Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Reparatören Karl E. H. Palm har konstituerats att från och med den 1 juli vara linjeförman med placering i Visby.
Extra ordinarie reparatören Karl I. Ohlsson har konstituerats att vara linjeförman med placering i Hemse.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 6 Juli 1940
N:r 153
\”Sommarsjuka\” en samlingsbeteckning för allt ont.
Provinsialläkare Gösta Arnwald i Klintehamn konstaterar i sin årsberättelse till medicinalstyrelsen, att ännu finnes på gotländska landsbygden många olämpliga bostäder med betydande defekter. Det märks framför allt under en bister vinter, säger han.
Som allmänt omdöme om det nuvarande bostadsbeståndet i Klintehamns distrikt uttalar läkaren, att man på flera håll visar stort intresse för förbättringar och även vidtar sådana medan på andra ställen intresset och initiativet är mycket mindre och ibland intet. Det kommer till sist att bero på, vilka anspråk man vill ställa på en god och fullvärdig bostad, menar läkaren. Omvandlingen till bättre bostadsstandard går långsamt. Den synnerligen stora frekvensen av förkylningssjukdomar under den kallare årstiden hänger enligt läkaren intimt tillsammans med bostädernas kvalitet. Men även om intresset för förbättringar och nybyggnader finns så har man inte ekonomiska möjligheter att utan stadig hjälp göra något åt saken.
Även samlingslokalerna i distriktet får kritik. Vid skolan och lärarbostaden i Västergarn, där 1938 grava anmärkningar framställdes, har ännu intet åtgjorts. I Sanda äro skolans lokaler likaledes i hög grad bristfälliga. I Klinte står frågan om skolnybyggnad fortfarande på samma oklara ståndpunkt, men där äro de nuvarande lokalerna mycket bättre än i de två andra fallen och förändringar i moderniserande riktning ha vidtagits. Samlingslokalen vid kyrkan i Fröjel har stora brister. I Lögsta äro skollokalerna i behov av tidsenligt iståndsättande. De bästa och mest tilltalande skollokalerna i distriktet finnas i Levede. Kyrkan i Gerum saknar varje som helt uppvärmningsanordning, upplyser samtidigt läkaren.
Dr Arnwald berör också i sin berättelse landsbygdens vattenproblem, som han anser vara av största betydelse. Den rekordmässigt ringa nederbörden i fjol jämte grundens sedan föregående år .fortsatta uttorkning och därav beroende låga grundvattenstånd har medfört betydande och på skilda håll mycket svår vattenbrist. Naturliga källor äro sällsynta. Rörbrunnarnas antal är i ständigt stigande och man beflitar sig på många håll att förbättra de grävda brunnarna genom väggtätning, cementering och dylikt samt genom nya överbyggnader. Från Lysta meddelas, att någon borrning efter vatten inte skett på grund av \”brist på maskiner\”. Det är tydligt, att tillgången till sakkunnigt folk i större omfattning än nu behövs. I Västergarn – har på grund av klagomål mot vattnets beskaffenhet i folkskolans brunn en undersökning verkställts. Det har därvid visat sig att vattnet i ifrågavarande brunn på grund av den höga bakteriehalten vore i huvudsak ett ytvatten, som med lätthet kunde förorenas och därför behövde då och då kontrolleras. I Klintehamn där vattenbristen i fjol varit \”om möjligt\” ännu värre än, tidigare, har dr Arnwald varje år sedan sin ditkomst 1937 påpekat önskvärdheten av en allmän vattenledning, vilket är samhällets för närvarande mest brännande hygieniska problem. Smärre ansträngningar ha under 1939 gjorts för att efterforska tillräcklig vattenförekomst, säger läkaren. Man har schaktat upp ett par meter djupa gropar norr om Klintebys gård, men \”frågan, har därmed på intet vis förts framåt utan befinner sig på samma outredda stadium\”.
