Rofdjurspremier.

Af det af länets landsting för innev. år beviljade anslag till skottpengar för dödande af rofdjur har utbetalats för 132 dödade räfvar 396 kr., för 8 örnar 16 kr., för 66 dufhökar 66 kr., för 129 sparfhökar kr. 64: 50 och för 4,075 kråkor kr. 407: 50-eller sammanlagdt 950 kr. Redan 17 Maj var anslaget till ända, och sedan dess hafva premier ej kunnat utbetalas.
För dödade själar, tillsammans 178 stycken, har under året utbetalts ett belopp af 634 kr., hvaraf 224 kr. utaf anslaget för 1897 och återstoden af anslaget för innev. år.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 26 September 1898
N:r 148

Landstinget

öppnades i dag, i närvaro af landshöfding Poignant och tingets samtlige ordinarie ledamöter, med uppläsande af fullmakten för riksdagsman Per Larsson å Lilla Fole att vara tingets ordförande.
Sedan ordföranden därpå med några få ord hälsat landstingsmännen välkomna och uttalat en önskan, att tingets beslut måtte lända till länets utveckling och framgång, samt jämväl till landshöfdingen framfört en välkomsthälsning från tinget, företogs upprop och fullmaktsgranskning, hvarpå man skred till val af vice ordförande. Härtill utsågs fabriksidkaren P. A. Hellgren med 25 röster. En röst tillföll bankdirektör H. Petterson.
Därpå föredrogs beredningsnämdens förslag om utskott, som ansetts behöfliga för ärendenas förberedande behandling.
Med gillande af detta förslag beslöt tinget utse 10 särskilda utskott, hvilkas betänkanden borde vara färdiga till kl. 10 i morgon f. m. Till ledamöter af utskotten valdes:
1:a Utskottet (lasarettsfragor): brr ordföranden (sammankallande), P. A. Hellgren, P. Johansson, O. N. Bolin och L. Norrby, utsedda med hvardera 20 röster;
2:a Utskottet (sjukvård): hrr O. Carlstedt (smnk.), G. Kellström och A. J. Bergman, valde med hvardera 24 röster;
3:e Utskottet (undervisning): hrr H. Petterson (smnk.), C. T. Broander, E. N. Eriksson, F. Hermansson och A. Sundblad (hvardera 20 röster);
4:e Utskottet (landtbruk); hrr R. Wallér (smnk.), O. L. Björkegren, N. Broander, Joh. Johansson (hvardera 23 röster) och L. P. Bodin (22 r.);
5:e Utskottet (skogsfragor): brr O. Varfvinge (smnk.), C. W. anrdell. J. Arvidsson, Jac. Jacobsson och J. F. A. Uddin (hvardoera 19 röster);
6:e Utskottet (jakt och fiske): hrr C. J. Björkander (smnk.), J. Österberg och G. Cramér (hvardera 20 r.);
7:e Utskottet (diverse): hrr G. Kellström (smnk.), A. Sundblad och G. Cramér (hvardera 20 r.);
8:e Utskottet (utgiftsstaten): hrr H. Petterson (smnk.), C. W. Gardell och F. Hermansson (hvardera 23 r.);
9:e Utskottet (protokollet): hrr ordföranden (smnk.), P. A. Hellgren och C. J. Björkander (hvardera 22 r.); samt
10:e Utskottet (valförslag): hrr ordföranden (smnk,), P. A. Hellgren, C. T, Broander, O. N. Bolin och L. Norrby (hvardera 18 r.).
Först bland de från länsstyrelsen inkomna förslag och skrifvelser förekom ärendet rörande val af en ledamot för länet riksdagen första kammare, Detta val beslöt emellertid tinget att uppskjuta till morgondagen, då det förekommer som n:r 1 bland de å föredragslistan uppförda ärenden.
Landshöfding Poignant, som härefter erhöll ordet, betonade vikten af del från länsstyrelsen och lasarettsdirektionen inkomna frågor, Det var först den gamla frågan om uppförande af nytt lasarett, som egentligen i sig innefattar tre frågor, nämligen 1) om inköp af tomt för det nya lasarettet, 2) om försäljning af gamla lasarettets bygnader samt 3) om anslag för nya lasarettets uppförande.
Den första af dessa frågor har landstinget skilt från sig genom sin ansökan att få från k. m:t och kronan inköpa Stora Strandåker. Beträffande den andra frågan erinrades om, att kammarkollegium och medicinalstyrelsen tillstyrkt k. m:t att för hospitalets utvidgning inköpa lasarettets bygnader och tomter för 28 tusen kr. Med detta pris skulle visserligen landstinget icke få tillbaka allt hvad tinget nedlagt på sjukbuset, men till ersättning finge tinget köpa déen nya tomten utan föregående auktion, hvarigenom tomten blefve synnerligen billig. Beträffande till sist priset för nytt lasarett, beräknas nu i allmänhet vid nybygnader 4 tusen kr. pr sjuksäng. Då nu kostnaden enligt såväl det af hr Stenhammar som i synnerhet det af hr Kumlien uppgjorda förslaget skulle blifva afsevärdt mindre och ingen lyx föreslås, vågade lasarettsdirektionen hoppas, att landstinget skulle, finna, det ett nytt tidsenligt lasarett kunde uppföras för en kostnad af högst 325 och minst 300 tusen kr.
Landshöfdingen betonade vidare vikten, med hänsyn till den alltjämt stigande importen till ön af gödnings- och foderämnen, att en kemisk kontrollstation upp rätthölles härstädes. Hushållningssällskapet, som inrättat en dylik station, hade ingått till k. m:t med ansökan om statsbidrag af 4,000 kr. pr år och vände sig nu landstinget med hemställan om ett anslag af 2,000 kr. för nästa år. Äfven om icke allt det begärda kunde beviljas, hoppades dock landshöfdingen, att tinget ville anslå någon del af beloppet för att därmed bevisa sitt intresse för saken.
Till sist rekommenderade landshöfdingen till det bästa förslagen om löneförhöjning åt distriktsveterinärerna, om pension åt lasarettssysslomannen samt om bidrag till Fredrika Bremer-förbundets stipendiefond, allt saker som talade för sig själfva.
Landstinget beviljade därefter ansvarsfribet för dels sina egna samt folkhögskolans och landtmannaskolans räkenskaper och förvaltning för 1897 och dels Visby spritbolags förvaltning under försäljningsåret Okt. 1896—Sept. 1897, godkände landtränteriets räkning öfver skjutsentreprenadbidragen för 1897 samt tog del utaf och lade till handlingarna inkomna redogörelser dels för utbetalda skottpenningar för dödande af rofdjur och själ och dels för feriekursernas ekonomi, utvisande den senare att af det beviljade anslaget å 500 kr. endast 100 kr. behöft tagas i anspråk.
Härmed var föredragningslistan för dagen genomgången och tinget åtskildes nu, kl. 12,30 e m. för att åter sammanträda kl. 10 i morgon förmiddag.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 26 September 1898
N:r 148

