Utexanminerade folkskotläraren

J. E. Linder har hos domkapitlet anhållit att det tillstånd han förut erhållit att söka en ledig plats vid härvarande folkskola måtte gälla äfven andra ordinarie skollärarebefattningar inom stiftet.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 Maj 1895
N:r 74

Stortorgdagen

i dag å Södra byrummet har aflupit lugnt och stilla. Liksom tillförseln af djur var mycket ringa, var äfven köplusten derefter.
Sina gamla vanor trogna hade emellertid äfven i år de sedvanliga »stånds»-personerna infunnit och försökte efter bästa förmåga få i gång en liflig kommers med de just ej talrika torgbesökandena.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 Maj 1895
N:r 74

Efterlyst förskingrare.

Såsom vi förut meddelat, har magasinsförvaltaren J. J. T. Lagergren afvikit från sin principal grosshandlaren Gestrin i Stockholm, efter att hafva från honom allt sedan September förskingrat penningar och varor. Enligt den utredning, som nu verkstälts, uppgå förskingringarna i penningar och varors värde till närare 20,000 kr. Lagergren efterlyses. Han är född 1853 i Visby, är medelstor, undersätsig, mörklagd, har gråspängdt, mörkt helskägg och skarpa, mörka ögon.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 Maj 1895
N:r 74

Öfverbord.

En beklaglig olyckshändelse inträffade natten till gårdagen ombord å ångaren Gotland på dess resa från Stockholm, då volontären vid Gotlands infanteriregemente Johan Elof Ragnar gick öfverbord. Hur dervid tillgått har ej med säkerhet kunnat utrönas, alldenstund ingen vid tillfället var i R:s närhet eller observerade olyckan.
Att han fallit i hafvet och omkommit är så mycket antagligare som han saknades ombord strax efter kl. 1/2 1 på natten och sedan ingenstädes stod att finna. Icke heller kom han tillrätta på morgonen, när ångaren löpte in i hamnen, då han otvifvelaktigt, ifall han skulle kommit på den idén att gömma sig, skulle ha blifvit synlig.
Angående förloppet af händelsen ha den omkomnes kamrater, volontärerna nr 114 Edvard Alvin vid Hafdhems kompani och 174 Nordmark vid Hemse komp. samt vice volontärkorpralen nr 98 Vide vid Lärbro komp. afgifvit rapport å poliskontoret, af hvilken framgår, att R. saknades då båten vid 1-tiden på natten kommit utom Landsort och sedan ej stod att finna.
Alvin hade kommit ombord å Gotland vid dess tilläggningsplats vid Riddarholmen i Stockholm vid 6-tiden, strax före ångarens afgång. Han var då i sällskap med R.
Vid framkomsten till Södertelje gingo bägge, som hela tiden varit tillsammans, ned i försalongen, der de slogo sig ned hos några andra kamrater, hvilka rekvirerat in punsch.
Vid 1/2 12-tiden gick R. upp på akterdäck, der A. strax efter fick se honom sitta bredvid två okända fruntimmer, med hvilka han samspråkade. R., som äfven druckit punsch, var då något berusad. När A. en timme senare åter kom upp på däck var R. försvunnen; han antog då att R. gått ner i försalongen. Wide, som äfven varit med och druckit punsch märkte också, när R. vid nämda tid gick upp på däck; i öfrigt har han lemnat i hufvudsak samma uppgifter som sin kamrat. Vid 5-tiden på morgonen började de först att ifrigt söka efter R. i tanke att han fans ombord. men utan resultat.
De två omnämda ifruntimren äro skjutbaneägarinnan Augusta Steijner och hennes biträde Ottilia Pettersson, hvilka för sin del berättat, att de vid 11-tiden på aftonen suttit på en bänk å akterdäck tillsan mans med en annan flicka, som kallat sig Selma och sagt sig vara från Stenkyrka, då tre för dem obekanta manspersoner kommit fram till dem och afhämtat en kappsäck. Två af dem gingo åter sin väg, men den tredje stannada kvar och började språka. Sedan sträckte han ut sig på bänken och tycktes somna in.
Ottilia P. och den som kallade sig Selma, hvilka kände sig trötta; lade sig äfven de att sofva på däck.
De hade emellertid icke legat länge, då den sofvande karlen, hvilken skulle varit Ragnar, ramlade ned öfver dem från soffan. Han reste sig genast och Jade sig på nytt. Senare hördes åter en duns, men då trodde flickorna att han full som han var ramlat utför trappan till mellandäck, hvarför de ej egnade någon uppmärksamhet deråt. Klockan var då 1/2 1 på natten.
Af hvad som sålunda passerat kan ej tänkas annat än att R. antingen under sömnen eller då han skulle böjt sig öfver räcket vid något tillfälle tagit öfver balansen och på så sätt omkommit.
Han var född 1871 å Kungstorp i Rumskulla socken, Kalmar län, der fadern Sven Nilsson, som är torpare, jämte sin hustru för närvarande äro bosatta.
Af ångaren Gotlands besättning bar en karl, som jämte styrmannen vid passerandet af Landsort kastade ut loggen, förklarat, att han kl. 12,15 sett en karlligga sofvande på bänken å akterdäckets babordssida. Omkring 10 minuter senare, då han åter passerade däcket, var platsen tom, men han fäste sig ej alls. dervid.
Händelsen utgör en nykterhetspredikan i de allvarligaste ordalag. På aftonen hade Ragnar till en kamrat, som är absolutist, yttrat att denne vore lycklig, som ej kände begär efter rusdrycker. Själf ville han nog upphöra att begagna sådana, hans föräldrar hade bönfallit honom derom, men han hade ej kraft nog härtill.
En stund härefter gick han under ruset ur lifvet!

