Från landsbygden.

Vamlingbo, 26 Mars.
Folk och småskolorna
ha i denna och flere närgränsande socknar, nu ett par veckors tid fått inställa sin verksamhet med anledning af den myckna snön och det otjenlige väglaget för skolbarnen.

Liten post
erhölls här i torsdags, då blott två, säger två bref utgjorde dagens hela post. Visbyposten för veckan hitkom ej förrän på lördagen till följd af snöhinder.

Omslag i väderleken
ha vi numera erhållit. Temperaturen har de sista dagarne växlat emellan + 2 och — 2 C.; i går på eftermiddagen och qvällen föll ett länge efterlängtadt regn. Förut har lin: driga snöfall ägt rum.

Öppet vatten,
så långt man kunnat se, har sedan sistl, 17 dennes å vestra kusten förefunnits; blott de senast tvänne dagarne bar en massa dritis samlat sig, hvilken, när detta skrifves, åter drifvit tillgsjös; utom synhåll. Såsom ett exempel på de kolossala snömassor, som hopat sig å landsvägarne, kan anföras, att vid skottning under förra veckan en del af manskapet måste ställa sig ofvanför på drifvorna, för att bortskotta: de af det öfriga manskapet uppkastade snöblocken. Jag tror mig ej gå till öfverdrift, då jag säger att snödrifvornas höjd å åtskilliga ställen belöpa sig till omkring 15 fot.

Egendomligt missfoster.
Ett sådant har i dagarne framfödts af en sugga å Gervalds gård i denna socken. Fostret i fråga, som var af en ovanlig storlek — ungefärligen dubbelt så stort som en vanlig gris — saknade helt och hållet både hufvud och bakfötter; blott å ena sidan tycktes vara tillstymmelse till tryne, för öfrigt var kroppen af oval form, Oåfvanpå ryggen, om man enskan beteckna det så, syntes en utväxt liknande en del af en svans. Såväl det missbilda fostret, som en vid samma tillfälle framfödd välskapad gris, voro då folk kom tillstädes utan lif, men det antogs att åtminstone den senare haft lif vid födseln.

Rone, 26 Mars.
Höken i ladugården.
Eno hök flög under den stränga kölden i förra veckan in i sjelfva kostallet, der hönsen också funnos. Ägaren, som just gick derin, anade ingenting, förrän den objudne gästen började kretsa krig öronen då han greps och fick med lifvet plikta för det djertva tilltaget.
Då ett ploglag härstädes häromdagen skottade snö blefvo de vittne till huru

en räf
gjorde sina skutt och lade ut sina krokar för en kråka -en liten bit från landsvägen. Den gången lyckades ej mickel, troligen derför att det blef för många vittnen. Bättre lyckas han med rapphönsen, hvilka tyckes vara hans säkra byte. En hemmansägare, hvars dräng fitigt undanskottat snön för dem, hade på sin åker trenne kullar tillhopa 21. Antalet minskades hastigt till 14, men dessa höllo sig rätt bra en tid. Men sedan minskades den till 8. Då beslöt man passa på. Jo, mycket riktigt, kära mickel kom och knep en tre eller fyra och en hittades död på snön. Afståndet var dock för långt att skjuta på honom. Emellertid är det örskvärdt att skallgånger anställas ty det är ovanligt godt om Gotlands »högdjur» räfven här, och torde herrar räfjägare äfven bebjerta den saken. På åkrar och gödselhögar kan man se honom morgon och qväll.

Snö, mycket snö
ha vi fått härstädes, I måndags blef ett fruntimmer, som bodde ensam i en stuga, insnöadt och måste hjelpas ut.

På hamnen
äro vägkanterna 7 alnar höga och trettio alnar breda mellan Cramérs och bron.
Snö på en gård, som är 200 alnar lång och 56 alnar bred, ligger ända till 18 fot hög på vissa platser. Snömängden på detta ställe kan lågt beräknad godt skattas till 224,000 kubikfot.

