Kategori: 1940 10 oktober

Publicerat

Sextio år.

Axel Rubarth.

Sextio år fyller om måndag den 14 oktober befälhavaren å ångf. Drotten, sjökapten Axel Rubarth.
Kapten Rubarth är född på Vägome gård i Lärbro. Fadern var själv sjökapten, och den unge Axel hade alltså sjömansblod i ådrorna, då han ej mer än 13-årig gick till sjöss med fadern. Efter att en följd av år ha seglat med denne mönstrade Axel Rubarth på långgående fartyg, seglade på olika trader och farvatten långt i fjärran land, tills han en vacker dag återvände hem för att läsa på sina examina, som han avlade i Visby, styrmansexamen år 1900 samt sjökaptens- och ångbåtsbefälhavareexamina år 1901. Efter ytterligare ett par år i utrikesfart, anställdes kapten Rubarth år 1903 i Ångfartygs A.-B. Gotland såsom vikarierande andrestyrman på ångf. Hansa, där han året därpå blev ordinarie i samma tjänst. 1904 vikarierade han också ett slag som styrman på ångaren Roma. År 1905 förflyttades han som förste styrman till gamla ångf. Visby och i samma egenskap år 1909 till ångf. Gotland, år 1913 till Thjelvar och året därpå till Hansa. Vintern 1913-14 tjänstgjorde han som styrman på vinterbåten ångaren Polhem. Efter tio år som förste styrman på Hansa, alltså även under krigsåren, befordrades kapten Rubarth år 1924 till befälhavare å ångf. Klintehamn för att två, år senare övertaga befälet å Gotlandsbolagets då nybyggda, ångare Gute. Åren 1928-30 förde kapten Rubarth befälet å gamla Gotland och vikarierade sedan som befälhavare å ångf. Visby vintern 1930-31, vilket sistnämnda år han blev befälhavare å Hansa. Denna lämnade han 1935 för att övertaga befälet på Visby. Från 1936 i mars är kapten Rubarth befälhavare på ångaren Drotten. Sextioåringen är styrelseledamot i Visby skeppargille sedan år 1931.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 10 Oktober 1940
N:r 235

Publicerat

Födelsedagshyllningar.

I söndags fyllde lantbrukare Th. Råtelsson, Olsvenne i Näs, sextio år, och blev hjärtligt hyllad. I arla morgonstund fick jubilaren av släkten mottaga en vilstol och under dagens lopp kommo ytterligare presenter och blommor från olika håll.
På e. m. gav sextioåringen middag i sitt hem för släkt och vänner och blev då föremål för ytterligare hyllningar.

Nittio år fyllde på tisdagen Dalhems sockens äldsta innevånare, fru Vendela Nilsson, Räkarve.
Fru Nilsson, som trots sin höga ålder alltjämt är förhållandevis pigg och kry — endast synen är försvagad — firade födelsedagen på Gotlands Sjukhem, där hon numera vistas. Många gratulanter infunno sig där under dagens lopp. Sålunda uppvaktade Dalhems unga kyrkliga syförening med en vacker blomsteruppsats, och en deputation från släkt och vänner överlämnade en subskriberad penninggåva. Även många enskilda vänner kommo ihåg \”födelsedagsbarnet\” med blommor och presenter av skilda slag.

På sin sjuttiofemårsdag i dag har direktören för Levide mejeri A.-B. Anton Lingström, Leves i Levide, fått mottaga hjärtliga hyllningar, varvid bl. a. representanter för mejeristyrelsen uppvaktat med blommor samt en skrivbordsuppsats av marmor, en gåva från styrelse och revisorer, och vidare har styrelsen för Gotlands ångverksägares brandstodsförening gratulerat med presentkort. Blommor i mängd och telegrafiska lyckönskningar har jämväl kommit jubilaren till del under dagens lopp. I afton har han inbjudit ett antal gäster till middag i sitt hem.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 10 Oktober 1940
N:r 235

Publicerat

Dödsfall.

går avled fru Sofia Törnqvist, Slite, i sitt 80:e levnadsår. Den bortgångna, som var östgötska till börden, var änka sedan ett 15-tal år tillbaka efter smedmästaren Alfred Törnqvist, Slite. Ända sedan unga år har hon tillhört Frälsningsarmén och varit livligt verksam bl. a. vid kåren i Slite. Hon efterlämnar minnet av en i allo präktig kvinna, godhjärtad och vänsäll. Närmast sörjande äro barn och barnbarn.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 10 Oktober 1940
N:r 235

Publicerat

Gotland inför andra krigsvintern.