I fråga om den allmänna sjukvården konstaterar dr Arnwald, att förutom direkta mag- och tarmåkommor kallar befolkningen de flesta sjukdomarna under den varma årstiden för – \”sommarsjuka\”. Då är det, säger han, slut med allt tal om \”förkylningar\” och t. o. m. \”reumatismen\” får stryka på foten, men det går väl långt, när även (exempelvis) bensår och knäledsutgjutningar samt övriga såråkommor på fingrar och händer inrangeras under samma beteckning.
Framgångsrik ympning har under året skett i distriktet i 152 fall. Folslagningsprocenten har varit låg. Inga komplikationer ha förekommit.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 6 Juli 1940
N:r 153
Ovanligt stor anslutning till ungdomskursen i år.
Den kyrkliga ungdomskursen har nu tagit sin början ute på Fridhem. Då kursen i går kväll öppnades hade större delen av kursdeltagarna pastor Bror Colstrup och dels av kyrkoherden i församlingen Ivan Lilja.
I dag har det under hela förmiddagen strömmat deltagare till kursen och pastor Colstrup räknar med att ha fått bortåt ett 90-tal fasta deltagare, vilket är långt mera än vad han beräknat. Nya möjligheter till inlogering måste nu skaffas i omgivningen, då de hittillsvarande sängplatserna inte räcka till på långt när.
— Det var länge mycket ovisst om det skulle gå att anordna någon kurs överhuvudtaget, säger kursledaren, men till slut uppgjordes denna tvådagarskurs, som nu har fått en så strålande god tillslutning.
Huvudbyggnaden på Fridhem är stängd i år och det är i det s. k. Stallet som kursen- håller till och som användes till matsal och föredragslokal. En del av samlingsstunderna hållas givetvis också ute
det bar himmel så länge vädret är så soligt och varmt och den vackra parken med sin högsommargrönska är synnerligen inbjudande och lämplig för sådana arrangemang. I en liten backe står ett enkelt altare rest och där hölls ett av dagens föredrag medan man dukade upp frukosten inomhus. Utsökta möjligheter till bad i Fridhemsviken stå ju också öppna för kursdeltagarna, som med säkerhet kunna bereda sig på ett par trevliga dagar i den vackra omgivningen.
Kl. 11 i dag inleddes kursen med ett bibelstudium av kursledaren, som citerade evangelisten Matteus berättelse om den rike ynglingen och sedan grundade sin framställning på de båda punkterna: villrådighet och beslut.
Med skärpa och slagkraft gav han exempel på hur villrådigheten och ovissheten får makt över sinnena, hur lätt entusiasmen kan uppstå och hur svårt det sedan är att komma till ett resultat och ett avgörande beslut. Detta kan ej ske utan att vår inre vilja blir hänförd och tal. ställde i blixtbelysning fram det finska folkets hjältemodiga kamp som ett exempel på vad obruten viljekraft kan åstadkomma.
Därefter talade prosten Gustaf Sjöberg över ämnet \”Historiens Gud\”, detta föredra hölls ute i det fria på en liten backsluttning. Vår Bibel består till stor del av historia, sade tal., och historien går i viss mån igenom alla Bibelns böcker. Denna historia är dock inte att betrakta som ett läroboksmaterial utan vad den söker är Gud i historien — Bibeln är boken om Gud.
Historiens fasta punkt är Jesu död och uppståndelse, den är Guds Jerusalem och Frälsarens Golgata, icke Roms Forum eller Atens Akropolis. Kring den punkten skall all historia tolkas och man kan då se den på ett särskilt sätt.
Var är Gud, frågar man i denna bistra och allvarstyngda tid. Är inte Gud ur spelet ? Låt oss uppriktigt säga att den kristne inte har någon lättvindig nyckel till historiens dörr och ingen lösning till tillvarons gå\’ ta. Historiens Gud blir i mycket den fördolde, den hemlighetsfulle, den underlige.