Stor auktion!

— Fredagen 30 September från kl. precis 10 f. m. låter mjölnaren E. G. Olsson i anseende till afflyttning genom offentlig auktion, som förrättas vid Lummelundsbruk, försälja div. möbler, hvaribland: 1 mahognyimperialsäng, åtskilliga andra sängar, soffor, bord, stolar; hvarjehanda husgeråd; kör- och åkerbruksredskap, 1 mjölkkärra, arbetsvagnar, kälkrack, arbetskälkar, foder- och vrånghäckar, sättare, radsåningsmaskin, hästräfsa, tallricks-, klös-, krok-och pinnharfvar, vänd- och spetsplogar, hästhacka, spadar, skyfflar, gafflar, paroch enbetsselar; kreatur: 3 goda arbetshästar, 2 par oxar, 16 utmärkt goda mjölkkor, 5 kvigor i kalfställning, 3 årskalfvar, 4 svin, 1 hackelsemaskin, snickare- och smedjeverktyg, mjölkflaskor och mjölkkylare, 1 större mjölkmätare, 1 fiskbåt, 1 spånklinga, 1 större besparingsspis, ett parti torrt björk- och ekvirke, en mängd träkärl jämte mycket annat. Kände, vederhäftige inropare erhålla 3 månaders anstånd med betalningen, andra få betala kontant eller ställa godkänd säkerhet.
Visby i September 1898.
HUGO PETTERSSON,
anmodad auktionsförrättare.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 26 September 1898
N:r 148

Auktion i Sundellska egendomen.

