Södra häradsrätten.
(Tredje sammanträdet å Skogs den 12-13 Mars.) När styfmor fått undantag. Det sedan första sammanträdet uppskjutna målet emellan enkan Anna Alstrördy- Bosarfve i Levide, och hennes styfson hemnansägaren Olof Båtelsson från samma gård och socken; angående födoråd, förevar ånyo till behandling. Svarandeombudet bestred fortfarande, å sin hufvudmans vägnar att denne enligt det af kär. företedda födorådskontraktet vore skyldig till svar. utgifva det omstämda födorådet, oaktadt svar. i 30 år till kär. utlemnat detsamma. Kär. företedde inteckningsprotokoll, hvilka skulle: visa, att nämda födorådskontrakt blifvit i svar:s hemman intecknadt till säkerhet för kär:s födoråd. Målet uppskö s ytterligare till nästa sammanträde.
För att till andra än vägfarande ha utskänkt maltdrycker är gästgifvaren L. S. Jacobsson åtalad. Svar., som denna gång instälde sig genom ombud, förnekade hvad som i stämningen lagts honom till last. Målet uppsköts till andra dagen af nästa sammanträde.
Om utbekommande af födoråd för året 1893 tvistade äfven Maria Nilsson, Hesselby, mot sin son Arvid Klasson, Lingvide i Hafdhem. Svar. ansåg att han ej kunde vara skyldig utgifva fögoråd för hela året, emedan kontraktet vore dateradt 20 Jan. 1893 och kär. återstående delen af året på ett par månader när hos svar. haft sin fullkomliga försörjning. För vidare utredning uppsköts målet till nästa sammanträde.
Mera födoråd. Ett liknande mål förevar äfven emellan Kristina Katarina Jacobsdotter, Fettings i Tofta, och Johan Olsson dersammastädes. Kär. fordrade födoråd för hela året 1893 samt delvis för 1892, hvilket i det närmaste af svar. medgafs. Utslag vid nästa sammanträde.
Godemansed till godman vid skiftesförrättningar aflades i måndags inför Södra häradsrätten af landtbrukaren Teodor Boberg, Sigdarfve i Fröjel.
För fylleri å allmänna landsvägen åtalade länsman Svallingsson drängen Viktor Emanuel Jacobsson, Sallmunds i Mästerby. Den tilltalade, som å landsvägen i Klinte flera gånger kört fram och tillbaka samt slutligen i alldeles redlöst tillstånd hittats å vägen, erkände, samt dömdes att böta 10 kronor.
Olaga försiljni g af eldfarliga oljor under tiden från 20 Dec. 1892 till stämningsdagen erkände handl. K. O. Jacobsson i Garda. Utslag vid nästa sammanträde.
Jagtmålen från Näs och Hafdhem. De sedan första sammanträdet uppskjutna målen emellan arrendatorn Bernhand Retting å Furillen å ena, samt Karl Andersson, Kulla, och Oscar Cederlund, Kälder i Hafdhem samt Viktor Cedervall, Sigleifs i Näs å andra sidan angående oloflig jagt förevar ånyo. Svarandena nekade fortfarande. Åtskilliga vittnen hördes som ej hade sig någontig bekant i målen. Utslag nästa sammanträde.
I djurplåger målet mot statkarlen Alfred Engström, Uggårds i Rone hördes ett par vittnen, hvaraf ena sett svar. ryck hästarne med tömmarne så att dessa blödt i munnen samt det andra, sett honom i stallet med ett piskskaft :13 hästarne vårdslöst. Båda vittnena ansågo svar. utöfvat grymhet mot djuren. Utslag samtidigt med förra målet.
Maltdrycksmålet mot Josefina Österber från Klintehamn förevar ånyo till behandling. Med flera vitten styrkte nu åkl. att svar. oaktadt ihärdigt nekande, vid flera tillfällen sålt, såväl till förtäring på stället som ock efter den 1:ta sistl. Oktober i mindre parti än 10 liter sådan dryck, dervid liqvid mottagits såväl i klingade mynt, som ock af skomakare genom verktsäll tskoarbete.