Historiens Gud är Gud allsmäktig, som är världens skapare, domare och frälsare, Historiens Gud är den evige, för vilken en människa och ett släkte är ett intet, Historiens Gud är den evigt rättfärdige, han har nedlagt i folkens och individernas öden ett sammanhang av synd och dom, av rättfärdighet och välsignelse. Som ett hemlighetsfullt inslag har han lagt in i historiens väv att rättfärdigheten upphöjer ett folk och att synden blir dess olycka. Historiens Gud är den mäktige inför vilken alla jordiska maktägare stå vanmäktiga. Herren Gud är den kämpande och den lidande guden, han är en väldig hjälte i kamp mot andra makter, han kallar folken att ställa sig på hans sida och detta blir det mest dramatiska i folkens hävder. Han kämpar fortfarande och han är den som verkar intill nu.
I eftermiddag kl. 4 kommer kursen att fortsätta med ett föredrag av biskop Ysander som talar över ämnet \”Gud i mitt livs historia\” Och därefter talar domprosten S. Svenaeus från Karlstad, som till rubrik för sitt föredrag har satt ordet: \”Beredda!\” Aftonbönen i kväll hålles av kontraktsprosten G. Reuser.
I morgon förmiddag fortsätter kursledaren sitt bibelstudium och kl. 1 besöker kursen, högmässan i Västerhejde kyrka, där domprosten Svenaeus predikar. Efter gudstjänsten serveras kyrkkaffe och pastor Lindholm kommer då att hålla ett kort tal. Kl. 5 förrättas nattvardsgudstjänst med skriftetal av kursledaren.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 6 Juli 1940
N:r 153
Femtio år fyller i morgon arbetaren Hjalmar Siltberg, Autsarve i Garda.
Hr S. som för ett kvartssekel sedan inflyttade från sin födelseort Hemse, har gjort sig känd som en mycket duktig arbetare. Han har även med intresse deltagit i det kommunala livet och är bl. a. ledamot av taxeringsnämnden.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 6 Juli 1940
N:r 153
Baudoin om de fransk-engelska relationerna. — Bebådar nyorienterad politik.
Vichy. (TT fr. Havas.) Utrikesminister Baudoin har för pressen avgivit en förklaring, vari han bl. a. yttrade:
”I det ögonblick då Storbritannien mot våra vid Mers-elKebir förankrade fartyg företagit ett angrepp, som kommer att förbli en outplånlig fläck på Englands ära, synes det vara nödvändigt att i korthet rekapitulera våra förbindelser med vår f. d. bundsförvant efter fientligheternas utbrott. Den franska utrikespolitiken har under långa år varit ledd av viljan att icke göra något som kunde skilja oss från Storbritanniens utrikespolitik. Sanktionspolitiken, som skilde oss från Italien, berodde uteslutande på hänsynen härtill. På samma sätt förhöll det sig med vår politik gentemot Centraleuropa och Tyskland. De förhandlingar som ledde till Munchenavtalet leddes av Chamberlain personligen. Vi gingo i krig med Tyskland i kölvattnet på England, som först förklarade krig.”
Utrikesministern rekapitulerade därpå mobiliseringens och den franska insatsens historia och yttrade vidare: \”Efter katastrofen vid Meuse och redan andra dagen efter det Weygand övertagit befälet anmodade Weygand engelska armén att tillsammans med våra nordarméer och belgiska armén deltaga i en offensiv i riktning mot sydväst för att bryta de tyska arméernas omfattning och uppnå kontakt med våra sydarmhr. Engelska armén antog i princip förslaget, men tvekade sedan och retirerade därpå mot hamnarna i norr för att gå ombord. Vi måste då ge order om reträtt åt våra nordarméer, och dessa kämpade till sista dagen för att göra det möjligt att rädda fyra femtedelar av engelska armen, under det knappast hälften av franska armen kunde räddas.\”
Baudoin behandlade därpå regeringens inställning till frågan om franska flottan under vapenstilleståndsförhandlingarna. \”Marskalk Petain och jag\”, sade han, !\’avgåvo upprepade gånger de högtidligaste förklaringar för engelska regeringen i denna sak. Tyska regeringen var icke okunnig om fastheten i • vårt beslut. Den krävde icke heller flottans utlämnande. Men om vi intagit en annan hållning hade vi för vårt land kunnat mildra de tyngsta klausulerna i vapenvilan. Vi ha alltid handlat lojalt mot våra f. d. allierade. Churchill hade själv vid högsta krigsrådets sammanträde den 13 juni förklarat för oss, att om Frankrike icke utlämnade sin flotta till fienden, skulle Storbritannien även i händelse av separatfred visa full trohet mot Frankrike.\”
Utrikesministern skildrade därefter den smärtsamma förvåning som det brittiska anfallet mot de franska sjöstridskrafterna framkallat i Frankrike. \”Alltjämt blockerar den engelska flottan på Alexandrias redd en annan fransk eskader, vilken riskerar att bli sänkt om den försöker lämna hamnen. Dessa fakta kunna icke undgå att öva ett djupt inflytande på orienteringen av vår politik.