Torsdagen 29 September från kl. 12 middagen låter Johanna Westerlund genom offentlig auktion i Sundellska egendomen, nästintill tobakshandl. Strömbeck, försälja något möbler; nysilfver: kaffekannor, gafflar, skedar; en mängd koppar-, järn- och blecksaker, såsom: större och mindre kittlar, pannor m. m. glas och porslin; 2 kaminer, 2 köttkvarnar, 1 strykugn, 1 större stenmortel samt diverse bordlinne. Kände, vederhäftige inropare erhålla 2 månaders betalningsanstånd.
Visby i September 1898.
Auktionskammaren.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 26 September 1898
N:r 148

Auktion.

Tisdagen den 27 September från kl. 2 e. m. låta sterbhusdelägarne efter framlidne byggmästaren J. Lönnqvist genom offentlig auktion, som förrättas vid villorna strax norr om Visby försälja: 1 ångmaskin med fullständiga tillbehör, 1 borrmaskin, I maskinrem, 1 lintrissa med axel, 1 tryck- och sugpump, 1 färgkvarn, 1 bruk- d;o, 1 arbetsvagn, 3 hissvagnar af järnplåt, 1 garti jänrör, I d:o bronseade glasrör, spännpapper, galvaniserad och annan spik, 1 parti bygnadsvirke, såsom: plankor, bräder och sparrar, 1 smedbälg, I smedstäd, div. smed- och snickareverktyg, drag- och skottkärra, 3 lådor tnkplåt, 1 parti galvaniserad d:o, 1 vinceh, 1 artistlåda, I båt med äror, I zinkbadkar, 3 kanoner, I höspilta af järn, I pyrometer, diverse spadar, grepar, spett, stenborrar, sågar och säghbord, 1 hyfvelbänkar, plåtugnar, 1 parti slammad krita m. m. Tände, vederhäftige inropare erhålla 2 månaders anstånd med betalningen, andra få betala kontant eller ställa godkänd säkerhet.
Visby i September 1898.
Auktionskammaren.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 26 September 1898
N:r 148

Domkyrkans restaurering.