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 Maj 1895
N:r 74

Utdikningsärende.

Med förmälan att utdikning af den inom Lye fl. m, socknar belägna s. k. Laus myr tagit sin början samt att det kyrkoherden i Alskogs och Lye församlingars pastorat anslagna boställeshemmanet 3/8 mtl. Lye annex nr. 1 i Lye socken, såsom delägare i det för torrläggning afsedda området hade att i företagut deltaga, har kyrkoherden Ahlander uti en till k. m:t stäld, af länsstyrelsen med dels infordrade yttranden från Lye församlings kyrkostämma föregående innehafvaren af sagda boställe kyrkoherden M. Kolmodin, vederbörande domänintendent och landtbruksingeniören Sylvan, dels ock eget och domkapitlets i Visby utlåtanden insänd ansökning, under framhållande hufvudsakligen att boställets nytta och fördel af omförmälda företag måste blifva alltför ringa i förhållande till den betydliga kostnaden, som vida öfverstege sökandens förmåga att gälda, anbållit att, för vinnande af befrielse från denna kostnad, med boställets delaktighet i företaget finge förhållas enligt 76 § i lagen angående dikning och annan afledning af vatten 20 Juni 1879, har kammarkollegium, med tillstyrkande af nådigt bifall till ansökningen, hemstält att med boställets deltagande i meranämda företag må förfaras enligt 76 § i ofvan åberopade lag.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 Maj 1895
N:r 74

Renhållningsväsendet

i staden bragtes vid gårdagens fullmäktigsammanträde på tal af dr Ramberg, som framhöll svårigheten af en ordnad renhållning, så länge icke afhämtning och tömning af latrinerna ske på bestämda tider. Det borde icke vara svårt att få denna sak ordnad efter mönstret från andra städer. Likaså borde sköljning af rännstenarne börja genast vid nu rådande torka och värme.
Hr Lindell väckte samtidigt motion i samma ämne, hvari han hemstälde, att åt drätselkammaren skulle uppdragas att utreda denna fråga från ekonomisk och sanitär synpunkt och att inkomma med förslag. Han ansåg att staden möjligen skulle kunna åtaga sig tömningen.
Efter en kortare ötverläggning mellan hrr Höjer, Jeurling och Een hänvisades motionen till drätselkammaren och helsovårdsnämden.
Om sköljning af rännstenarne beslöts anmoda hälsovårdsnämden göra framställning hos drätselkammaren.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 Maj 1895
N:r 74

Stadsfullmäktige

hade igår ett kortvarigt Majsammanträde.
— Infästen beviljades för jungfru Anna Falk å tomten nr 43 i norderrotens 3:e kvarter och för Maria Boberg å en tomt i samma kvarter.
— Idrottsföreningens framställning om arrendet af Blekhagen bordlades till Junisammanträdet att behandlas i sammanhang med drätselkammarens förslag till ordnandet af skridskobana.
— Konsistorinot. Öfverbergs anhållan om restitution af kommunalafgifter för 1890 bifölls.
— Gotlands maltfabriks ansökan att få med äganderätt tillösa sig den tomt hvarå bolagets fabrik är belägen mot en ersättning af 2,512 kr. eller omkr. 5 öre kv. foten afslogs på tillstyrkan af drätselkammaren, som ansåg betalningen för låg för denna med afseende på läge och storlek värdefulla tomt.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 Maj 1895
N:r 74

