Visby rådhusrätt. Krig ifred. Målet mellan allmänna åklagaren samt löjtnant Hertzman och underlöjtnant Bratt angående ansvar för våld företogs igår ånyo till behandling, hvarvid nedannämde vittnen intygade följande:
tobakshandlaren Nilsson: Vid ifrågavarande uppträde å Donners plats hade vittnet iakttagit att skomakaren Vilhelm Lundberg och skrädderiarbetaren Herman August Eneqvist varit i häftig ordvexling med några officerare, men hade ej sett, att något slagsmål egt rum; hade tillsagt Lundberg och Eneqvist att gå hem. På framstäld fråga af rättens ordförande, om vittnet ej kunde namngifva någon eller några af de officerare, som vid tillfället varit på Donners plats, svarade vittnet, att han igenkände kaptenerna v. Lieven och Lindström samt underlöjtnant Kolmodin.
bokhållaren Möllerström: Såg vid nämda tillfälle några officerare och en civilklädd person komma springande öfver Donners plats fram mot Hästgatan; iakttog intet slagsmål men hörde, att ordvexling egde rum; officerarnes antal var 6 eller 7.
skrädderiarbetaren Eneqvist: Hade i sällskap med Lundberg passerat Skeppsbron, hvarefter de framkommit till Donners plats, då flere officerare blefvo synliga, hvilka ut stötte skri och svordomar; två officerare störtade derpå bakifrån öfver Lundberg, som blef ikullslagen; en -för vittnet obekant civil person ikullslog derpå Lundberg, som af nämde person erhöll ett slag i hufvuodet, hvarefter ett par officerare, bland hvilka vittnet igenkände underlöjtnant Bratt, med dragna sablar tilldelade Lundberg ett par eller tre slag hvardera; intygade att Lundberg fått två skråmor i ansigtet och rocken sönderrifven genom misshandeln; såg dock ingen tilldela Lundberg slag i ansigtet.
underlöjtnant Kolmodin : Berättade att vittnet i sällskap med löjtnanterna Hertzman, Sellergren, Eneroth och Bratt kom gående från residenset fram mot Donners plats och att deras afsigt var att söka reda på den person, som begått våldet mot kapten Aspegren; iakttog att tvänne karlar gingo mot löjtnant Bökman, som gått före vittnet och hans sällskap för att söka doktor Bolling; löjtnant Bökman gaf då genom hostning till känna, att officerarne skulle närma sig hvarför löjtnanterna Hertzman och Bratt sprungo fram; hade derpå aflägsnat sig några ögonblick, hvarefter han vid sin återkomst sett löjtnant Bratt slå ikull Lundberg, hvarvid löjtnant Bratt ej haft sabeln dragen; såg för öfrigt ingen officer eller någon civilklädd person våldföra sig å Lundberg.
Svarandeombudet, kapten G. Åberg inlemnade till rätten ett skriftligt intyg från löjtnant Bökman, hvari löjtnant B. vitsordade riktigheten af den af löjtnanterna Hertzman och Bratt till rätten ingifna, förut omnämda skrift.
Åklagaren yrkade ansvar å löjtnant Hertzman och underlöjtnant Bratt för det våld de sjelfve erkänt sig hafva. begått mot Lundberg. Lundbergs ombud, stadsgevaldiger Hallgren, yrkade svarandenas personliga inkallande samt att underlöjtnant Bratt måtte ådömas edgång att han ej slagit Lundberg med dragen sabel, hvarjämte ombudet yrkade ersättning åt Lundberg med 35 kronor.
Rätten afslog uppskofsyrkandet. Utslag 4 nästkommande Juli.
För spillande af orenlighet å allmän plats fäldes arbetaren Lars Frendin till 5 kronors böter.
Ynglingarne Emil Nygren och Nils Svensson, hvilka erkänt, att de å allmän plats skuffat omkull hvarandra men att detta skett på lek, kunde härför ej till något ansvar fälJas; åklagaren hade yrkat ansvar å dem för förargelseväckande beteende å alimän plats.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 21 Juni 1881
N:r 49