(Forts, fr. n:r 145).
Med anledning af hvad sålunda i ärendet förekommit har Kungl. Öfverintendentsämbetet för egen del i underdånighet anfört följande:
Hvad först angår det af ark. Petterson framlagda förslaget till restaurering af korgafveln, så må det villigt erkännas, att detsamma bär vittnesbörd om den pietet förslagsställaren hyser för, hvad under en tid, äldre än vår, i afseende å detta bygnadsparti kommit till utförande. Men då, hvad sålunda tillkommit, ögonskenligen brakts «till. stånd under ett i jämförelse med kyrkobygnadens i fråga anläggningstid rätt sent skede af dess tillvaro och under förhållanden, då brådska eller medelbrist eller båda i förening varit rådande, på samma gång hänsynsfullhet i nutida mening mot äldre förebilder och smakriktningar svårligen fått göra sig gällande, synes det Embetet, som om arkitekten Petterson sökt för framtiden bevara. något, som, icke är förtjänt af. eu sådan, om än talangfullt utförd, sträfuan. Den. fasthet och den symmetriska jämvikt, som i templets kanske ädlaste del eller hufvudtornets murytor så uttrycksfullt och värdigt fått göra sig gällande, lämna, efter Ämbetets mening, gifvetvis vida mera beaktansvärda fingervisningar vid den i mycket af ren underhålls hänsyn nu påkallade ombygnaden af korgafveln, än de om osäkerhet och brist på reda vittnande, vid tidigare iståndsättningar åvägabrakta anordningar, äfven om dessa, vare sig genom användande af äldre fragment eller eljes, kommit att bära en om ock sen medeltidsprägel. Med hänsyn härtill synes det Ämbetet att arkitekten Häggs förslag till restaurering af korgafveln, helst med de förbättringar detsamma i vissa afseenden nu genast erbjuder, och som närmast sluter sig till de af Ämbetet i dess underdåniga utlåtande den 19 Maj 1896, efter hvad ofvan nämts, för ifrågavarande bygnadsparti förordade former, fortfarande bör vara ägnadt att läggas till grund för restaureringen af sagda parti.
Beträffande därefter arkitekten Pettersons förslag, i hvad det rörer detså kallade Stora kapellets intäckning, lärer detta ingalunda, i och för sig, få anses innebära någon orimlighet. Medgifvas måste, att ur det rent pittoreskas synpunkt, användandet af trenne gaflar med därtill hörande trenne åstak, rätt väl låter försvara sig, men därest man utgår från det organiska sammanhanget mellan, å ena sidan, det långsträckta, såsom annex till och låvgs utmed kyrkan i en senare tid fogade kapellet och, å den andra, de tre gaflarnes placerande just på en långsida, som sist af alla torde få anses påkalla en gafvelanordning, lärer ett förslag, som innefattar en dylik anordning, få anses synnerligen otillfredsställande.
Det relativt godtyckliga fogandet af en bygnad till en annan erbjuder städse betydande både estetiska och praktiskt-tekniska svårigheter, och dessa naturligen desto. större, ju märkligare bygnaderna hvar för sig äro, men att man i dylika fall bör i möjligaste måtto söka bereda båda all den rätt, hvarpå de, hvar efter sin betydenhet, kunna göra anspråk, bör, efter Ämbetets bedömande, få anses obestridligt. Då nu de båda ifrågavarande bygnaderna lära påkalla långsträckta tak, synas de ock böra få behålla sådana, och då härtill såsom ett stödjande praktiskt motiv kommer, att vid en dylik anordning kapellets hvalfkupor och takvirke blifva från vindarna tillgängliga, torde fullgoda skäl tala för att fortfarande skänka företräde åt ett enhetligt tak å kapellet framför ett tresplittradt sådant.
I detta sammanhang framhåller Embetet att, med stöd af de forskningar, arkitekten Hägg under senare tiden nedlagt på frågan om de forna takanordningarna å kapellet, och hvarför han i sitt ofvan omförmälda yttrande närmare redogjort, Ämbetet, för vinnande jämväl af en högst önskvärd stadga i planen för restaureringen, håller före, att något hinder numera icke synes böra föreligga för en. stadfästalse af elt från öster till väster sig – sträckande tak å kapellet, på sätt arkitekten Hägg föreslagit. De modifikationer, hvartill eveutuella upptäckter vid den nuvarande stora gafvelns rifning, till äfventyrs kunna gifva anledning, lära, såsom fallet är vid de-flesta restaureringar af äldre bygnader; kunna, i den mån de sig yppa, utan olägenhet blifva föremål för de särskilda underdåniga framställningar, hvartill omständigheterna må föranleda.
På grund af hvad Öfverintendentsämbetet sålunda anfört och med stöd af, hvad i öfrigt i ärendet förekommit och andragits, har Ämbetet ansett sig böra underdånigast hemställa, att det täcktes k. m:t finna arkitekten Pettersons förevarande framställning, om än vittnande om varmt intresse för ifrågakomna maktpåliggande restaureringsfråga, likväl icke förtjäna nådigt afseende.
Beträffande de delvis modifierade förslag, arkitekten Hägg framlagt rörande anordningarna vid restaureringen af dels korgafveln, dels ock kapellets tak, har ämbetet yttrat följande: I fråga om restaureringen af nyssberörda gafvel torde densamma enligt hvad ämbetet jämväl ofvan antydt, lämpligast böra utföras efter det senaste förslaget, därvid dock, såsom församlingarna ock tillstyrkt, den föreslägna Kristusbilden lärer utan olägenhet kunna afvaras, hvaremot ämbetet för sin del på det lifligaste i underdånighet tillstyrker, att å korets sidomurar måtte anbringas den å förslaget i fråga utmärkta båggesimsen med tillhörande lisener, såsom i hög grad bidragande till restaureringsplanens värdiga genomförande.
Vidkommande det nya förslaget rörande kapellets tak, så torde de å detsamma angifna, åt tre olika håll vettande smågaflarne eller lucarnerna samt takryttaren väl icke anses med nödvändighet påkallade, men de bidraga dock, enligt ämbetets mening, onekligen till en större och kanske önskvärd liffullhet och prydlighet. Öfverintendentsämbetet hemställer alltså, att arkitekten Häggs för restaureringen af nu ifrågavarande bygnadsparti senast framlagda förslag må till efterrättelse, i mån af tillgång, i nåder fastställas, hvarvid i första rummet lärer böra komma till utförande .de föreslagna lucarmerna och först i andra hand takryttaren.
Slutligen har Öfverintendentsämbetet erinrat om vikten däraf, att det särdeles grannlaga arbetet med utförandet af särekildt kapellets tak kommer att i alla sina: detaljer blifva verkstäldt med största omsorg i afseende å konstruktioner m. m. dyl. samt med användande af för hvarje fall bästa och mest passande materialier.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 24 September 1898
N:r 147