Våra relationer med Storbritannien förflyttas nu till ett nytt plan. På torsdagsförmiddagen sågo vi oss till vår sorg nödsakade att fatta beslut om att avbryta de diplomatiska förbindelserna med det land, som är ansvarigt för blodsutgjutelsen bland våra marinsoldater. Jag vill i detta sammanhang erinra om att England sedan tio dagar icke haft någon diplomatisk representation i Frankrike trots att vi upprepade gånger beordrat vår charge d\’affaires i London att hos brittiska regeringen hemställa om att den skulle återupprätta direkt kontakt med franska regeringen. Franska regeringen avvaktar med lugn och uppmärksamhet den- vidare utvecklingen av en situation som den själv icke önskat se uppkomma, angelägen blott att med de medel, som alltjämt stå till dess förfogande, och genom varje hållning, som den anser sig böra intaga, försvara Frankrikes ära och
intressen.\”
Frankrike hade aldrig utlämnat flottan.
Slagskeppet Bretagne har flugit i luften.
Genéve, fredag. (TT fr. DNB.) Rörande det engelska anfallet på de i Oran liggande franska krigsfartygen meddelar franska amiralitetet:
Viceamiral Gensoul svarade på den engelske amiralens ultimatum, att det första engelska kanonskottet skulle uppresa hela franska flottan mot Storbritannien. Franska amiralitetet hade givit order att möta våld med våld. Regeringen gillade amiralitetets beslut och informerade vapenstilleståndskommissionen därom. Frankrike hade intet att förebrå sig. Frankrike erinrar om att Tyskland och Italien icke krävt utlämningen av franska flottan, utan blott att den skulle demobiliseras och sammandragas i franska hamnar med franska besättningar och franskt befäl under kontroll av vapenstilleståndskommissionen. Frankrike skulle heller aldrig ha gått med på att utlämna sin obesegrade flotta.
Marskalk Pétain, amiral Darlan och utrikesminister Baudoin hade ett flertal gånger upprepat detta för Churchill, marinminister Alexander, chefen för engelska flottan och engelske ambassadören., Franska amiralitetet har det pinsamma intrycket, att det ödesdigra slag som drabbat Frankrike lämnat de ledande engelska personerna känslolösa, då dc blott tänka på att bli herrar över franska flottan. Flottan borde förbli fransk eller gå under. Den hade på intet vis förtjänat att få en stöt i ryggen på order av Churchill, som under den gångna vintern bett franska amiralitetet att ägna sina huvudsakliga krafter åt att skydda de kanadensiska fartygen, då brittiska amiralitetet icke längre förfogade över erforderliga medel härför.
Amiral Darlen hade ännu kvar Churchills tacksägelseskrivelse. Den engelske amiralen hade t. o. m. före utgången av den frist som beviljades Amiral Gensoul låtit sina flygplan utlägga magnetiska minor i hamninloppet vid Mers-el-Kebir och därmed utfört en klart fientlig handling. Av underrättelser som ingått till amiralitetet framgår att det gamla slagskeppet Bretagne flugit i luften och att eld utbröt ombord på Dunkerque och Provence samt på jagaren Mogador.