Under målets handläggniug ansåg åkl. sig föranlåten att yrka ansvar å svar. för oskickligt uppförande inför räta. Svar. är för samma förseelse bötfäld 2:ne gånger.
Målet öfverlemnades af åkl. och kommer utslag att meddelas vid nästa sammanträde.
För olaga upplag af eldfarliga oljor är såsom förr är nämdt handelsfirman A. Pettersson i Oskarshamn af kronolänsman Emil Eneman åtalad. Denna gång instälde sig verkligen svaranden genom ombud. Åkl. yrkade fortfarande ansvar å svar. för det de olagligen begagnat Stångajernvägsstation till upplagsplats för fotogén, samt anhöll att de i beslag tagna 15 faten måtte förklaras förbrutna. Och upplystes att fotogén ankommit med e.m.-tåget från Visby den 22 sistl. Sept. samt tagits i beslag den 25 vid middagstiden Emellan denna tid fanns dock en söndag, hvilken af svar. ansågs icke borde tagas med i beräkningen. Svar. bestred fortfarande, att han vore igare till fotogénpartiet. För att bevisa detta erhöll åkl. uppskof till andra dagen af femte sammanträdet.
Om ansvar för brott no: a reniekontakt. Målet emellan länsman Syallingsson å tjenstens vägnar och arrendatorn K. Ö. H. Carlsson å Vestergarnsholm, uppskjutet sedan föregående års höstetings fjerde sammanträde, förevar ånyo. Ett vittne hördes, som varit med och hemtat den förr omnämda askan, påstod att i densamma befunnits mera än hälften obränd gödsel.
Trenne af svar. inkallande vittnen hade deremot genomarbetat askhögarne efter branden men ej funnit annat än aska och förbränd gödsel alls ingen obränd götsel hade kunnat upptäckas. Åkl. framstälde nu slutpåstående, samt yrkade ansvar å Carlsson för bortförande af såväl foder som gödsel. samt yrkade att Carlsson mätte förklaras skyldig ersätta fodret med åsatt värde 250 kronor, samt gödseln med 6 kr. och ersätta statsverket alla kostnader i målet, samt vid nästa fardag afträda arrendet. Svar. bestred åkl. ansvarsyrkanden emedan han öfvertagit förre arrendatorns kontrakt med rättighet att försälja hö från dikesrenar och dylikt mot vilkor att gödsel i förhållande dertill blefve tillförd hemmanet, hvilket naturligtvis ej kunde ske förrän fordret vore uppstillait. Angående askan vore hemmanet rikligt ersatt med artificiel gödning, Utslag vid femte sammanträdet.
Målet emellan godsägaren O. V. Åhlander å Hesselby i Linde och herrar K. Bargenström och B. E. Rudebeck i Stockholm uppskjutet från samma sammanträde som förra målet, förekom ånyo till behandling. Svar företräddes nu af e. o. hofrättsnotarien Oscar Nilsson från Stockholm. Företedde en skritt hvari påstods att den ifrågavarande skulden icke hade den gemensamhet med firman »Stockholms Norra Mejeri» som kär. påstod utan afsåg helt andra affärer. Ansåg äfven att borgesman vore skyldig att utbetala sin andel i skulden oaktadt hufvudmannen inlöst förbindelsen, Som = svarandeombudet icke hade tillräcklig kännedom om målets alla detaljer uppsköts detsamma till andra rättegånugadagen af sjette sammanträdet, då Rudebeck ålades personlig inställelse vid vite af.50 kr.
Bergenström har sedan målet sist förevar till bebandling aflidit.
Norra häradsrätten.
(Vårtingets tredje sammanträde vid Allekvia 12—13 Mars, Ordf. notarien L. Åman).
Följande utslag afkunnades:
— I målet mellan hemmansägaren Johan Bergström, Nickarfve i Vänge, kärande, samt landtbrukarne J. Smedberg, Möllbos, och J. Pettersson, Broa i Halla, svarande, om ersättning för af svarandenas hundar bitna får ansåg rätten att kär, ej mot svarandenas bestridande gittat styrka käromålet ej heller att edgång kunde åläggas dem, hvadan käromålet ogillades, men kvittades kostnaderna parterna emellan.
