![\"\"](\"https://www.tingstade.com/wp-content/uploads/2020/11/19340810-02-01.jpg\")
Gotlands Allehanda
Fredagen 10 Augusti 1934
N:r 184.
Hindenburgs jordfästning.
Gotland i vår första svenska sjöbok av år 1644.
Vår första svenska »sjöbok», d. v. s. seglingsbeskrivning, för Östersjön utkom 1644, försedd med privilegium av Drottning Kristina, och författare var ålderstyrmannen ved flottan Johan Månsson. Tidigare hade man haft att tillgå en del utländska, framför allt holländska och lågtyska, seglingsbeskrivning för de nordiska farvattnen, men i huvudsak hjälpte man gig fram genom den muntliga traditionen.
Ur navigationssynpunkt betraktas Östersjön i våra dagar som ett trångt område, i synnerhet vid stormarna, som väl varken äro färre eller svagare än Nordsjöns. Men just det trånga utrymmet var en synnerligen gynnsam omständighet för navigationsteknikens kvarstående på den muntliga traditionens stadium. Man kunde komma från såväl sydvästra som sydöstra Östersjön till Finska viken utan att behöva lämna land ur sikte och seglade man diagonalt över Bornholm, Öland och Gotland,
var det största avståndet i öppen sjö, från Gotska Sandön till Dagerort, endast c:a 80 sjömil. Då seglingen skedde efter enbart landkänning, blev emellertid lotshjälp vid vissa tillfällen ett oavvisligt behov för främmande seglare. I Kalmar fanns sedan gammalt ett styrmansskrå av inomskärs- och utomskärsstyrmän, av vilka de senare under hansans tid åtogo sig lotsning till Visby, Stockholm, Köpenhamn, Lübeck, Stettin m. fl. platser.
Den ovannämda svenska sjöboken av år 1644 var privat tillkommen, men till stor del möjliggjord genom den uppryckning inom svenska flottan, som tog sin början med Klas Flemings inträde vid amiralitetet 1620 som riksamiralen Karl Karlsson Gyllenhielms närmaste man.
Han insåg, att inom flottan tarvades en bättre utbildning av sjöfolket och att styrmännen måste lära sig kusterna bättre än hittills. Också gavs under det ständigt oroliga 1600-talet rikliga tillfällen för en kronans styrman att samla erfarenheter om Östersjöns kuster och hamnar och därmed också goda förutsättningar för rätte mannen att ge sina landsmän en vederhäftig seglingsbeskrivning över området. Han fanns lyckligtvis också bland dem. Det var den ovannämde ålderstyrmannen Johan Månsson.
Hans berömda sjöbok (»En Siöbok, som – innehåller om Siöfarten i Öster-Siön)» är en liten kvartvolym på i nalles 112 sidor, och här framlägger nu Månsson resultaten av sin mångåriga sjömätningsverksamhet. Det, som gjorde boken berömd, var dess stora tillförlitlighet och defåljrikedom. Kurs- och distansuppgifter, grundade på kompasseglingar och mätning av distanserna, utgörs den stomme, kring vilken bokens övriga uppgifter gruppera sig. Med utgångspunkt vid Sandhamn i Stockholmstrakten skildrar han de olika segellederna i södra Östersjön Med Finska viken till Ålandsöarna i norr, varvid inte mindre än vid pass sexhundra kustorter, skär och grund, jämte sjömärken och landkänningar. Den förträffliga beskrivningen skulle också under mer än ett århundrade förbli det mest anlitade hjälpmedlet vid navigationen i Östersjön och uppleva ett flertal upplagor, såväl svenska som utländska.
Men låt oss nu göra en liten ytskummning av vad denna vår första svenska sjöbok har att berätta om Gotland och de gotländska farvattnen.
Till att börja med upplyser Månsson om, att »Gotland är ett stort land 18 mil långt och ungefär fem mil brett» och att »där omkring äro åtskilliga hamnar.» Nordligast ligger Fårö, »mest slätt land, därpå står en kyrka med ett kullot torn.» Nordnordost om Fårö »utskjuter ett stort stenrev, gom kallas Salfwerorein» (Salvorev), och detta rev »må man intet \”komma närmare, än på tio eller tolv famnar.» Det 8 fot djupa Fårösund »kan man löpa igenom med små farkoster.»
Vid inlöpande i detta sund norrifrån »skall man akta att nordan för gundet ligger några små stenörer», av vilka en lämnas om styrbord och alla de andra om babord. Nordligast i sundet, där det är smalast, lämnar man 2 delar vatten om styrbord på gotländska sidan och en del om babord åt Fårösidan, »man haver där allt hårt stengrund». »Innanför sundet är god redd, smalaste sundet är 8 fot vatten» och söder om sundet »äro många blinda grund som man löper emellan, sydsydost ut till Sjös».