Skarlakansfebern
går epidemiskt här, dock ej många fall med dödlig utgång. I ett hus lågo 5 barn på en gång för litet sedan.

Vårförebud
visa sig. Vid vårdagjämningen blef det omslag i väderleken, så vi fått rätt blidt med starkt töväder + 9 t. o. m. på dagen. Vårens föregångare ha också visat sig. Ett par lärkor sågos redan 19 dennes, men sedan har man sett starar vipor, änder och gäss. Så nu lära vi få vår, fast det nog dröjer innan drifvorna smälta.

Hemse, 25 Mars.
Missionsmöte
Missionsmöte hölls härstädes i missionshuset i lördags och söndags. På första dagen predikade de vanliga predikanterna Jaeobsson och Ahlqvist, hvarefter hölls middagsrast till kl. half 3. Som alla deltagarne infanno sig något sent, blef tiden framskjuten. Derefter samtalades öfver frågan: »Hvilken är dep rätta platsen för den troende att lära sig följa Guds bud, inom eller utom församlingen»? hvilken naturligt besvarades sålunda att rätta platsen vore inom församlingen. För öfrigt voro meningarna något skilda om begreppet församling.
Derefter predikade Hendrickson och Skedin i stora salen, under det ombuden höllo konferens i den lilla. Mot denna konferens må med fog påpekas det slarf, ombuden tillåta sig, att under förhandlingarna springa ut och in samt att aldrig sitta till slut. Man kan börja med en 40 till 50 medlemmar men måste sluta med 10 till 15. Som intet tåg anlände från Visby på f.m. måste ordföranden, som är från Hogrän, taga skjuts från Roma, med hvilken han anlände kl. 2, Det offentliga mötet slöt kl. 6 och konferensen kl. 9.
Andra dagen predikades af Ahlqvist och P. A. Wassberg. Den senares predigan torde blifva offentliggjord sedermera. Det gilde att vinna hjertan för missionssaken. Texten var Joh. 12:1—16. Derefter offentliggjorde predikanten en öfversigt öfver fjorårets räkenskaper, hvaraf framgick att under året influtit genom förbundet till inre och yttre missionen omkring 4,200 kr. Dessutom redogjordes för Hemsehusets skuld, som nu var betald, och som orden föllo >vi samlades i dag för första gångeu i ett skuldfritt hus», För att vinna detta mål hade några gjort rätt stora sammanskott vid ett sammanträde hos kassören. För detta sade tal. borde man tacka all god gåfvas gifvare och med all kraft taga i för att få ett hus i Visby till stånd. Ena kollekt upptogs genast för sagde ändamål, som ej inbringade så litet.

