Realistisk övning på torsdagskvällen.
”Vid 18,30-tiden på torsdagen gavs flyglarm i Havdhem och några minuter senare dånade en fientlig bombeskader fram över samhället. Ett stort antal spräng- och brandbomber fälldes, varvid flera hus antändes, men eldsvådorna begränsades snabbt av brandkåren på platsen. Luftvärnet trädde omedelbart i aktion och drev bort angriparna. Signalen ”Faran över” gavs efter tio minuter. Under anfallet blev en civilperson dödad och fyra svårt sårade.” Ungefär så hade det väl låtit, om det hade varit allvar denna gång. Nu var det visserligen bara en, övning, men genom en hel del påhittiga arrangemang blev den verkligt realistisk och situationerna voro ofta rent av spännande.
Övningen började med att flygvarnaren i den höga Kvarnen rapporterade annalkande flygplan, och omedelbart därefter tjöto sirenerna flyglarm. En hel del av bilarna i samhället voro en stund senare med i vrålkören, och allmänheten reagerade så tillvida , att vägarna i en hast blevo tomma. Övning ger färdighet — vid förra flyglarmet, då när de tyska bombplanen gingo häröver — skyndade sig alla ut i stället för att söka skydd!
Så kom då den fientliga eskadern; som bestod av ett svenskt – spaningsplan.
”Bomberna” föllo tätt över samhället och det hördes väldiga detonationer från alla håll och kanter — det var ett antal dynamitladdningar, som bragtes att explodera, varjämte militär kastade några handgranater. Och. från buskarna på ”alven” bakom järnvägsstationen smattrade det i ett från luftvärnets kulsprutor, men det var lite svårt att iakttaga träffverkan, eftersom kulkärven hamnade: en jordvall strax framför.
Men plötsligt föll en kraftig brandbomb ned i en för tilfället uppbyggd ”villa’, och i en handvändning var allt övertänt o. lågorna slogo skyhögt medan bomben ännu sprutade eld omkring sig: Och ej nog med detta: för att försvåra släckningsarbetet hade den lede fienden belagt området med tårgas. Brandkåren kom snabbt till platsen, och lät sig inte bekomma utan satte på gasmaskerna och lyckades ganska fort släcka den väldiga brasan och dessutom en till en bit längre bort. Under tiden vår en gaspatrull i verksamhet och markerade det gasbelagda området med gula vimplar.
Just då gjorde flygplanet ett störtanfall, det hördes en skarp knall -och från en snickarverkstad på andra sidan gatan vällde röken fram ur gavelfönstren, samtidigt som man från husets inre hörde förtvivlade jämmerrop. Sjukvårdsmanskap skyndade dit och lyckades också rädda några svårt sårade civilpersoner, som efter ett första förband på platsen buros iväg till det provisoriska lasarettet. En uppstoppad halmdocka föreföll dock ganska livlös och fick föreställa en dödad, men det oaktat var ”räddningen” ur det brinnande huset ett muntert inslag och åskådarna hade särskilt roligt åt de väl förklädda sjuklingarna. Hela tiden gjorde flygaren sina räder, och störtbombfällning och låganfall omväxlade utan uppehåll — till publikens stora förnöjelse.
Mellan övningens olika skeden talade arrangören och chefen för Havdhemmilitären, löjtnant Jean-Torsten Charpentier och gav en klar bild av olika situationer, som kunna uppstå för ett samhälle av Havdhems storlek vid det totala kriget. Tal. betonade särskilt vikten av ett kraftigt hemvärn och manade till hundraprocentig anslutning. Och den, som icke kan bidraga till hemortens försvar därigenom, kan i alla fall göra mycket genom att teckna bidrag på utlagda listor för inköp av en luftvärnskulspruta, som är avsedd att skötas av hemvärnsmän.
Efter sitt anförande demonstrerade löjtnant Charpentier spränghandgranatens verkningar genom att kasta ett par granater på lämpligt avstånd från. publiken, som vid denna ovanligt instruktiva och ovanligt intressanta luftskyddsövning uppgick till omkring 200 .personer. Bland de närvarande märktes majoren E. Råberg.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 1 juni 1940
N:r 124