»Därifrån åt Östergarn är 5 mil och sträcker sig mest söder. Två mil ifrån sundet i söder ligger Slisthampn (Slitehamnen), det är en tämmelig hamn, när man vill löpa där in sömnan efterkommande ifrån Östergarn, följer man Gotland långs ut med, låtandes tvenne små holmar om styrbord, gom ligger därutanför och beskydda hamnen, varpå står ett gammalt kapell, där sätter man på 4 eller 5 famnar in i hamnen».
Mellan Östergarn, som »är en grå slät holme», och Gotland »får man löpa igenom på 8, 9 eller 10 famnar, där är gott att sätta såväl för dem som vilia norr gom söder åt».
Så redogör Månsson för seglingsmöjligheterna vid och i Sandviken, Närshamn och Heligholm samt för »kosorna ifrån Östergarn» och kommer så småningom till Hoborg, »en hög och brant bergudde», därifrån ett rev utskjuter en halv mil. Han beskriver vidare farvattnen till Burgsviken, som med Månssons stavning blir Busswijk. Här står, en kyrka, »och uppå tornet av densamma är ett hål, när man kan se därigenom, då är man mitt för inloppet. När man sedan löper in får man inte »komma revet närmare än på tre famnar, ej heller själva landet». Inne i hamnen. Där man lastar stenen, är icke mer än tio, tolv eller tretton fot djupt».
Vi kunna ju inte följa Månsson över de olika djupen och mellan alla rev. Efter att beskrivit farvattnen in till Klintehamn, säger han att det inta är rådligt att löpa in i denna hamn utan att väl känna till vattnet.
Omsider närmar sig Månsson Visby, »vilket haver varit en gammal stapelstad, varest tillförene stor han del brukad är; där utanför kan man sätta på 13 eller 14 famnar, dock ej besynnerlig god redd». »Där in för staden akter om en stenbrygga är en liten hamn, där går man 7 eller 8 fot in».
Ett särskilt kapitel ägnas Gotska Sandön, »en trekantig ö, en liten mil lång, allt överväxt med skog, och runt omkring en vit sandstrand, varav utskjuter gig tvenne små rev».
Genom Månssons sjöbok hade Össjönavigatören fått ett arbete, som runs kusterna hade samma goda klang som en »waggoner» vid de stora haven.
Det kan till slut nämnas, att Månsson vann en gista befordran år 1658, då han utnämdes till skeppskapten. Åren därpå avled han.
Gotlands Allehanda
Fredagen 10 Augusti 1934
N:r 184.
Död.
Handelsbiträdet Nils Arne Bertil Kristiansson 20 år, 9 mån., 29 dagar.
Gotlands Allehanda
Fredagen 10 Augusti 1934
N:r 184.
Klintehamn
Sicklings äng sönd. d. 12/8 kl. 1 em. nat.-soc. föredrag av Ahnfelt.
Nat:-Soc. Arb.-Part. avd. 49, Visby.
![\"\"](\"https://www.tingstade.com/wp-content/uploads/2020/11/19340810-01-03.jpg\")
Gotlands Allehanda
Fredagen 10 Augusti 1934
N:r 184.
För allt visat deltagande,
kransar och blommor vid vår käre broders, NILS CHRISTIANSON, bår, framföra vi härmed vårt vördsamma tack.
SYSKONEN.
![\"\"](\"https://www.tingstade.com/wp-content/uploads/2020/11/19340810-01-02.jpg\")
Gotlands Allehanda
Fredagen 10 Augusti 1934
N:r 184.
Dödsfall Olof Kahlström
Tillkännagives att f. d. hemmansägaren Olof Kahlström Medebys, Hablingbo, stilla avled på Mariahemmet idag i en ålder av 93 år, saknad och tacksamt minne bevarad av oss samt övriga släktingar och vänner.
Medebys i Hablingbo den 9 aug. 1934.
Amanda Melin.
Anna Lander,
Sv. Ps. 488, v. 2.
![\"\"](\"https://www.tingstade.com/wp-content/uploads/2020/11/19340810-01-01.jpg\")
Gotlands Allehanda
Fredagen 10 Augusti 1934
N:r 184.
Kungörelse.