Den upprörande historia

om betydande försnillningar af anförtrodda statsmedel, åt hvilken vi häromdagen gåfvo offentlighet, fortfar att sysselsätta sinnena både här och i hufvudstaden. Och den upplysning, den häktade regementsintendenten lemnat såsom förklaring på den stora balansen eller att han öfverantvardat större delen af de försnillade medlen åt sin nyss afgångne regementsschef, har naturligtvis varit egnad att i högsta grad ådraga sig en pinsam uppmärksamhet.
Naturligtvis är den trassliga härfvan, hvars uppredning försvåras af att båda kontrahenterna icke fört någon kassabok, icke ännu utredd så noggrant, att man med bestämdhet kan säga, huru mycket af de förskingrade 60,000 kronorna, som tillkommit den ena eller den andra parten i detta ruskiga mål. Men så mycket är af befintliga papper klart, att här under många år bedrifvits en vigilans på mycket stora summor emellan regementets öfverste och dess intendent, en vigilans som stundom svält ut och stundom mot redovisningstiderna krupit samman.
Att detta under :så lång tid kunnat döljas, finner sin förklaring deraf, att den som i främsta rummet skolat kontrollera befintligheten af på rapporterna upptagna kontanta medel själf såsom lån- eller förskottstagare innehaft en stor del af just samma medel.
Att upptäckten nu skedde, är derför lika mycket att tillskrifva personalonmbytet vid schefskapet som de nya formerna för kontrollen af förvaltningarna vid våra regementen.
Redan vid inventeringen 1 Maj kom man på det klara med, att det icke stod rätt till, och besked lemnades att allt skulle vara klart till 11 Maj. Då till den dagen ingen möjlighet fans att ordna saken, föredrog intendenten att själfmant söka inträde på länsfängelset.
I det förestående torde vi ha besvarat en fråga af en tidning i hufvudstaden, huru det varit möjligt att summan kunnat stiga till så stort belopp.
Ett par andra frågor gör samma tidning, Aftonbladet, då den spörjer:
Om också räkenskaperna på platsen ej kunnat kontrolleras, måste väl grauskning i all rimlighets namn ske i högre instans. Har det verkligen varit så uselt stäldt med vår intendentur, att dylika summor utan vidare kunnat stjälas? En förklaring på att ej upptäckt skett skulle ju kunna tänkas i förfalskade räkenskaper, men anledning att misstänka något dylikt förefinnes ännu icke åtminstone. Huru som helst är det alldeles oförsvarligt al staten att på detta sätt genom slapp kontroll rent af locka till bedrägerier. Efter hvad vi erfara, har den häktade intendenten hos vederbörande här i hufvudstaden varit ansedd för trög med redovisningar och dylikt. Hvarför har man ej eus vid det förbållandet aktat nödigt att någon gång anställa extra revision?
Ja, den frågan kan med skäl jakande besvaras, att den högsta kontrollen varit för slapp. Eller hvad annat skall man säga om ett departement, som ena dagen anmärker, att en kontant behållning af icke mindre än 39,000 kr. vid ett månadsskifte är en för stor inneliggande summa och för framtiden förbjuder sådant, men endast några dagar in uti den följande månaden är färdigt att utanordna betydande nya summor?
Genom denna lätthet att öfverkomma penningar, innan de såsom tillgång irapporterna upptagna voro konsumerade, har naturligtvis icke varit svårt att frin den enainventeringen till den andra sopa igen spåren, helst som tillgångar i den ena kassan — den häktade var intendent äfven vid Gotlands artillerikår, der emellertid endast en mindré balans finnes — kunnat användas som tillfällig täckning af brist i den andra.
Men föreliggande fall liksom så många dylika är blott ett nytt bevis på huru svårt det är att äfven med kontroll vinna fulla garantier mot. den menskliga uppfinningsförmågans rikedom på lönliga utvägar. Minst af allt har man väl kunnat tänka sig, att en kontrollerande schef skulle öppna svindlande låneaffärer med en sin underordnade.
Det som bragt denne sistnämse till undergång har nog varit dels att han vid tillträdet af sin plats var skuldsatt, dels att han led förluster på bygnadsföretag i sammanhang med lägerplatsens anordnande, dels att hans lefnadssätt icke stått i rätt förhållande till hans inkom: ster, dels att han möjligen fallit i procentarehänder vid fyllandet af tillfälliga penningebehof.
Hvad som i denna sorgliga sak kräfver sin fullständiga utredning, det är i huru vidsträckt mån intendenten personligen användt af de försnillade medlen och huru mycket han på lånevägar lemnat ifrån sig. Derom äro uppgifterna ännu sväfvande, då den häktades uppgifna summa från andra sidan bestrides såsom i högsta grad afsigtligt öfverdrifven.
Och härutinnan bör full klarhet vinnas för att ställa brottet i dess rätta dager.
I slutet af veckan anländer från arméförvaltningens revisionskontor ett ombud för ått fullständigt utreda balansen. Sedan denna till sin swnma varder känd, öfverlemnas handlingarne till kammarrätten som dömer i målet el!er hänvisar det till domstol.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 Maj 1895
N:r 74

Paviljongen!

I morgon afton kl. 8—11 e.m. och följande aftnar första uppträdande af bröderne Anjou och pianomusik af Fru Maria Rodhe.
Entré 50 öre. Servering vid småbord.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 Maj 1895
N:r 74

Handelsregistret.

År 1895 den 10 Maj intogos i handelsregistret för Visby stad följande anmälanden: 1:o) firmorna F. Th. Ödins och J. F. Ödins rörelse har upphört; 2:o) Johan Fredrik Ödin och Rolof Theodor Ödin ämna idka garfveri och handelsrörelse i bolag under firma F. & Th. Ödin med rätt ensamt för Rolof Theodor Ödin att teckna firman; samt 3:0) Karl Vilhelm Andersson ämnar idka bagerirörelse under firma K. V. Andersson.
MAGISTRATEN.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 Maj 1895
N:r 74