndag och man hoppas nu att köpingens brottningssupporters samt övriga intresserade skola infinna sig mangrant på biografen.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 2 februari 1943
N:r 26
Det ekonomiska resultatet icke lysande men tilfredsställande.
Jordbrukarnes föreningsblad har erhållit uppgifter från lantmännens länsorganisationer på Gotland och det visar sig att samtliga föreningar väl hävdat sin ställning även under 1942 samt att det ekonomiska resultatet utan att vara så lysande som föregående år, dock med hänsyn till rådande förhållanden genomgående väntas bli tillfredsställande.
Centralföreningen
räknar med ökning i omsättningen. Tillförseln av spannmål har varit större än något år tidigare. Spannmålsleveranserna te sig t. o. m. 31 dec. uttryckt i dt sålunda:
Ökningen uppgår alltså till icke mindre än 40,794 dt. Framträdande är den stora ökningen av höstsäd och korn. Här är det emellertid icke endast den bättre skörden som varit orsaken, arealerna ha även varit större under 1942, särskilt höstsädesarealerna. Leveranserna av fodersäd bruka alltit vara jämförelsevis små, då jordbrukarna härav behålla det mesta för egen utfodring. Även medlemsantalet har ökat under 1942.
För Svenska Spannmålsaktiebolaget har föreningen under året mottagit icke mindre än 723,111 kg. frön av oljeväxter, varav 20,000 kg. vinterraps, 71,700 kg. vårraps, 535,800 kg. vitsenap, 67,000 kg. vallmo, 24,500 kg. oljelin, 4,000 kg. solros samt 111 kg. sojabönor. Hela skörden torde emellertid icke ha varit levererad vid årsslutet.
Gotlands Äggcentral.
Till Äggcentral har under 1942inlevererats 414,410 kg. ägg, som betalats med 1,072,267 kr. Under 1941 inlevererades 464,605 kg. som betalades med 1,032,199 kr. En minskning sålunda i levererade ägg med 50,195 kg. men en ökning i ägglikviden med 40,068 kr. Av de mottagna äggen har huvudparten eller c:a 310,000 kg. gått till fastlandet. Konserveringen av ägg har under 1942 varit obetydlig. Endast 24,000 kg. ha konserverats.
Vid Äggcentralens höns- och kaninslakteri, gom var i verksamhet endast under årets 2 sista månader, har av fjäderfä och kaniner slaktats tillsammans 3,368 st., varav 1,344 försålts till fastlandet. Affärerna ha gått bra.
Gotlands Mejeriförbund.
Vid Gotlands samtliga mejerier invägdes under år 1942 47,756,171 kg. mjölk mot 44,972,574 kg. under år 1941. En ökning sålunda med 2,785,597 kg. Under år 1942 invägdes därvid vid de till mejeriförbundet anslutna <mejerierna 43,492,948 kg. mot 39,699,946 kg. under 1941. Ökningen var sålunda större vid förbundets mejerier än vid samtliga mejerier beroende huvudsakligen därpå att ett mejeri, som tidigare stått utanför förbundet, under 1942 varit anslutet därtill. Till förbundet ha de anslutna mejerierna levererat 1,153,938 kg. smör mot 990,360 kg. under 1941. Ökningen har ifråga om smöret varit proportionsvis större än ökningen i mjölkmängden som levererats till mejerierna, vilket huvudsakligen beror därpå, att mindre smör åtgått på hemmamarknaden. Från 1 jan. i år har ytterligare ett av de utomstående mejerierna anslutit sig till förbundet, så att numera endast 2 mejerier stå utanför. Även dessa ha emellertid förhandlat om inträde i förbundet, men på grund av vissa formella skäl ha dessa underhandlingar icke lett till resultat. Länge torde det emellertid icke dröja innan tillslutningen till Gotlands mejeriförbund är 100-procentig.
Andelsslakteriet.
Totala antalet slaktade djur har uppgått till 36,572 vägande 2,165,754 kg. För 1941 voro motsvarande siffror 39,355 o. 2,489,386. En nedgång sålunda i antalet slaktade djur av 2,783 st. och en minskning i vikt med 323,632 kg. Detaljerna för de olika djurslagen framgår av följande uppställning:
Endast tillförseln av får har ökats under det att alla övriga djurslag visa minskning. Minskningen i värde är avsevärt lägre än minskningen i antal och kg. och stannar vid allenast 86,035: 30 kronor.
Nedgången i slakten stannar vid c:a 9 %.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 2 februari 1943
N:r 26
(Kvinnosällskapet för Yttre Mission) inom Metodistkyrkan hade i söndags e. m. anordnat möte med samkväm för sina medlemmar. Mötet som hölls i Metodistkyrkan, hade samlat rätt många deltagare och: stod under ledning av ordföranden, fru Ester Pettersson. Efter psalmsång, skriftläsning och bön sjöng pastor Thörnqvist en solosång, varefter frkn Alma Söderberg läste en berättelse. Efter ytterligare sång samlades man till ett rikt dukat kaffebord. En del frågor rörande KYM:s verksamhet dryftades. Bl. a. planerar man att genom omändring av gamla kläder kunna hjälpa till med beklädnad av fattiga barn i Norrland. En fråga som också är aktuell är den om mottagande av norska barn i svenska hem efter fredsslutet. Sedan pastor Thörnqvist sjungit en sång samt talat över orden Söken först Guds rike, avslöts den givande o. trevliga stunden med bön och psalmsång.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 2 februari 1943
N:r 26
Timläraren i kvinnlig slöjd samt sång vid Klinte högre folkskola, fru Vanda Åkesson, är sjukledig under vårterminen med fru Maria Sahlsten som vikarie i slöjd samt ämnesläraren Karl Kahlström i sång. (P)
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 2 februari 1943
N:r 26
hölls söndag kväll å Johanssons konditori.
