Rättegångs- och Polissaker.

Rådhusrätten, 24 Febr. 1879.
Misshandel. Husbondesonen Herman Elm, Mickelgårds i Veskinde, hade 12 sistl. December å gata här i. staden slagit och misshandlat arbet. Jonas Klint och hans son och derföre blifvit instämd. Elm infann sig genom ombnd. Angifvaren uteblef, hvarför målet uppsköts.

Förfalskning. Såsom förut nämts hade, efter angifvelse af nämdemannen O. Pettersson, Harqvie i Björke, emot f. hemmansegaren Gustaf Johansson, Hägdarfve i Akebäck, om förfalskning af ett qvitto å 100 kr. på så sätt att en 1:ta blifvit tillsatt, hvarigenom summan förändrat till 1100 kr., hvilka Johansson sedan skulle hafva försökt falskeliga tillgodoräkna sig, Johansson blifvit instämd, men förnekat, att han sökt tillgodoräkna sig mera än 100 kr., som han betalt. I dag fortsattes målet och hördes nu ett vittne, som intygade att ehuru å qvittot funnits tecknade 1100 kr. Johansson likväl icke :tillgodoräknat sig och fordrat mera i qvittering än de betalda 100 kr. Johansson sjelf påstod, att han icke kunde skrifva och icke heller visste hur många siffror det fordrades till hundra- eller tusental och förnekade all kännedom om huru siffran 1 tillkommit å qvittot. Målet öfverlemnades härefter till rättens. pröfning, af: åklagaren under yrkande af ansvar å den tilltalade för förfalskning, af den tilltalade under yrkande om 50 kr. i ersättning för beskyllningen samt 5 kr. för hvarje inställelsedag vid rätten. Utslag afkunnas annan dag.

Skogsäverkan och tillgrepp. I det förut omnämda, mot, ynglingarne Karl Johan Vilhelm Vallin och Karl Johan Vilhelm Johansson instämda mål, angående åverkan å skog och tillgrepp af grenar och qvistved från en konsul Stenberg tillhörig utanför staden belägen hage, afkunnades idag. utslag. De tilltalade fingo hvardera 5 böta kronor, och förpliktades att ersätta konsul Stenberg för de 2:ne kälklassen qvistved med 75 öre lasset.

Häktad för stöld. Ynglingen Karl Johan Ekström, förut straffad för 2:dra resan stöld, häktades i söndags afton för åuyo begången stöld.

Rysk lösdrifvare. Ryske undersåten Lezer Abel Keatz, hvilken är häktad för gaia, har hos k; m:t gjort ansökan att blifva försatt på fri fot. Med anledning häraf har från detektiva polisen. till poliskammaren i Stockholm afgifvits följande rapport om hans föregåenden. Åt 1871 dömdes han at Visby rådhnsrätt till 8 månaders straffarbete för första resan. stöld, hvilket utslag dock upphäfdes af Göta hofrätt, som förklarade, att Keatzi brist af laga bevisning icke kunde åt saken fällas. År 1875 dömdes Keatz af samma rådhusrätt till. ansvar för första resan stöld och undergick äfven det honom ådömda straffet å Visby cellfängelse. År 1878 häktades han åter för stöld, men blef af Visby rådhusrätt frikänd i brist. af full laga bevisning. Samma år förklarade, k. m:t, att ett Keatz meddeladt tillstånd, att tills, vidare i riket vistas, skulle upphöra att gälla, hvarförutom k. m:ts befallningshafvande genom skrifvelse från utrikesdepartementet underrättades om sättet för Keatz hemsändande till Ryssland. 11 September samma år häktades Keatz i Stockholm, såsom misstänkt för stöld, men blef genom rådhusrättens utslag i brist af full låga bevisning frikänd. Öfverståthållareembetet anhöll derefter hos utrikesdepartementet, att detta måtte ingå med förfrågan till kejserliga ryska regeringen, huruvida något hinder mötte för Keatz hemsändande till Ryssland. Under afvaktan på ryska regeringens ännu icke ankomna svar underhölls Keatz här i Stockholm af evangeliska föreningen för omvändande af mosaiske trosbekännare och besökte föreningens skola, hvarför han under denna tid icke synes hafva varit i tillfälle att underhållarden; familj å Gotland, hvars enda stöd han i sin till k. m:t ingifna ansökan; påstår sig vara. Denna behöfvande familj har dessutom, vid det tillfälle då Keatz senaste gången misstänktes för stöld (af penningar) och han befanns innehafva just så stor summa, som den stulna, bekräftat Keatz påstående, att han erhållit. dessa penningar till skänks af nämda familj, hvilken bekräftelse just gjorde att Keatz icke kunde till ansvar fällas.