Till Norder Jaku.
Sum de nå jär faslit läng’ se’n vör talt mä hvarandrä, så kom de nå för mi att skrifvä någlä radar till di gamlä haidarsbror, nå sum vör, bad ja w mejvä grannkarlar, för att int talä um kvinfolki, mattä sitä inne hajlä tejden för den miknä snåjens skuld. Tänk um däu kundä kummä hejt till uss skudd däu fa sej, snåidrejfvar som gar langt upp på taki, u kåirvägar sum gar yfvar stuckar u stain, så att man kan brautä bajni af bad kräk u folk, när man promt skall äut u färdäs. Ja har mangä gangar tänkt att däu var dödar u väl bigrafven, ettar sum däu vart så tystar af di en så langar tejd, ellar att däu hadä ränt i sjoän u bränt upp di sum kalfskinnsollä, men sum ja int’ fat någä sorgbud så har ja den tankän att däu ännu lifvar. Nå kan däu tro att vör gynnar ta uss upp häräntä i sudrä, sen vör fat bad telletån u maijarej; tänk va ust u mjölk de nå jär till fas, bad till grejsar u folki. Kaffi de har ja sägt mor att vör ekall vän uss af mä nå etterhandi, när vör kan fa mjölki fran majjarejä för tejä stöifvar kannu, för kaupmännar, de döirgudar, di sättar npp bad kaffi, sockär, u fårtujen, så att allmogen inv kan ha rad till fa någderä, atminstän intä förr än vör far sej um tullen sättar någ prejs pa sedi, sum vör far till sälä i haust, Kärä Jakul säg din rajnä majning när dän kummar till skrifvä järnest, um däu tyckar um tellefån, maijarej, snåi u allä sånnä nöjjä uppfinningar. — Ja vill nå till släut talä um en lejtän passjas sum händädä i sundäsnat för di. Da var astu stejnä, pejku sum di har, u så skräddarpellä pa lajkstävå, u när di fram imot måndäs mårgnän gick haim to di in pa stallsluftä beiastäuas, der di sumnäd’ till a stund på dag. Astufar sum int jär så bleidar af si fick håir dum snarkä i håjjä, u da stängd han till duri sått di inv kuud” kummä äut, u int viddä di heldar vejsä si i fölgä så bi dagen. Da hittäddä pejku pa att pellä, sum uss imillum sägt, jär en dummerjöns, skuddä gäjmä si i håijä, när ha bankädä pa duri u vidd ävt, sam u skedä. Astufar, däu vajt att han jär väl lumhåirdar, sat just i stäugu u jetäd ust sum sunän kaupt hajm fran maijarejä, när stejvä gynt allarmä pa luftduri, men han störtäd si gejnäst äut u frågäd pejku när han fick luck upp för nä, um ha var ajosummi på höusä, da sägdä ha jå. Astufar blaj da argar u rautäddä till att ha ljaugäddä, u så upp i håjjä u ravastä, till han trampäd pellä pa nasar, sått Lå fick ajn stor skråmä der, u da störtäd’ pellä, si upp, u såg så slokåirå äut när ban kräupt äut i ginum duri men sägdä alldri ett ård, gick se’n på häudä pa göjselhopen u förstördä bästä troiju, da grejndä astufar da kan däu tro Jaku, u sägd till mi att de var bäst att löjden nå för tejden, gick in kyskhajt u nyktarhajt u kaupäddä blå band u drack mjölk sum vör andrä. Låt snart håirä någ af di Jaku, bidar din gamlä vän
Hobergsgubben.

Gotlands Allehanda
Torsdagen 29 Mars 1888
N:r 26

Födda och Döda i Visby.

Födda:
Artiller. Per Andersson Eks son, f. artiller. Nils Johanssons dotter.

Döda:
Snickarehustrun Katrina Vilh. Elise Åberg 61 år, 4 mån. och 17 dagar, Katrina Lovisa Dorothea Walqvist 68 år, I mån. och 4 dagar.

Gotlands Allehanda
Torsdagen 29 Mars 1888
N:r 26

År 1888 den 28 Mars

intogos i han delsregistret för Visby stad anmälanden af
1.) Carolina Petterson att fortfarande idka handelsrörelse under firma Carolina Petterson;
2.) Hilda Bachér att fortfarande idka handelsrörelse under firma Hilda Bachér;
3.) Israel Lindgren attfortfarande idka handelsrörelse under firma I. Lindgren;
4.) Petter Tycho Klingwall attfortfarande idka handelsrörelse under firma Tycko Klingwall;
5.) Johan Theedor Lundin att fortfarande idka kommissionshandel och agenturaffärsrörelse under firma J. T. Lundin;
6.) Amalia Charlotta Fåhrsus att fortfarande idka handelsrörelse under firma Amalia Fåhræus;
7.) Hampus Abraham Lindsström att fortfarande idka handelsrörelse under firma H. A. Lindsström ; samt
8.) Maria Christina Antoinetta Elisabeth Stenberg att fortfarande idka handelsrörelse under firma Elisabeth Stenberg; och att till prokurist antagits Dorethea Sophia Olivia Stenberg.
MAGISTRATEN.

Gotlands Allehanda
Torsdagen 29 Mars 1888
N:r 26

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
För öfverdådig framfart, hade allmänna, åklagaren instämt drängen O. Andersson Homa, Stenkumla, hvilken en dag skulle i öfverlastadt tillstånd hafva, trots tillsägelse, kört i vildaste fart Adelsgatan framåt utåt Söderport. Anderson nekade till att han varit öfverlastad. För vittnens hörande å båda sidor uppsköts målet.