Styrelsens ordförande, hr Helge Svanborg, hälsade de närvarande välkomna till idrottsklubbens 19:e årsmöte.
Att leda dagens förhandlingar utsågs hr Helge Svanborg med hr Ivar Wallin vid protokollet.
Efter fastställande av upprättad röstlängd föredrogos styrelsens och sektionernas berättelser över verksamheten under år 1942.
Av styrelsens berättelse framgick bl. a., att klubbens idrottsliga verksamhet varit av ganska ringa omfattning. Till en icke ringa del torde orsaken härtill kunna sökas i de ofta återkommande inkallelserna till beredskapstjänst.
Allmän idrott. De enda tävlingar, som arrangerats under året äro klubbmästerskap i allmän idrott samt tävlingar på Idrottens dag. I tävlingen om Justus Jakobsons vandringspris är poängställning mellan de tre främsta: Sture Kristoffersson 40 poäng, Bengt Lundgren 36 poäng och Hans Nyberg 36 poäng.
Orientering. Någon orienteringstävling har ej varit anordnad inom klubben.
Klubbens medlemmar ha dock med växlande framgång deltagit i av andra klubbar anordnade tävlingar. I samband med Riksorienteringen anordnade klubben tävling med resultat att 31 godkända prov avlades.
Riksmarsch och riksskidmarsch har: under året arrangerats av klubben och lockade dessa till allmänt deltagande. I riksskidmarschen deltogo 42 personer. Dessutom har 11 st. prov för skidlöparmärket avlagts och godkänts, varav 4 st. i silver och 7 st. i brons, Vid riksmarschen klarade 61 personer provet för gångmärket.
Gymnastik. Tillslutningen till gymnastiken har under året varit ganska god.
Speciellt den kvinnliga avdelningen ’ har varit välbesökt. Övningslokal har för båda avdelningarna förhyrts på ”Condis”.
Lejonmärket har erövrats av 4 st. kvinnliga i silver och 6 st. kvinnliga i brons samt 1 st. manlig i silver.
Det kan icka frångås säger stvrelsen i sin berättelse, att i ett samhälle av Klintehamns storlek gymnastikintresset borde vara betydligt större. Styrelsen uppmanar därför särskilt de vilka under någon tid av året syssla med annan idrott, så flitigt som möjligt deltaga i gymnastiken.
Fotboll och bandy: Klubbens framgångar i bandy har under det gångna året ej varit stora, men styrelsen hoppas på yngre årgångars frammarsch och då på bättre resultat.
Beträffande fotboll så har denna idrottsgren legat nere på grund av bristande tillgång på kvalificerade spelare. För övrigt har även behövligt intresse saknats hos klubbens medlemmar. En del vänskaps- och tävlingsmatcher har dock spelats under året.
Skolidrottssektionen. 33 st. prov har avlagts för skolidrottsmärket. I skolungdomens skidlöpning har 3 pojkar tagit guldmärket, 3 pojkar silvermärket, 10 pojkar, 6 flickor bronsmärket och 15 pojkar, 10 flickor järnmärket. Prov i simfärdighet: 1 kvinnlig silvermagister, 7 kvinnliga bronsmagistrar, 2 manliga och 1 kvinnlig simkandidat. 1 pojke har tagit silvermärket, 2 pojkar och 1 flicka bronsmärket och järnmärket i simning har inte mindre än 27 erövrat, därav 7 pojkar och 20 flickor.
Årsberättelserna och revisorernas berättelse godkändes och ansvarsfrihet beviljades.
Härefter förrättades val. Till ordförande valdes hr Bengt Lundgren, v. ordf. hr Helge Svanborg, sekr. hr Ivar Wallin, kassaförvaltare hr Lars-Erik Mattsson. Till styrelseledamöter utan fastställd funktion: fru Lisa Siggelin, hr Bertil Johansson och Gösta Johansson.
Materialförvaltare: hr Bernt Gustafsson. Revisorer: hrr Justus Jakobson och Helge Dahlgren med hrr Karl Söderberg och Melcher Wahlberg som suppleanter.
Klubbmästare: hr Hilding Westberg. Fotboll- och bandysektionen: hrr Harald Krusell, Sten Cedergren och Per-Ove Pettersson. Bordtennissektionen: hrr Hilding Westberg, Ture Christiansson och Erik Jakobson. Ledare för skolidrotten: hr Allan Klofeldt. Ledare för orienteringen: hrr Bengt Lundgren och Bertil Johansson. — Idrottsmärkeskontrollanter: — hrr Bengt Lundgren, Einar Smith och Helge Svanborg. Till representant vid Gotlands Idrottsförbunds årsmöte: hr Bengt Lundgren, d:o vid Fotbollsförbundets årsmöte: hr Ivar Wallin, d:o vid Gotlands Gymnastikförbunds årsmöte: hr Knut Svanborg.
Suppleant för samtliga ombud: hr Helge Svanborg.
Fotbolls- och bandysektionen erhöllo i anslag kr. 250 och skolidrottssektionen kr. 25.
Årsmötet beslöt på skolidrottssektionens förslag utreda frågan om lämpliga anordningar för simundervisningen vid Barlastkajen och likaså kostnaderna för iordningsställande av klubbens badhus å hamnen. Till kommitté utsågos hrr Allan Klofeldt, Bertil Johansson och Erik Ahlström samt fru Lisa Siggelin.
Årsmötet, som helt gått i enighetens tecken, förklarades avslutat. Härefter vidtog några timmars angenämt samkväm.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 2 februari 1943
N:r 26