Med anledning av vederbörligt förordnande för undertecknad att verkställa förrättning ensittarelagen för inlösen av de av nedannämnda personer inom Gotlands län innehavda områden, hava sammanträde för förrättningarnas handläggning utsatts att hållag:
måndagen iden 27 augusti 1934 kl. 10 hos sökanden. Olivia Olsson, Nystugu i Hellvi, beträffande område å Nystugu 116 i Hellvi socken, vilken fastighet äges av Aktiebolaget Gotlands Kalkverk;
tisdagen den 28 augusti 1934 kl. 10 hos sökanden Ellen Andersson, Vivlinge i Hellvi, beträffande område å Vivlings 131 i Hellvi socken, vilken fastighet äges av Aktiebolaget Gotlands Kalkverk;
onsdagen den 29 augusti 1934 kl. 10 hos sökanden Anna Rosvall, Vivlinge i Hellvi, beträffande område å Vivlinga 142 i Hellvi socken, vilken fastighet äges av Gotlands
läns landsting;
torsdagen den 30 augusti 1934 kl. 10 hos sökanden Erik Johansson, Vivlings i Hellvi, beträffande område å Vivlings 142 i Hellvi socken, vilken fastighet äges av Gotlands läns landsting;
fredagen den 31 augusti 1934 kl. 10 hos sökanden John F. Nyberg, Vivlings i Hellvi, beträffande område å Vivlings 142 i Hellvi socken, vilken fastighet äges av Gotlands läns landsting;
fredagen den 7 september 1934 kl. 10 hos sökanden Karl Hugo Andersson, Ducker i Bunge, beträffande område å Ducker 14 i Bunge socken, vilken fastighet äges av Karl Dahlström och hans hustru Maria Dahlström.
De, vilkas rätt är beroende av förrättningarna, äga att vid nämnda sammanträden tillstädeskomma och bevaka sin rätt.
Det åligger vederbörande sakägare att vid sammanträden förete tillgängliga åtkomsthandlingar, handlingar rörande servitut samt kartor och lantmäterihandlingar angående jord, som beröres av förrättningarna.
Visby den 1 augusti 1934.
Å tjänstens vägnar:
Sigurd E. Campbell
Distriktslantmätare.
Gotlands Allehanda
Fredagen 10 Augusti 1934
N:r 184.
I här fört föreningsregister
ha dannämnda dagar intagits följande anmälanden:
Den 18 juli 1934:
Den 28 december 1933 antogos stadgar för Gotländska lantmännens lokalförening i Hejdeby m. b. p. a., som bar till ändamål att för medlemmarnas räkning genom Gotländska lantmännens centralförening inköpa viktigare lantmannaförnödenheter, samt att, om föreningen så beslutar, förmedla försäljning av medlemmarnas lantbruksprodukter och i allmänhet verka förbättring I medlemmarnas ekonomisk ställning. Medlem ansvarar för föreningens förbindelser, utöver insatsen, med ett belopp av fem kronor för varie hektar odlad jord han brukar. Styrelsen, som har sitt säte i Hejdeby, utgöres av Anshelm Bernhard Thulin, Hejdungs, Reinhold Alexander Lindby, Suderbys, och Gunnar Johan Lindby, Norrbys, ordinarie ledamöter, med Aron Johan Olof Olofsson, Norrbyg, och Olof Herman Klingvall, Tibbles, såsom suppleanter, alla i Hejdeby socken. Firman tecknas av Anshelm Thulin och Reinhold Lindby, var för sig. Räkenskaperna skola avslutas för kalenderår. Kallelse till ordinarie föreningsstämma skall ske minst 14 dagar och till extra föreningsstämma minst 3 dagar före stämman genom kungörelse i Hejdeby kyrka. Andra meddelanden skola bringas fill medlemmarnas kännedom genom skrivelser från styrelsen eller genom tillkännagivande i någon på Gotland utkommande tidning.
Den 31 juli 1934:
Den 16 november 1933 antogos stadgar för Gotländska lantmännens lokalförening i Eskelhem m. b. p. a., som har till ändamål att för medlemmarnas räkning genom Gotländska lantmännens centralförening inköpa viktigare lantmannaförnödenheter, samt att, om föreningen så beslutar, förmedla försäljning av medlemmarnas lantbruksprodukter och i allmänhet verka för en förbättring i medlemmarnas ekonomiska ställning. Medlem ansvarar för föreningens förbindelser, utöver insatsen, med ett belopp av fem kronor för varie hektar odlad jord han brukar. Styrelsen, som har sitt säte i Eskelhem, utgöres av Per Erik Bolin, Simonarve, Karl Johan August Johansson, Övide, och Karl Axel Johanneg Bolin, Rosenbys, ordinarie ledamöter, med Karl Hugo Ablström, Alvena, och Karl Axel Olsson, Levide, såsom suppleanter, alla i Eskelhems socken. Firman tecknas av Erik Bolin och Axel
Bolin, var för sig. Räkenskaperna skola avslutas för kalenderår. Kallelse till ordinarie föreningsstämma skall ske minst 14 dagar och till extra föreningsstämma minst 8 dagar före stämman genom kungörelse i Eskelhems kyrka. Andra meddelanden skola bringas till medlemmarnas kännedom genom skrivelser från styrelsen eller kungörelse i Eskelhems kyrka.