— I målet mellan kronolänsmon G. Boberg som åklagare och J. Niklas Budin svarande, för åverkan, frikändes svaranden från allt ansvar, enär han gått honom förelsga värjemålsed.
— Hemmansägaren Mikael Bogrens å Fårö yrkande mot handl. M. Ekström, Gåsemora, om ersättning för oloflig afverkning af träd, kuvde ej bifallas på grund af innehållet i det under rättegången framvisade, parterna emel lan upprättade kontraktet om afverkning ochdet ej visats att svaranden öfverskridit sin derpå grundade rätt. Deremot dömdes sv. att till Bogren af omstämdt belopp utgifva 79 kr. 80 öre jämte ränta, Kostnaderna kvittades.
— Till följd af Johan Petterssons i Stenkyrka och K. O. Högberga i Tystebols yrkande att hemmansägaren Nils Klasson, Smiss, måtte åläggas deltaga i kostnaderna för Nordermyrs utdikning, dömdes svaranden utgifva 10 kronor 35 öre samt att ersätta kärandena med 36 kr. i rättegångskostnader.
— Det af länsman J. Smedberg, på angifvelse af hemmansägaren E. Jacobsson väckta åtalet mot handl. Ekström å Fårö för djurplågeri ogillades såsom obestyrkt och döm des Jacobsson ett ersätta svaranden dennes rättegångskostnader med 125 kronor.
— I målet mellan Anton Klintbom i Boge och bemmansägaren O. Sieselins, Sles, hvari kärarden på grund af ett vid ingånget hemmansköp med svaranden träffadt muntligt affal att käranden mot köpekontraktets lydelses skulle vara fritegen från undantags utgörande till — svarandens fader så länge sv. ägde stamhemmanet, yrkat att af sv, utfå 90 kr., eom kär. det oaktadt till sv:s fader utgifvit, förklarade rätten att, ehuru det vore styrkt, att ett muntligt a ftal af sådant innehåll träffats mellan parterna, detta aftal likväl såsom ett vilkor vid köpet ej kunde emot 1 kap. 2 § J. B. tillerkännas bindande verkan och då kär. ej visat att han genom berörda betalning erlagt mer än han bort, ogillades käromålet.
Äktenskapsbrott. Skräddasen Olot Nordström från Ala i Rute, f. n. uppehållande sig i Amerika, hade instömt sin hustru Lovisa Kristina Jacobsson-Nordström med yrkande om skilemessa, på grund af oenighet i äktenskapet för längre tid tillbaka och emedan svaranden 15 Febr. 1893 framfödt ett oäkta barn, hvarom han i bref förliden sommar blifvit underrättad. — Svarandes ombud ville icke bestrida stämningen, men förklarade att hustru N. vore mervillig ingå förlikning; äktenskapsbrottet borde föröfrigt med vittnen styrkas. — Kärandens ombud bestred förlikningen; någon sådan ville N. inte ingå. Förklarade dessutom att då N. afrest redan 27 Mars 1890, kände han ej vara far till barnet, och för att styrka sitt påstående och bevisa att N. sedan 1890 ej varit hemme, anhöll han om vittnesförbör med länsman Smedberg, nämdeman G. Källström och hemmansägaren Oskar Nordman.
Smedberg sade sig veta att N. varit borta sedaa längre tid, men kunde ej med bestämdhet säga om han varit hemma under de 4 gångna åren, Häri instämde nämdeman Källström, hvilken deck tillade att han hade sig bekant att brefväxlingen makarne emellan varit så tät, att N. icke gerna kunnat vara hemma uågon tid. Oskar Nordman, som bor en half mil från makarne Nordströms hem, förklarade att han säkert visste det N. sedan sin afresa ej varit hemma. Bägge parterna öfverlemnade målet. Yttrande afkunnas första dagen af femte sammanträdet.