För ärekränkning hade putsaren A..R. Bergs hustru Johanna Berg ivstämt bustru Konsilia Johansson, hvilken skulle ha offentligen yttrat att käranden stulit mat och ved, för hvilken äreröriga beskyllning käranden fordrade 100 kronor kontant erkänsla. Svaranden bestred stämningen och påstod att den uttagits blott för att utpressa penningar.
Målet uppsköts på 14 dagar.

Den för oljud tilltalade svarfvaren V. Söderberg från Sjonhem var i dag ånyo instäld för rådhusrätten, och var lika patetisk denna gång som vid förra rättegångstillfället, till stor förtjusning för det talrika auditoriet, men ej för rätten, hvars ordförade gång på gång öfverröstades af svaranden. Först begärde denne att stämningen ånyo skulle uppläsas samt protokollet från föregående rättegångstillfälle, »så att han kunde få någon grund af saken.» Derefter anhöll han att målet måtte nedläggas. Emellertid voro vittneu inkallade, hvilka det var svårt att få hörda för Söderbergs högljudda prat, och först efter upprepade tillsägelser och då borgmästaren började se sig om efter hjelp för att få honom tyst, svarade han »att nu skulle han tiga som en munk», Med afseende på vittnena förklarade han, att han mot dem ej hade något jäf, »enär han ej var slägt med dem, hvarken syster eller bror»;
Vittnena, extra poliskonstaplarne Andersson och Gardelin berättade, att Söderberg natten mellan 14 och 15 Februari strax efter kluckan 8 först kommit in på vaktkontoret för att helsa på vakten, hvarpå han begifvit sig nedåt S:t Hansgatan. Utanför fröknarna Fåhrsaus’ butik hade han stannat och skrikit » Vakten ut!> eller något liknande och i hörnet vid bagare Lyberg hade han skrikit till och talat om en flicka som nös. (Söderberg förklarade, att han endast sagt »prosit, fröken!»). Härpå hade han tagits in på vaktkontoret. Söderberg, tillfrågad om, hvad han hade att svara härpå, genmåldeendast: »Bestrider vittnesmålet.» Han begärde uppskof för”att å sin sida höra vittnen, men stadsfiskalen öfverlemnade målet och yrkade ansvar å Söderberg för oljud, hvarpå denne aflägsnade sig lika stolt som han kommit.
För sina »hostningar och snytningar» dömdes han till 10 kronors böter.

För misshandel hade stadsfiskalen, på anmälan afsjömännen Pettersson och Grönhagen, instämt f. artilleristerna Johannes och Axel Henriksson, hvilka å ett utskänkningsställe vid Söderplan en dag råkat i delo med målsägaren. Då målet uppropades anmälde ena kärande parten att man ingått förlikving. Åklagaren fullföljde emellertid målet och 4 inkallade vittnen hördes, som endast hade att berätta att slagsmålet varit af mycket lindrig art, inskränkt sig till några »snytingar», och pågått endast ett par minuter. Målet öfverlemnades och dömdes svarandena till 10 kronors böter hvardera.

Gotlands Allehanda
Måndagen 26 Mars 1888
N:r 25

Från landsbygden.