Fartyg under byggnad bogserades till England.
London. (TT fr. Reuter.) Inom auktoriserade kretsar i London bekräftas, att vissa franska krigsfartyg, som voro under byggnad i norra Frankrike, bogserats till Storbritannien med ett antal specialutbildade arbetare ombord.
Franska krigsfartyg i skotska vatten.
London. (TT fr. Reuter.) Det meddelas nu att två franska krigsfartyg f. n. befinna sig i skotska farvatten.
Franska kustbatterier deltaga i striden.
Tanger. (TT fr. Agenia Stefani.) Från Casablanca meddelas att de franska kustbatterierna gåvo eld mot två engelska jagare som avlägsnat sig från hamnen i skydd av en rökridå så snart de fått vetskap om striden vid Oran. Fiskare i Tanger som kommo från Cap Espartel bekräfta att de hört kanondunder ute till havs.
Man förmodar att en sjöstrid ägt rum mellan engelska och franska fartyg.
Fransmännen voro icke stridsberedda.
Genéve. (TT fr. DNB.) Från Vichy meddelas följande detaljer om händelserna vid Oran: De franska krigsfartygen lågo för ankar i enlighet med vapenstilleståndsbestämmelserna. De hade ännu icke hunnit desarmeras, men deras besättningar hade minskats. De lågo icke heller för ankar i stridsformation, vilket gjorde att de blevo så mycket sårbarare. Att få i land besättningarna var omöjligt. De brittiska sjöstridskrafterna anlände fullständigt oväntat, och knappt två timmar efter det deras befälhavare överlämnat sitt ultimatum hade hela den franska eskadern inneslutits av de engelska magnetiska minorna.
Ingen fara med Reynaud.
Vichy. (TT.) Agence Havas meddelar att förre konseljpresidenten Reynauds tillstånd icke längre inger några farhågor. Reynaud blev som bekant skadad vid en bilolycka för en vecka sedan.
Franske ministern i London protesterar — och avgår.
London. (TT fr. Reuter.) Frankrikes charge d\’affaires Chambon protesterade på fredagen i Foreign Office mot den brittiska flottans aktion mot den franska i Medelhavet. Protesten överräcktes å regeringen Petains vägnar.
Reuters redaktör för diplomatiska frågor säger sig på frecilagseftermiddagen ha erfarit att. Frankrikes charge d\’affaires Cambon besökt utrikesministern och meddelat denne att han överlämnat sin avskedsansökan till franska regeringen. Ledningen av franska ambassaden övertages nu av Castellane.
General Weygand i Vichy.
Genéve. (TT fr. DNB.) Från Vichy meddelas hit, att ett av utländska radiostationer spritt rykte om att general Weygand skulle befinna sig i Syrien är fullständigt grundlöst. Weygand vistas för närvarande i Vichy.
Frankrikes allmänna arbeten få säte i Paris.
Genéve. (TT fr. DNB.) Från Vichy meddelas officiellt att den centrala administrationen för det franska ministeriet för allmänna arbeten åter flyttat in i sina gamla lokaler i Paris, sedan dessa ställts till förfogande av de tyska myndigheterna.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 6 Juli 1940
N:r 153
Gotlands Allehanda
Lördagen den 6 Juli 1940
N:r 153
Gotlands Allehanda
Lördagen den 6 Juli 1940
N:r 153
Över 150 kr., samt tvåkameror borta.
Vid tältplatsen på Norderstrand ha en del stölder blivit begångna under de senaste dygnen och sammanlagt har tillgripits 155 kr. i kontanter samt två kameror. Det stulna hade varit nedlagt i väskor som tjuven eller tjuvarna fått fatt i och länsat på värdeföremålen.
Vakthållning är visserligen anordnad på tältplatsen men det verkar tydligen som om den ej skulle bedrivas tillräckligt effektivt, varför lämpliga åtgärder att förhindra ett upprepande av stölderna synas vara på sin plats.