Den 18 april 1934 antogos stadgar för Gotländska lantmännens lokalförening i Silte m. b. p. a., som har till ändamål att för medlemmarnas räkning genom Gotländska lantmännens ceutralförening inköpa viktigare lantmannaförnödenheter, samt att, om föreningen så beslutar, förmedla försäljning av medlemmarnas lantbruksprodukter och i allmänhet verka för en förbättring i medlemmarnas ekonomiska ställning. Medlem ansvarar för föreningens förbindelser, utöver insatsen, ett belopp av fem kronor för varie hektar odlad jord han brukar. Styrelsen, som har mitt säte i Silte utgöres av Nils Fagmar Leonard Carlsson, Sigleips, Lars Albin John Hedin, Bierges, och Erik Sigfrid Lambert Koch, Snosarve, ordinarie ledamöter, med Jakob Emil Gustaf Jakobsson, Bierges, och Jakob Oskar Fmil Klasson, Hemdarve, gåsom suppleanter, alla i Silte socken. Firman tecknas av Ragnar Carlsson och Erik Koch var för sig. Räkenskaperna skola avslutas för kalenderår. Kallolse till ordinarie föreningsstämma skall ske minst 14 dagar och till extra föreningsstämma minst 8 dagar före stämman genom tillkännagivande i minst en på Gotland utkommande tidning. Andra meddelanden skola bringas till medlemmarnas kännedom genom skrivelser från styrelsen eller tillkännagivande i någon på Gotland ut kommande tidning.
Den 2 augusti 1934:
Ur styrelsen för Gotlands Äggcentralförening u. p. a. med säte i Visby, har avgått ordinarie ledamoten Alfred Svensson, Henriksdal i Barlingbo, och har förutvarande suppleanten Sigurd Olof Bendelin, Stenby i Lokrume, utsetts till ordinarie ledamot efter Svensgon. Till suppleant efter Bendelin har utsetts lantbrukaren Karl Henning Widen, Vallbys i Hogrän. Vid sammanträden den 21 december 1933 och den 19 maj 1934 har beslutats ändringar av §§ 4, 6 & 9 och 22 av de för föreningen gällande stadgarna.
Visby i landskensliet den 7 augusti 1934.
Länsstyrelsen.
Gotlands Allehanda
Fredagen 10 Augusti 1934
N:r 184.
Den svenska filmsegern i Wien.
![\"\"](\"https://www.tingstade.com/wp-content/uploads/2020/11/19340809-04-01.jpg\")
Medaljen för »En stilla flirt».
Som förut meddelats deltog Svensk Filmindustri i Internationella filmpristävlingen i Wien med Gustaf Molanderfilmen »En stilla flirt» (Eine leise Liebelei) som av juryn tillerkänts utställningens första pris, »Die Goldéne Kamera». Andra och tredje pris, silver och brons tilldelades resp. en fransk och en österrikisk- film och ett av handelsministern överlämnat hederspris erhöll en amerikansk film.
Svensk Filmindustri har nu mottagit utmärkelsen, bestående dels av ett diplom, dels av medalien »Den gyllene kameran» med inskriptionen »Internationaler Tonfilm-Wettbewerb Wien 1934 Erster Preis».
Gotlands Allehanda
Torsdagen 9 Augusti 1934
N:r 183.
Passagerarelista.
Med DROTTEN från Nynäshamn den 9 aug.: dr Eriksson, Larsson, adv. Settervall, kyrkoherde Abenius, ing. Lindquist med familj, grosshandl. Ohlin, Malmberg med fru, herrar Carlsten, Sasse med familj, Olschanski, Fries, Rosenkvist, Kroneborg med fru, Englund med fru, Thigesen med fru, Hanzen med fru, Bandin, Håkansson med fru, Sandberg, Makano med fru, Bergström med fru, Färstenberg med fru, Trygg, Gustafsson med fru, Ek. Wallinder, Ansén, Wärthae med familj, mr. Hyam, Smith, fruar Hedberg, Oberg, Lundberg, Engvali, Malmros, Hermansson med son, Löwenberg, mrs Hyam, fröknar Pettersson, Barkander, Görtz, Hede, Cedergren, Engström, Sylvan, Olofsson, Viksten, Olsson, Håkansson, Bandin, Nordén, Forslin, Bengtsson, miss Florence, O\’Donner.
Gotlands Allehanda
Torsdagen 9 Augusti 1934
N:r 183.