Från sjön.

— Då ångaren »Göta kanal IV», kapten Clausen, i onsdags afton passerade Söderköpings sluss, inträffade det missödet, att propelleraxeln gick af och propellern gick till bottnen. Först klockan 12 på natten lyckades man fiska upp propellern, hvarefter ångaren med oxar bogserades till Mem för att vidare bogseras till Norrköping med ångare.
— Då norska lastångaren »Stella», som intagit plankast i Sundsvall för att gå till Cardiff, i förgår befann sig utanför Söderarm, uppkom eld i kolboxarna. Då elden grep omkring sig, begärdes lots, som äfven anlände. Med hans hjälp blef man herre öfver elden. En del af däckslasten måste kastas öfver bord Skadorna voro emellertid ej värre, än att ånga ren kunde fortsätta sin resa.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 24 September 1898
N:r 147

Från artilleriet.

Såsom befälhafvare för underbefälsskolorna, hvilka börja 1 Oktober, har beordrats kapten A. Kolmodin.
— Fästningsartilleriunderofficersskolans och konstapelskolornas praktiska öfningar i gymnastik och fäktning ledes, under löjtnant E. Hellgrens inseende, afstyckjunkare A. Nilsson.
— Under tiden för löjtnant A. Zetterlings tjänstledighet bestrides hans tjänst såsom informationsofficer af informationsunderofficeren styckjunkaren O. Johansson.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 24 September 1898
N:r 147

Strandning.

Under den hårda stormen i går natt strandade å Salvoren vid Fårö holländske briggen Suzanne, kapten Jager, hvilket var på resa från Visby till Hernösand i barlast. Fartyget sprang läck, och manskapet måste gå i skeppsbåtarne för att rädda sina lif. Fartyget, som i natt anträffades drifvande längs kusten, har inbogserats till Fårösund, och manskapet har lyckligt kommit i land vid Fårö fyr. Fartyget är ej mindre än 113 år gammalt men det oaktadt i godt skick.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 24 September 1898
N:r 147

Vid bröllopet

i dag emellan stadsfiskalen Axel Jonzon och fröken Ester Holmqvist uppvaktas brudparet af följande tärnor och marskalker:
Handlanden Nils Lindström—frkn HEdith Holmqvist; handlanden Algot Gustafsson—frkn Hildur Jonzon; banktjänsteman Gustaf Holmqvist—frkn Klara Häggström; hr Josef Holmqvist—frka Hildur Sandström; hr Gunnar Holmqvist—frkn Frida Grählert; hr Karl Holmqvist—frkn Ragohild Hellgren; hr Thure Holmqvist—frkn Helny Johansson; hr Erik Johansson—frkn Anna Ericson; ingeniör Gustaf Hellgren—frkn Alida Wahlbeck; grosshandlare; Edvin Landberg—frkn Anna Holst.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 24 September 1898
N:r 147