Kategori: 1894 10 Oktober

från 900 till 1,000 kronor hade, såsom vi omtalat, folkskollärarinnorna Sassersson och Hallin gjort ansökning.
Vid gårdagecs stämma beklagade kronotogden Bokström att stämmans frikostighet förut mot lärarepersonalen hindrade honom att nu yrka bifall. Dessutom vore en lärarinna med 900 kr lön (deraf 300 kr. ersättning för bostad m. m.) bättre stäld än en lärare med 1,000 kr., som hade familj. Hennes ställning borde jämföras med lärarinnornas vid högre flickskolor, som haft drygare utbildningskurs. De hade i regel ej bättre stäldt än folkskollärarinnorna. — Biskopen ville framhålla, att om lärarinnorna ej för samma arbete finge samma betalning som de manliga lärarne kände de sig orättvist behandlade och kunde ej arbeta med frimodighet.
— Red. Jeurling yrkade afslag. Man saknade nog ej kandidater till platserna för den nu utgående lönen. Häri instämde hrr Bergman, Lagergren och Stenmark, och stämman fattade sitt beslut i enlighet härmed, hvadan sålunda lärarinnorna icke fingo den begärda förhöjningen.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 24 Oktober 1894
N:r 166

hade i skrifvelse till domkapitlet begärt att på anförda stäl blifva befriad från de redan från hans entreprenadsumma fråndragna böterna, 300 kr., för försutten tid vid fullbordandet af sina arbeten i domkyrkan. Skrifvelsen hade af domkapitlet hänskjutits till kyrkostämman.
Kyrkorådet hemstälde emellertid, att stämman måtte förklara att ärendet ej tillhörde stämman.
Detta blef också efter någon diskussion, hvarunder framhölls att det här vore fråga om en ren gåfva, utan votering stämmans beslut, Man ansåg att ett bifall till Barkanders ansökan skulle utgöra ett farligt prejudikat för framtiden.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 24 Oktober 1894
N:r 166

Sedan vederbörande beslutit att med plank kringärda det österut liggande kruthuset, hade man erbjudit kyrkorådet att allt fortfarande få från den under kruthuset liggande brunnen hämta vattenbehofvet för kyrkogården genom anläggande af en särskild ledning. Härför begärde kyrkorådet 110 kronor.
Lektor Bergman tyckte att arméförvaltningen betedde sig besynnerligt. Planket blefve vanprydande och vore onödigt. Föreslog att stämman skulle ingå till stadsfullmäktige och begära att de styrde så, att inplankningen blefve kontramenderad. — Lsandskamrer Melin fann erbju» dandet vara tillmötesgående, och församliogarna borde med tacksamhet mottaga det. — Kronofogde Bokström var af samma åsigt. Ingen kunde klandra de militära — myndigheterna för det de hägnade in kruthuset. Han fana sig oförbindrad meddela, att han gatt nig i förbindelse med härvarande artilleribefälhafvare i syfte att om möjligt få laboratoriet flyttadt till annan plats, och hans förslag hade blifvit mottaget med största välvilja, eburu ännu intet kunnat i sak åtgöras angelägenheten.
Utan votering beviljade församlingarna de begärda 110 kronorna.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 24 Oktober 1894
N:r 166

Kyrkorådet hade, på förslag af utsedde komiterade, föreslagit församlingarna att till nya bebegrafningeplatsens försättande i värdigt skick anslå 2,500 kronor, deraf 500 kr. för 1895.
Biskopen talade synnerligen varmt för förslaget. Pietet för de döda höfdes menniskor med hjerta. Aldrig hade han sett en så illa lottad begrafningsplats som den ifrågavarande. Det gjorde honom ondt att komma till en så betryckt församling som denna med ett dylikt kraf, men han trodde skälen vore talande.
Då stämman utan diskassion biföll det begärda anslaget, frambar biskopen sin hjertliga och varma tacksägelse.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 24 Oktober 1894
N:r 166