Landshövdingen om några aktuella problem.
Redaktör P. J. Enström i NDA har varit på en fransysk visit i Visby och därvid bl. a. intervjuat landshövding Jeppsson. Inledningsvis skriver P. J. E. bl. a., att han träffade en gammal bekant, som framhåller att \”landshövdingen är väldigt populär här nere\”. Han bjuder bönderna på kaffe och hör på deras bekymmer. \”Han är själv bonde, landshövdingen, den förste på den posten i vårt gamla jordbrukarlän. Det var inte för tidigt\”, heter det bl. a.
Intervjun med landshövdingen rör sig givetvis främst kring det gotländska jordbruket och missväxten under året, bränslefrågan, elektriciteten, kvinnorna vid plogen o. s. v. Landshövdingen framhåller därvid bli. a., att man ofta under färder på landsbygden fått se hur kvinnorna utfört jordbruksarbete och även jordbrukskörslor med användande av såväl hästar som traktorer och det hedrar dem att de ej dragit sig för att i så stor utsträckning rycka in i arbetet för att fylla luckorna efter de till beredskapstjänst
inkallade männen, säger landshövdingen, som även erinrar om att bränslefrågan är ett besvärligt kapitel. Den långa och svåra vintern och alla de många militärförläggningarna gjorde att konsumtionen av bränsle måste bli större än under normala förhållanden. Vi fingo hit en del laster kol och koks så att vi skapligt kunde dra oss fram. Avverkningen av ved i år haie försvårats genom brist på folk så att man ej lyckats avverka fullt ut den kvantitet som beräknades, även om det ej är så mycket som fattas.
— Vi ha ju ej på Gotland del i de naturliga kraftkällor som Sveriges vita kol utgöra för hela det övriga riket. Därför få vi skaffa vårt elektriska ljus huvudsakligen med importbränsle som kraft, fortsätter landshövdingen. Att detta medför att det så långt möjligt måste sparas är uppenbart. En följd av att vi sakna vattenkraften är ju också att Gotland är det minst elektrifierade av Sveriges län.
Att det problemet i dessa fotogenbristens tider blir svårt till vintern är tydligt och det lär väl på många håll ingen annan bli än karbidlampan igen; man har nu lovat en bättre konstruktion och vi få väl hoppas därpå. I samband härmed kan erinras om att bristen på brännolja även vållat stort avbräck för fisket; från Gotland exporterades under normala tider mycket fisk, främst strömming men även lax. Nu ha vi knappast ens fisk för öns behov och många dagar äro alldeles fisklösa på en ö mitt i Östersjön.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 10 Oktober 1940
N:r 235

Publicerat

Från Bio till Bio.