Östergarn, 23 Mars.
Tisdagen 13 Mare höll agronomen Kihlberg, föreläsning här i vårt skolhus, Ämnet för föredraget var (med anledning af vårt mejeri, som förlidet år kom till stånd) mjölkkornas utfodring och vård.
Tal. framhöll nödvändigheten af en god och ändamålsenlig fodring, hvarförutan någon lönande ladugårdsskötsel icke i någon form är tänkbar. Erhåller kon en jämn och kraftig utfodring, hela året om, kan hon lemna 100 kronor pr år i mjölk efter årets mjölkpris.
Jämföres denna afkastning med hvad hästar och oxar för året inbringa, är de senares ringa i förhållande till de förras, Som kraftfoder anbefaldes hafremjöl eller blandsädsmjöl af hafre och korn 4 till 5 skålp. om dagen i förening med 1 skålp. raps, äfvensom kli och rotfrukter, förnämligast morötter. Men trefnaden berodde icke uteslutande i utfodringen, ladugården måste äfven vara ljus, varm (ej qvaf), väl ordnadt foderbord med cementkrubba, i hvilken djuren erhåller sin kylslagna dryck. De högt på väggarne sittande höoch halmhäckarna måste borttagas, emedan djuren från dem taga födan på ett onaturligt sätt, på samma gång som misshushållning äger rum med fodret. Foderbordets höjd öfver golfytan må vara högst 18 till 20 tum. Till urinens uppsamlande anbefaldes torr myrjord på samma gång vi erinrades om ladugårdsgödslens rätta behandling i gödselstaden. Rykt med skrapa, kardor och borste får icke försummas, utan dagligen ötvas, hvarförutaa huden omöjligen kan hållas ren. — Till de djur, som visa benägenhet att äta träd, förordades att dagligen gifva 6 ort benmjöl, 4 ort kalk och 3 ort salt, som upplösas i vat:an och ösas på det torra fodret.
Derefter öfvergick tal. till vårsädssådden, hvarvid han förnämligast betonade sädens renhet och att för att den skall kunna erhålla sin fullkomlighet häri, vi måste anskaffa tidsenliga rensningredskap (triörer). Genom hush.sällskapets försorg anskaffas fullt ändamålsenliga triörer till pris af 550 till 600 kr. Församlingarna böra gemensamt inköpa dessa. Låtom oss betänka att dåligt utsäde gifver dålig skörd.
Till sist. upptogos reqvisitioner å gödningsämnen, gräsfrö och hafre för vårsådden.
Föreläsningen afhördes med spänd nppmärksamhet, spörsmål, som gjordes, besvarades beredvilligt och alla voro nöjda med de timmar de användt att höra det med värme framförda föredraget.
Önskningsmålet, när vi åtskildes, ver och är att vi hastigt måtte nå detta bättre.
Dagen derpå besökte hr K. mejeriet, som då var i verksamhet, Han syntes glad öfver att kanntalet mjölk om dagen närmade sig redan 200 k:r (dagarnes mjölk. 190 kr.) äfvensom det vackra smörutbytet, i det att 3;50 till 3,35 kannor hade lemnat 1 skålp smör.
Då hr K. förliden höst i sällskap med vår nitiske landshöfding besökte vår bygd och bildade vårt mejeri, hade vi icke den öfvertygelsen att så pass mycken mjölk dagligen skulle erhålles, men så hade vi ej heller hvad vi nu ha — mjölkfeber. Nu unna vigerna »körna» lite godt foder, såväl oxar som hästar, och önska, att vi hade de senare väl realiserade och deras platser ersatta med kor, ty de gifva oss månatliga inkomster, mycken julgröt (vi ha aldrig haft så lätt att få mjölk till julgröten som till sista julen) och god, smaklig ost. hvilket vi grundligt öfvertygat oss om dessa dagar. Vi ha dagligen varit ute på vägarne och kastat snö; detta arbete gifver matlust, och då ha vi gått till mejeriet och köpt oss en ost delat upp den, 2 skålp. pr man, och på stället tillika med kernmjölk låtit oss den väl smaka, Priset på osten är billigt, 12 öre skålp., alltså ett billigt mellanmål.
Tack, hr landshöfding, för det goda råd, som lemnades alla öboar i Rone, detta nämligen: »att vi män skola dela månådskassan för den försålda mjölken med våra källingar» Viska följa rådet och på det ska vi icke må illa. Hura vi ha en duglig och rask mejerinna skulle det glädja oss få se vår länsmejerist hos oss någon gång. Vi lefva i hoppet om hans snara besök.