hade kyrkorådet begärt 764 kronor. Härom uppstod en längre diskussion.
Red. Jeurling tyckte att denna kommistergård hotade med att blifva en ekonomisk kräfta för församlingarne. Ehuru lagen föreskrifver syn hvart femte år och sådan förrättades för två år sedan å bostället, vore man redan färdig föreslå nya utgifter. Det vore ej lämpligt att komma med dylika mellan syneförrättningarna och på den grund yrkade talaren bestämdt afslag. Bättre vore, om det läte sig göra, att ordna saken genom årligt hyresbidrag åt komministern.
Hr Stenmark: Komministern hade 6—7 ram, hvilket borde vara tillräckligt, helst ingen expedition längre fins i komministergården, utan den numera är förlagd till sakristian, Snart räckte kanske ej tomten till att möta alla utrymmesanspråk. Yrkade afslag.
Pastor Söderberg meddelade att komministergården hade endast 4 rum. Han hade en god del af sina göromål i hemmet, såsom t. ex. en stor mängd besök, som kräfde enskildhet. Hade svårt att reda sig utan det nya rummet.
Kronofogden Bokström: Det skulle ha varit kärt, om församlingen hade kunnat såsom en gärd af högaktning för komministern bifalla det begärda anslaget. Men man saknade ej skäl att noga se på utgifterna, De hade växt i oroväckande grad. År 1881 gingo stämmans utgifter till 19,500 kronor; nu gällde det 38,165 kronor, alltså en stegring på 100 proc., medan bevillvingen stigit med endast 15 procent. Då måste församlingen inskränka sig till hvad den legligen är skyldig. Bostället är insynadt som laga hus och inredandet af ytterligare rum åligger ej församlingen, 1892 års ekonomiska syn hede ej nämt något om behofvet af ökadt utrymme; vid detta förhållande och då talaren vore privcipielt emot bygnadsförslag annat än i samband med laga syn, yrkade han afslag.
Häradsh. Lindroth betviflade att ett dylikt förslag kunde inkomma vid syneförrättving.
Men beloppet, som nu vore ifråga, föreföll tal. så högt, att han yrkade på en återremiss för att få till stånd ett billigare förslag.
Red. Jeurling: En återremiss innebure ett principielt godkännaode. Rent afslag.
Lektor Bergman instämde häri.
Landskamrer Melin insåg behofvet af det begärda rammet, men ville att alla reparationsfrågor skulle inkomma i sammanhang med de ekonomiska synerna.
Loktor Höjer yrkada återrsmiss.
Biskopen likaledes, Han fann summan bra hög.
Red. Jeurling fenn ytterligare ett skäl för afslag. Om man nu återremitterade frågan, kunde den återkomma på en föga besökt stämma och då kanska bifallas, trots majoritetens här tydligt uttalade mening.
Förslaget afslogs helt och hållet.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 24 Oktober 1894
N:r 166

begärdes af stämman åtskilliga reparationsanslag. Ett gälde ett nytt plåttak å visthusboden, hvilket redan blifvit ditlagdt, enär det gamla varit så bristfälligt, att boden varit oanvändbar. Stämman beviljade den härför i staten uppförda samman 100 kronor äfvensom 175 kronor till upprensning af brunnen å pastorsboställets gård, enär den vid sitt nuvarande djup icke gaf vatten.
Dessutom begärdes högst 225 kronor till en ny bakport åt S:t Drottens plan. Biskopen meddslade att den gamla porten trots upprepade reparationer icke kunnat blifva användbar. Det vore nämligen omöjligt att under viss väderlek låsa den. Lektor Bergman hade funnit den ifrågavarande porten ganska bastant och antog att den mycket väl kunde duga äfven om den ej vore lika porten åt Biskopsgatan, som vore värdig en kunglig lustgård. Yrkade afslag, hvari förenade sig hrr Lagergren och Stenmark. Häradsh. Lindroth fann det visserligen nödvändigt att ombygga porten, men den upptagna kostnaden vore för hög.
På förslag at hr Jeurling afslogs framställningen och ärendet återremitterades till kyrkorådet, som sålunda äger att ytterligare taga förslaget i ompröfvande.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 24 Oktober 1894
N:r 166