Hansa: Blyge Anton.
Edvard Persson har en gång funnit den stil som passar honom och den bibehåller han genom åren, publiken vet precis hur han kommer att se ut i den film man går för att se, den vet att han kommer att säga små beska sanningar om både det ena och det andra och den vet att han kommer att dra några sentimentala visor. Och likväl nästan slåss man om platserna, så fort Edvard P. dyker upp på en affisch. Varför? Jo, svenska folket tycker om honom för hans stillsamma humor, för hans fryntliga och godmodiga väsen, för hans moralpredikningar och beskyddande av sämre lottade i samhället.
Det är det man bygger upp Edvard Persson-filmerna på och detta recept har man använt också denna gång. Centralfiguren är sig lik, där han sitter som kassör i Stengårds skeppsfournering, och man får också allt vad man väntar av honom och då är publiken tillfreds. Men allt det övriga kan man knappast vara nöjd med. Det började bra med femtioårskalaset men när man sedan kommer tillbaka till vardagen igen, så finner man åtskilligt som inte kan tillhöra vardagslivet. När man får se firmans styrelse på nära håll, och sedan får följa Edvard P:s \”kupp\” mot firmaledningen så undrar man vad författarna egentligen vill hän. Innehållet i filmen är synnerligen löst hopfogat och det varierar från balettscener till bombanfall.
Edvard Persson räddar emellertid filmen genom sina utmärkta och oföränderliga egenskaper som den svenska filmens store humorist och det är hans personlighet som dominerar. Resten av de medverkande kommer ganska långt efter, Ingrid Luterkort spelar den blyge Antons lika blyga fästmö, Britta Brunius är en trevlig liten kontorsfröken, Frithiof Billqvist dryg och flörtig direktör, Karl-Arne Holmsten förolämpad älskare och Torsten Winge en fullständigt omöjlig\’ bolagsdirektör.
I ett förspel visades en upptagning av en hemvärnsövning, där den nya 20 mm:s lv-kulsprutan demonstrerades.
Herz.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 10 Oktober 1940
N:r 235

Publicerat

Idrott och Sport.

\"\"

VIF:s inomhusträning
tar sin början i kväll i A 7:s gymnastiksal för skilda idrotter. Under torsdagarna tränar man kl. 19,30-21 och tisdagarna 18,30-20.

Många nya spänstavdelningar
är målet för Gotlandspressens folkspänst-propaganda. Som i går omtalades ha många nya spänstledare utbildats och flera av dem äro redan i gång med sina avdelningar, medan andra hålla på med att bilda sina. Dessutom ha gymnastikföreningarna sina ord. ledare, varför de nu stå väl rustade att ta emot alla som vill öka sin spänst genom regelbunden gymnastik. Även i Visby har man fått i gång flera avdelningar inom olika korporationer och sammanslutningar, men ännu finns det plats för många gymnaster.
I samarbete med Gotlands gymnastikförbund har därför Gotlandspressens folkspänstpropaganda beslutat sätta i gång en eller flera avdelningar för sådana som inte kunna vara med i de mera korporativt betonade avdelningarna. Då lokalfrågan f. n. ställer sig mycket besvärlig i Visby, måste arrangörerna först undersöka intresset för deltagande i sådana spänstavdelningar i Visby. De som äro intresserade av \’ att gå med i en spänstavdelning, som väntas sätta i gång i mitten på nästa vecka ombedjas därför anmäla sig till någon av gotlandstidningarna eller till Gotlands gymnastikförbund, tel. 1232, senast måndag i nästa vecka.
Intresset för den fysiska beredskapen är f. n. mycket stort, vilket ju inte minst det stora deltagandet i Riksmarschen på Gotland visat. Det räcker emellertid inte med att en eller ett par gånger ge sig ut att gå en eller halvannan mil eller att riksorientera 6 km. i skogen, man måste fortsätta att bygga upp sin spänst. För många av deltagarna i Riksmarschen blev \”dagen efter\” ganska smärtsam, och det visar ju att grunden för spänsten saknades. Det är denna som man vill bygga upp genom spänstgymnastiken. Sedan kan man fortsätta med riksmarsch, riksorientering, skidlöpning, fältsport o. allt annat och verkligen ha nöje av dessa och även få det rätta utbytet.
För att vara med i spänstgymnastiken är ingen för ung och ingen heller knappast för gammal. Här kunna alla vara med. Man väntar därför att det de närmaste dagarna skall bli många som anmäla sig som deltagare i en spänstavdelning. Anmälan bör göras senast måndag för att man skall hinna skaffa erforderliga lokaler.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 10 Oktober 1940
N:r 235

Publicerat

Förlovade

Nils Torndahl
Emy Edlund
Den 8/10.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 9 Oktober 1940
N:r 234

Publicerat

Född

En flicka.
Käthy och Ivan Lilja.
född Malmberg.
Stenkumla den 9 okt. 1940.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 9 Oktober 1940
N:r 234

Publicerat

Har Tyskland börjat den stora offensiven?