Ärekränkningsmålet mellan hemmansägaren Olof Johansson, Butreifs i Norrlanda, kärande, och skolläraren Erik Östman, svarande förevar ånyo. Det uppsköts vid andra sammantiädet till följd af Östmans uteblilvande. Svaranden, som ej heller nu var närvarande, bestred genom sitt ombud käromålet emedan han ansåg det vara af för ringa beskaffenhet att dragas inför domstol. — Häremot protesterade käranden, hvilken, då ärekränkningen begåtts under en julhelg, fann den vara af svårare art. Öfverlemnade derpå målet med yrkande att utfå 100 kr. i skadeerstånd och 50 kr. för inställelse. Utlåtande i målet första dagen af femte sammanträdet.
Bestred gjorde handl. Adolt Falk det mot honom af hemmansägaren Olof Olofsson, Hellvi, väckta åtalet för ärekränkande beskyllningar, För hörande at vittnen, uppsköts målet till andra dagen af femte sammanträdet.
Det mot Oskar Kahlström, Kyrkebys i Hejnum anhängiggjords och vid föregående sammanträde, för vittnens hörande uppskjutna mål för olofligt tillgrepp, förevar ånyo. Kärandena skomakare P. A. Svensson, Oppuse i Bäl, och Rudolf Tompson hade inkallat vittnena Rud. och Arvid Tomasson. K. skulle, som först nämts, ha tillegnat sig en ung lambock, hvilken jämte andra dritvits in till Kahlströms gårdsman. På domarens tillfrågan om Kahlström brukar ha sina får löesläpta, svarade vittnet Rudolf Tomasson att det hade han sig icke bekant. Vittnena berättade emellertid att en bagge, som hemtats från Tompsor, varit klipt i högra örat, men K. hade sina klipta i det venstra. Att den tock K. hemtat var T:s, derom var vittnet säker. K:s får voro för öfrigt af ren gotlandsras, hvilket de andra icke voro, Arvid Tomasson vittnade detsamma. Åklagaren erhöll om uppskof för att närmare styrka åtalet, som åter kommer före andra dagen af femte sammanträdet.
För misshandel hade hustra Augusta Björkander, Medebys. i Ekeby, instämt drängen Oskar Huliqvist, Stenstu i Senkyrka, Svaranden hade enligt stämningen gifvit bustru B. en örfil så att — mun gick ur led — nära nog, yttrade kär:s ombud, jämte sparkar på benen så att blodvite uppstått. Hultqvist nekade och för närmare bevisning uppsköts målet till femte sammanträdet.
För oloflig försäljning af spritdrycker var husbonden E. Jacobsson instämd. Som svaranden uteblef dömdes han derför böta 5 kr, och att vid vite af 20 kr. vara tillstädes vid femte sammanträdet, då målet kommer före.
Rapphöns under förbjuden tid. Hustru A. Björkander, Lilla Bjers i Stenkyrka; var instämd för det hon under förbjuden tid innehaft rapphöns, som hon till en del köpt och sedan haft till försäljning. Enligt stämningen hade hon äfven af faderns dräng, Vestman, mottagit rapphöns, dem V. skulle ha skjutit. Detta bestreds af svaranden under uppgift att drängen blott hade hängt in dem i hennes fars, Å. P. Anderssons källare. Åklagaren begärde uppskof för att styrka åtalet med vittnen och målet uppsköts till andra dagen af femte sammanträdet.
Våld och bruk af lifsfarligt vapen. Drängen O. Holmqvist, Kullsarfye i Källunge, var angifven för våld och bruk af lifsfarligt vapen. Förloppet var följande: den 6 Jan, i år hade svaranden med några andra ungdomar begifvit sig till en dräng i prestgården, der gille hölls, Holmqvist hade då stält till bråk och då drängen A. Pettersson trädde emellan för att afstyra, hade H. blifvit ursinnig. Senare på hemvägen kommer H. i fatt P. och sticker utan vidare knifven i axeln på honom — så svårt att P. måste forslas till lasarettet i Visby, hvarest han fick ligga i tretton dygn.
På tillfrågan af domaren svarade H. att han blef uppretad öfver att P. hade gått emellan och dessutom slagit till en af. bangs kamrater. Derför högg han till P. med knifven utan att tänka på följderna. H. erkände, och åklagaren yrkade ansvar för våld med lifefarligt vapen. P. begärde ersättning för sveda och värk 50 kr. samt att H. måtte vidare dömas utgifva till honom -öfriga kostnader. Svaranden var villig. att betala 25 kr. för sveda och värk, samt alla öfriga kostnader. P. förklarade sig ej nöjd härmed och öfverlemnade målet, Utslag vid femte sammanträdet.
