Kategori: 1889 11 November

har utsigt att inträda i ett gynsammare skede genom den tågändring å Vesterviksbanorna, som med anledning af snälltågs införande kommer till stånd 15 December.
Som bekant utmynna i Vestervik två canor: en från norr från Norsholm och en från Hultsfred i söder. Det är öfver den sistovämda banan, som Gotlandsposten befordras med ankomst hittills till Vestervik så der vid 2-tiden på e. m. Det norra tåget från Norsholm åter har hittills anländt först vid 4-tiden på e. m. Då man nu å ena sidan framhållit, att Sofia icke borde afgå från Vestervik förr än efter ankomsten af sist nämda tåg, som möjligen kunde medföra någon passagerare till Gotland, å andra sidan att Sofia ick kunde utgå ur Vesterviks skärgård så sent som efter kl. 4, så har följden blifvit den, att Sofia jämte hela Gotlandsposten qvarlegat i Vestervik till följande morgon eller mycket öfver ett halft dygn efter postens ankomst.
Mångfaldiga gånger ha vi påvisat denna orimlighet uti ångans och elektricitetens tidehvarf, men det har varit att tala för döfva (Vesterviks-)öron. Emellertid har nu, som sagdt, en utsigt inträdt till ett bättre förhållande.
Enligt den nya tidtabellen skall det postförande tåget ankomma till Vestervik redan kl. 12,40 e. m., samt tåget mnorrifrån kl. 2,15 e. m.
Då Vesterviks skärgård vid tretiden på e. m. passeras af det ena (Rurik) af det bolags ångfartyg, som ombesörjer vår vintersamfärdsel vesterut, så torde skäl icke förefianas att anse en sådan passage vid samma tid svårare för det andra och mindre, nämllgen Sofia.
Om alltså Sofia från och med midten af nästa månad afgår från Vestervik kl. 1 eller 2,30, så skulle vi exempelvis ha tisdagens aftonpost från Stockholm här på onsdags qväll och utdelad följande dag på morgonen.
Någon gång långt, långt fram i tiden kommer nog hos våra goda grannar att vakna behofvet af morgonpost till Vestervik för att kunna samiha dag besvara ankomna bref. Då kommer nog posten att dragas öfver Norsholm och derifrån ett nattåg ordnas i samband med nattågen på statsbanan och med framkomst till Vestervik i arla morgonstund. Och då kommer Sofia att afgå på morgonen och hitkomma på middagen medförande hela föregående dagens svenska aftonpost. Men på den tiden ha vi kanske vår samfärdsel anknuten på annat håll.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 20 November 1889
N:r 134

Man är i London ifrigt upptagen af frågan, hurovida den hemlighetsfulle förbrytare, som den engelska polisen så länge fruktlöst efterspanat, verkligen skall göra allvar af sin hotelse att i dessa dagar återupptaga sin verksamhet. Som man erinrar sig, har en engelsk läkare för sinnessjuka doktor Forbes Winslow redan för längee tid sedan framstält den förmodan, att gerningsmannen till Whitechapelmorden säkerligen är en sinnesrubbad person. Denna hans förmodan har ytterligare styrkts genom ett nytt hotelsebref från Jack, hvari denne meddelar, att han åter skulle låta höra af sig 8 eller 9 November. Brefvet, som genom posten aflemnades i doktor Wiaslowsa bostad i London vid en tid, då han sjelf var frånvarande på en kortare resa utrikes, löd sålunda:
Sir! Jag förbjuder er att söka utforska, hvem som är gerniogamannen till Whitechapelmordet i somras, hvilket icke skall blifva det sista. NI gör bättre i att akta er sjelf, så att icke Jack the Ripper också gör af med er inom ert eget hus före slutet af December månad. Kom ihåg, att ett nytt mord skall äga rum 9 November; var derför mycket påpasslig, gamle Sir. Tala om för hela London, att ett nytt mord af Jack the Ripper skall begås 8 eller 9 November icke i Whitechapel, men ialla fall i London — kanske i Clapham eller Westend; Skrif post restante till Charing Cross med adress P. S. R. Lunigi.
Det är särskildt vid underskriften i detta bref, hvilket med sin fasta eleganta stil synes röja den bildade mannen, som doktor Winslow fäst sig och hvari han fuanit bekräftelse på sitt autagande, att afsändaren är en sinnesrubbad person. Ordet lunigi betyder nämligen på italienska sinnessjuk, och doktorn tror, att mannen anser sig sjelf vara i besittning af sina sinnens fulla bruk, något som är mycket vanligt bland sinnesrubbade, och af idel list för att narra polisen undertecknat sig såsom hvad han i verkligheten är — vansinnig. Doktor Winslow antager äfven, att det ofvan återgifoa brefvet långt ifrån är ett dåligt skämt utan verkligen är en hotelse från den sinnessjuke mördaren, hvilken blifvit retad af doktorns ifriga sträfvan att gifva detektiva polisen en vink, som kunde leda till gerningsmannens gripande. Den 9 inföll i lördags, men ännu har ej telegrafen brakt någon underrättelse att den hemlighetsfulle mördaren gjort försök att förverkliga sin hotelse. Mycket möjligt är derför, att den ytterliga vaksamhet, som nu mera ådagalägges af den ordinarie så väl som den frivilliga polisen, ännu en gång nödgat honom att afstå från sin hemska föresats.

Gotlands Allehanda
Måndagen 18 November 1889
N:r 133