Gotlands Allehanda
Måndagen 26 Mars 1888
N:r 25

Borgenärerna

i urarfvakonkursen efter afl. husbonden O. F. Dahlström Linogsarfve i Eskelhem kallas att sammanträda å stadshotellet i Visby torsdagen den 29 dennes kl. 12 midd. för bestämmande af underhåll åt Dahlströms enka och barn samt för öfverläggning och beslut ang. andra konkursboets ärenden.
Klinte 10 Mars 1888.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Gotlands Allehanda
Måndagen 26 Mars 1888
N:r 25

Genom offentlig auktion,

som kommer att förrättas i Vablbergska gården vid Södra torget d. 27 Mars 1888 från kl. 10 t.m, låta sysslomännen uti handl. C. J. Martins konkursmassa, till den högstbjudande försälja massans återstående varulager, såsom korta varor, silkesdakar och slöjor, paraplyer och parasoller, handskar, skrif-, post. och karduspapper, bushållstvålar å stänger, bomull och vadd, en del specerivaror, bergfisk; viner på fat; sälspäck, 100 lisp. timotejhöj stenkol, slipstenar, Inventarier, såsom decimal-, kilogramoch spanmålsvåg, vågskålar af messing, jern- och messingsvigter, en mekanisk sirapskran, en fotogéncistern, vindma skin, målkärl, säckkärra, magasinsqvastar, spanmålsskopor, fomsäckar, tomkärl och tombuteljer, en telefon med ledning, en kopiepress med bord, balang och bodlampor; en bättre resvagn, en arbetsvagn m. m. Lösörepersedlar af möbler, såsom en utdragssoffa af alm, en mindre d:o, en schiffonier, byråar, ep bättre orgel, en symaskin, spel- och andra bord, gungstol, rottingstolar, en skrifpulpet, 2:ne skänkskåp, klädskåp och andra skåp, silfver och nysilfver, glas och porsliner, lione och sängkläder, gardiner, rullgardiner, markiser, gångmattor, en större och flere mindre tågmattor, väggspegel och taf lor; en köttdvarn, en strykugn, en korfstoppningsmaskin; koppar-, jern-, och blecksaker samt div. träkärl m. m.
Sakerna få beses dagen före auktionen mellan kl. 10—2, Betalningen erlägges kontant vid varornag utbekommande torsdagen den 29 deunes kl. 10—2 å herr Martins kontor.
varder på begäran bärigenom offentligen kunggjord.
Visby den 19 Mars 1888.
Auktionskammaren.

Gotlands Allehanda
Måndagen 26 Mars 1888
N:r 25

Från landsbygden.

Fole, 19 Mars.
Ladugårdsskötsens upphjdpande på basen af mejerihushållningen
utgjorde ämnet för agronomen Kihlbergs föredrag i måndags e.m, i Fole skola.
Mojaribushållningen hade på senare tiden tagit fart på flere ställen af ön, och allmän belåtenhet förspordes öfverallt, der mejerier kommit till stånd. Man hade alltid, då mejerifrågan kommit på tal, haft att invända, att det icke funnes mjölk nog; men blott mejeriet kommit till stånd hade man snart fått mjölk. Så hade skett i det öfriga landet och äfven på de ställen på Gotland, der mesjsrier kommit i gång. Äfvea i denna ort borde mera göras i detta afseende. Icke nog med, att några kommit till insigt om mejerihushållningens nytta; desse borde förmå de öfriga att rycka upp med i ledet. Meningen vore ingalunda att motarbeta Gotlands Mejeriaktiebolag, utan tvärtom. Här borde verkas för att åter få en filial till stånd. Mejeribolaget borde gå till mötes med anskaffandet af en ångmaskin och separator, så att skummjölken fioge begagnas hemma och endast grädden transporteras till Visby, hvilket då icke behöfde ske så ofta, till större lättnad för leverantörerna och äfven för mejeribolaget. Det vore ingen afundsvärd sak för mejeriet att emottaga den 1 1/2 till 1 3/4 mil långa vägen i vinterkylan forslade mjölken, hvilken, isig som den vore, måste uppvärmas till behöflig värmegrad.
En vigtig sak vore att betala mjölken efter dess fetthalt, så att allmänheten komme till insigt derom. Man skulle då vionlägga sig om att fodra sina kor bättre än förut. De skulle mera än hittills kommai åtnjutande af kärnan af jordens afkastnivg och icke såsom hittills i de flesta fall skett, behöfva nöja sig med endast halmen. Ersättningen skulle blifva: icke allenast mera och fetare mjölk, utan ock rikare och bättre skördar genom den bättre spillning, som komme jorden till del.
Hvilka kreatursraser borde man välja för sin koladugård? Gotlandsrasep vore den lämpligaste. Man tordeinvända: »Gotlandskorna äro så små, Visserligen sant, men genom en bättre utfodrig och ej för tidig parning skulle utom de förutnämda fördelarne en bättre afkomma erhållas. Länge skulle det ej dröja, innan våra kor komme att i alla afseenden kunna mäta sig med de på fastlandet förekommande raser. Exempel funnes redan härpå.
Hvad Gotländingarne i allmänhet behörde lära sig, vore att på sina jordegendomar underhålla ett mindre antal dragare, i synnerhet hästar, och ett större antal och bättre fodrade kor.
Många för landtmannen vigtiga frågor behandlades samtalsvis efter föredragets slut.