Ercättningsanspråk. J. Uno Pettersson i Fleringe hade instämt sjökapten Oskar Fredriksson med yrkande att ban måtte åläggas ersätta den skada hans hemdjur gjort &å kärandens ägor. — Svaranden ansåg att han inte kunde bjelpa att hans får kommit in på kärandens jordområde det var kärandens eget fel, då han icke kunnat förmå sig att sätta ett ordentligt stängsel kring platsen, ty fåren hade passerat öfver en nedfallen gärdesgård. För vidare bevisning uppsköts målet till femte sammanträdet, andra dagen.
Smakade för mycket fotogén. Reymersholms epritbolag hade instämt landtbrukare Adolt Malmros i Martebo med yrkande att utfå sin hes M. innestående fordran för det bränvin M. redan 4 Sept. 1893 bekommit. — Svaranden erkände riktigheten bäraf, men anmärkte att bränvinet smakat för mycket — fotogén — nästan för mycket, så att det nära nog varit odugligt, och af denna anledning hade han varit missnöjd med detsamma. Det visade sig emellertid under förhörets gång att bränvinet blifvit utdracket och att ingen anmärkning mot detsamma anförts. Yttrande andra dagen af fjerde sammanträdet.
För uteblifvande från tinget dömdes sjökapten O. Högqvist i ett skuldfodringsmål att böta 5 kronor. Målet uppsköts tillika till första dagen at fjerdesammanträdet.
K. Jacobsson i Bro hade instämt hemmansägaren M. A. Berg, Riddare i Hejnum, med yrkande att utiå 26 kronor för en ogulden revers, lemnad af svaranden till käranden för förekotterade kommunalskylder. Svaranden bestred att infria raversen, på den grund att han redan hade: betalt käranden. Under målets gång visades ett bref från drängen K. Anderasop, hvari denna omtalade att svar. erbjudit — sig en deg på våren 1890 att betala kär. och hade varit sedd med gedlar i handen på väg till Jacobsson, till hvilken han också gått upp.
Efter detta tillfälle skulle J. hafva yttrat att han var glad öfver att ändtligen vara ifrån Berg och affärerna med honom. Kär. bestred och öfverlemnada målet.
Som svaranden begärde uppskof uppsköts målet till första dagen affjerde sammanträdet.
Förnekadt faderskap. Maria Olivia Vidin i Väte hade instämt Ludvig Larsson, Visby, med begäran att han måtte åläggas utgifva barnuppfostringshjelp för ett af henne framfödt barn, till hvilket svaranden skalle vara fader. Larsson bestred faderskapet.
Kär. uppvisade ett bref som hon fått mottaga af Larsson och hvari denne sade sig ej kunna komma på besök som han tänkt m. m.
Då svar, fortfor att neka öfverlemnade kär, målet med yrkande att svar. måtte åläggas edgång. Svar. förklarade, att ed ville han icke gå — hellre då gifta sig med kär., om ingen annan utgång vore att vänta, Utslag första dagen af femte sammanträdet.
V. von Corswant mot Cesar. Detta mål förevar ånyo. Kär, hade som vittnen inkallat statkarlarne K. P. Pettersson och Aug.
Sandberg, hvilka tjena på Stafva. Dessa intygade samstämmigt att Ceanar en dag förl.
år skulle yttrat att han hade de omtalade nycklarne i sin ägo, men var rädd för att kär, skulle få se det. Vidare hade han sagt till dem i stallet att han skulle göra kär. så många epratt som möjligt. Den omtalade sängen värderade P. till 4 kr. och hvad käppen angår var den i ett stycke samt värd 1 kr.
Kär, yrkade bifall till stämningen och att svar. måtte få ersätta alla Kostnaderna samt åläggas edgång. Svar. pastred vittnesmålen och fordrade 15 kr. för hvarje inställelsedag, samt 30 kr. för ärekränkning. Utslag första dagen af femte sammanträdet.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 14 Mars 1894
N:r 40