Upptakten till et krig av stora mått.
— Nu är vårt tålamod slut. Vi skola ta en fruktansvärd hämnd, och London är nu dömt att dela Kartagos öde, det att fullständigt utplånas från jordens yta. — Så lydde på tisdagsmorgonen Berlinpressens kommentarer till nattens häftiga engelska angrepp mot Berlin.
Redan i daggryningen på tisdagen lyfte också mycket starka tyska bombförband och satte kurs mot väster med London som huvudmål.
De första rapporterna från förmiddagens luftangrepp föreligga redan, och de tyska flygarna framhålla att dagens anfall mot London är ett av krigets allra häftigaste.
Bland annat lyckades man med en hel serie av fullträffar fullständigt förinta en aluminiumfabrik i en av Londons förstäder.
Man är på tyskt håll övertygad om att riksmarskalk Göring nu kommer att sätta in betydligt större flygformationer mot England än vad som tidigare varit fallet. Att betydelsefulla militära händelser äro omedelbart förestående på luftkrigets område framgår även av det faktum att flera flyggeneraler varit kallade till Göring för konferenser.
Operationerna ledas fortfarande av riksmarskalken personligen och Göring har vid flera tillfällen följt de tyska eskadrarna in över England för att själv bli i tillfälle att inspektera resultaten av raiderna.
Uppenbart är att nattens angrepp mot Berlin och de tyska repressalieangrepp som i stor skala startades på tisdagen äro upptakten till ett luftkrig av ännu mera hänsynslös art än det som hittills förevarit. Och det understrykes att Tyskland ännu inte på långt när satt in hela sin Iuftflotta mot England.

Skarpa engelska angrepp på Berlin.
De engelska flygare, vilka natten till tisdagen angrepo Berlin voro inte särskilt många till antalet. De kommo inflygande över Spandau den väg trafikflyget i fredstid vanligen tar — och där delade sig eskadern. En avdelning flög åt norr och de återstående maskinerna satte västlig kurs. Tyskarna svarade med en lutvärnseld, som var den kraftigaste som hörts i Berlin under kriget. Splittret haglade över gatorna och befolkningen, som den senaste tiden roat sig med att samla skärvor från luftvärnsgranater, måste hals över huvud bege sig inomhus.
Natten var stjärnklar och de som hade tllständ att på egen risk följa flyganfallen, kunde med lätthet iaktta luftstriderna. Engelsmännen fällde sina vanliga ljusbomber, vilka sakta dalade ned över staden, intensivt lysande under de vita fallskärmarna.
Den tyska spårljusammunitionen skrev långa, lysande bågar på det mörka himlavalvet och husen skakade av dånet från de grova kanonerna och krevaderna högt uppe. Snart blandade sig även ljudet av kreverande bomber med kanonmullret.
Denna gång medförde engelsmännen betydligt fler bomber än tidigare. . Därtill voro bomberna av åtskilligt grövre kaliber än förut.
Engelsmännen kommo in på hög höjd, varför bombernas genomslagskraft betydligt ökades. Skadorna blevo också ganska betydande. Det var framför allt en rad boningshus, som förstördes, varvid ett antal civila dödades och sårades.
Flera eldsvådor utbröto, och från en av dem kunde lågorna ses över hela Berlin, t. o. m. från stadens utkanter. De övriga bränderna blevo snabbt släckta.
Bland de träffade byggnaderna befinna sig det berömda Robert Koch-institutet. Även ett antal sjukhus träffades, vidare ett kyrkogårdskapell samt en rad andra inte militära mål. Engelsmännen lyckades även få in en träff på järnvägen inom Berlin.
Tyskarna nedsköto ett fientligt plan i Berlins närhet.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 9 Oktober 1940
N:r 234

Om Oss Drivs med WordPress