De badande och tältande kunna ju också i sin mån bidraga till att så pass stora stölder förhindras genom att ej ha med sig så stora penningsummor som här varit fallet. En god lösning för de tältande som kanske stanna för en längre tid vore att placera reskassan på en bankbok, från vilken man kunde göra uttag efter behov.
Nu senast ha tre tält hemsökts och ur ett stals 115 kr. plus kamerorna samt ur ett annat 40 kr. Flera andra stölder ha rapporterats från samma plats i år och på Snäck-gärdsbaden har man t. o. m. stulit skorna från de badande förutom en del mindre penningsummor.
För envar badande och tältande gäller det alltså att inte ha med sig för mycket pengar eller värdesaker till stränderna samt att f. ö. vara på sin vakt med skärpt uppmärksamhet.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 5 Juli 1940
N:r 152
kungöres härmed, att Kungl. Maj:t genom kungörelse den 28 juni 1940 (n:r 660), vilken kungörelse träder i kraft den 10 juli 1940 och gäller tillsvidare, förordnat att den som å Gotland, utan att driva sådan rörelse, varom förmäles i stadga den 8 juni 1917 angående hotell- och pensionatrörelse, mot eller utan vederlag åt annan svensk medborgare än den, som har stadigvarande hemvist i länet eller tillhör krigsmakten eller polisväsendet eller eljest fullgör tjänst vid krigsmakten, för övernattning upplåter bostad, annan byggnad än bostadsbyggnad, markområde eller annat utrymme, är pliktig att då resande ankommit omedelbart avfordra honom uppgift om fullständigt namn, yrke eller titel, födelseort och hemort.
Vägrar den resande att om sig lämna uppgifter i enlighet med vad ovan omförmälts eller finnes anledning antaga, att hans uppgifter icke äro med verkliga förhållandet överensstämmande, åligger enligt kungörelsen den som upplåtit bostaden eller utrymmet att ofördröjligen därom göra anmälan hos polismyndigheten i orten.
Jämlikt samma kungörelse skall den som i här ovan omförmälda fall upplåtit bostad eller annat utrymme åt en resande inom tjugufyra timmar efter det den resande anlänt till polischefen i orten ingiva eller med posten avsända skriftlig anmälan därom i ett exemplar.
Anmälningarna böra göras å blanketter (kort), vilka utan avgift tillhandahållas av polismyndigheten i orten (å landet landsfiskal och fjärdingsman samt i Visby å poliskontoret) ävensom å turistbyråer och hos flertalet handlanden i länet.
Förseelser mot kungörelsen straffas med böter.
Visby i landskansliet den 4 juli 1940.
Ola Jeppsson
ABRAHAM LÖF
Gotlands Allehanda
Fredagen den 5 Juli 1940
N:r 152
som inför överexekutor förrättas i rådhusrättens i Visby sessionssal lördagen den 20 juli 1940 klockan 10 förmiddagen, kommer att till försäljning utbjudas den för byggmästaren Rolf Pettersson senast lagfarna stadsägan nr. 1050 A i Visby.
Å fastigheten, som är belägen vid Lyckåker och vars _real utgör 1053 kvadratmeter, finnes uppfört ett boningshus av reveterat trä under tegeltak, inrymmande dels två lägenheter, vardera om tre rum och kök jämte badrum och w. c., dels ock källare med tvättstuga, pannrum, kolkällare, två vedkällare, två matkällare och två andra källarrum. 1 byggnaden finnes elektriskt ljus, värmeledning och vattenledning.
Fastigheten, som är taxerad till 20,000 kronor, har saluvärderats till 25,000 kronor.
Den som har fordran, varför egendomen häftar, eller för vilken han eljest äger njuta betalning ur köpeskillingen eller har annan rätt, som bör vid auktionen iakttagas, äger att därvid bevaka sin rätt.
Visby rådhus den 15 juni 1940.
ÖVEREXEKUTOR.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 5 Juli 1940
N:r 152