Stenkyrka, 21 Mars.
Stenkyrkehuks fyr
tändes åter 19 d:s då den fasta isen bortgått och efterföljts af tämligen grof drifis, som med en fart af 3 till 4 knop i timmen satte vestsydvestvart hän.
Den 20 kunde fyren åtsrigen släckas, men tändes den antagligen igen i dag, då vinden öfvergått till frisk SO, som förer den packade drifisen till hafs.
Längs utefter vägen norrut på ända till en mil från staden synas epir af fattigmans yxa, som nöden tvingat afverka de lättare åtkomliga tallgrenarna och spädare furor, och om man en eftermiddag bagifver sig från staden Lummelundsvägen skall man p1 kort afstånd från hvarandra möta trasiga, om största armod vittnande gestalter, dragande sina kälkar, fulla af sura grenar.

En dold skatt
hade en brefskrifvare härifrån häromlagen att omförmäla, Det är nog sant, att en nyligen afliden person på sin dödsbädd yttrat något sådant, äfvensom att hans efterlefvande anstält ifriga undersökningar i väggarne på ett brygghus.
Di det deremot uppgafs, att misstankar skulle hafva yppats mot en afliden Lundin att ha’va varit med vid ett strandningstillfälle, då en del gods skulle hafva förkommit, så må upplysas i eanningens intresse, att nämde Lundin kom till Lickershamn först år 1845 under det strandningen inträffide år 1841. Rykten i förenämda hänseende hafva inom socknen varit riktade mot en qvinna.

Gotlands Allehanda
Fredagen 23 Mars 1888
N:r 24

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
Vådaed aflades i dag inför rådhusrätten af smeden Anders Vickman, Unghanse i Eskelhem, med anledning af 18 Juli 1887 å lägenheten Gannare derstädes timad eldsvåda.

För brott mot bygnadsstadgan hade stadsfiskalen instämt i Norrköping vistande pappgrsmakaren K. A. Dillman, enär han utan tillstånd uppfört en tillbygnad af trä å sin här ägande fastighet nr 61 i Norderrotens 3 qvarter. Som fullmakt för svarandens hustru på grund af den afbrutna postförbindelsen ej kunnat hitkomma uppsköts målet.

För våld bade stadsfiskalen på anmälan af skoarbetaren Börjeson, instämtynglingen Karl Löfstrand, hvilken 26 Februari utan anledning på Qvarnvägen invid Adolfsberg tilldelat målsägaren ett slag i ansigtet, så att blodvite uppstått. Käranden anmälde att parterna ingått förlikning, men då våldet föröfvats på allmän väg, fullföljde åklagaren målet och Löfstrand dömdes till 5 kronors böter.

Gotlands Allehanda
Måndagen 19 Mars 1888
N:r 23