Sjörätten rörande. Laurestinas strandning utgjordes af tjenstförrättånde eng. konsuln för Sveriges östra kust G. F. ApGeorge (ordförande), samt såsom bisittare hrr P. F. Luck, P. Graham och kommendörkapten A. Schönmeijer. Ur protokollet meddelar D. N.:
Tremastade och skonertriggade ångaren Laurestina, bygd 1877 och med maskin om 160 hästars kraft; lemnade i allo väl utrustad Reval 28 December, med last af 12,600 quarters spanmål, för att afgå till Rotterdam. Resan fortsattes lyckligt under mer och mindre gynsam – väderlek, och för att.undvika den svåra sjön beslöt befälhafvaren, kapten K. Tliff, sig under natten mellan 28 och 29 December för att sätta sin kurs mellan Gotland och Öland. 29 sistl. December på middagen antog befilhafvaren sig vara 22 mil norr om Gotska Sandön, hvars fyrär blefvo-Synliga kl. 3,10 e. m., och då tycktes han hafva varit öfvertygad om att ILaurestina var utom all fara, ehuru man befann sig på endast omkring 15 mils afstånd från Gotska Sandön och ehuru den nordöstligaste spetsen af grundet Kopparstenarne ligger blott 124 mil norr om nämde ö. Femton minutér senare värsnades en flock fåglar, och bränningar varskoddes, Befälhafyaren blef nu orolig, lät lägga rodret hårdt om babord och stoppa maskinen, men för sent, ty strax.derpå törnade fartyget och gled upp på nyssnämda grund. Stora ansträngningar gjordes för att åter få fartyget flott, och fortsattes härmed, ända till dess fartyget var förfyldt med vatten, framåt morgonen 31 December, då befälhafvaren och de tnnuu qvarvarande af besättningen för att rädda lifvet öfvergåfvo detsamma. Redan föregående dag hade förste styrmannen och fyra man beordrats att i båt lemna fartyget för att söka hjelp. För besättningens vedermödor innan hon bergades har förut redogjorts.
Sjörätten lofordar i gitt utslagibefäls och besättnings ansträngningar för fartygetsräddning, liksom ock den utmärktå disciplin, som till-det yttersta lades i dagen af besättningen. Vidare lofördas bolaget Neptuns vegennyttiga handlingssätt att, utsända ett pä år af sina ångare endast för att söka rädda den nödstälda besättningens dif, hvilka -tvifvelsutan skulle varit af denma välvilliga åtgärd beroende, derest befälhafvare och besättning varit mindre lycklige i sitt försök att nå land med Laurestinas båtar. Slutligen påpekar sjörätten Kopparstenarnes för sjöfarten så ytterligt farliga beskaffenhet, så mycket farligare som bränningarne på detta grund äro svåra att urskilja Då afstånd äfven vid hög sjö.
Rätten förklarade att Laurestina gått förlörad i följd deraf att befälhafvaren misstagit sig vid bedömandet af fartygets läge och hyst för mycket sjelfförtroende, enär han dels gått för nära grundet, dels låtit fartyget gå för full maskin, då han visste att han befann sig i ett:så farligt granskap. På grund häraf dömdes kapten K. Iliff sitt kompetensbetyg förlustig under tre månader, från 30 Januari räknadt, samt att gälda rättegångskostnaderna, omkring 1,275 kr.

På begäran meddelas, att den i föregående onsdagsnummers rättegångsafdelning omnämde målaren Blom ej är den vid Hästgatan boende målaren J. Blom, utan är den förres förnamn Karl Fredrik.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 26 Februari 1879
N:r 17

Jordfynd.

Tvänne till både metallvärde och de hittade sakernas prydlighet och historiska betydenhet särdeles märkliga fynd hafva i dessa dagar gjorts i den gotländska jorden, det ena i södra och det andra i nordligaste delen af länet, och i båda fynden är — märkligt nog — beskaffenheten af de funna sakerna till hufvuddel likartad.
Det ena fyndet gjordes af Jakob Claesson, Bols i Hafdhem, uti en äng, kallad Ragnsarve-äng, vid kullgräfning af ett stort träd. Vid stubben stodo 2:ne lerkärl, som innehöllo silfverprydnader och mynt af samma metall, vägande tillsammans vid pass elfva skålpund. TI det ena kärlet låg en mindre, aflångt rand och halft förmultnad ask af bark med lock, fyld af silfvermynt. Fyndet bestod af tvänne massiva, med inlagda sirater utmärkta armringar, sju spiral-armringar, hvilkas tenar äro sammanvirade af 2:ne/ fina trådar, åtskilliga fragment af dylika, 4 spiralarmringar af enkla tenar, diverse fragment af hvarjehanda prydnader och en liten bundt af sammanvirad mycket fin silfvertråd, samt 247 kufiska (arabiska) mynt, några östromerska kejsarmynt, några tyska och anglosachsiska mynt, och en mängd sönderbrutna sådana. Äfven lerkärlen och dosan hafva med berömlig omsorg blifvit af hittaren tillvaratagna.
Det andra silfverfyndet gjordes af Edvard Olsson och Karl Hellström på Fårö vid torfupptagning å Ryssnäs. Det består af fyra spiral-armringar, ungefärligen liknande de ofvan nämda, och en massa dels. hela, dels sönderklippta kufiska mynt. Fyndets vigt är ungefär 76 ort.
Båda dessa praktfulla fynd ärb å landskansliet inlemnade för att hembjudas till inlösen för statens historiska samlingar. De skola efter all anledning derstädes blifva en välkommen tillökning i den förut mycket rika gotländska afdelningen.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 26 Februari 1879
N:r 17

Vinterposttföringen

mellan Gotland och fastlandet har detta år haft att kämpa med större svårigheter än vanligt. Under det postgången brukar gå obehindradt både December, Januari, Februari samt först i Mars möta drifishinder, började olägenheterna under denna vinter redan i December med storm öch snötjocka och hafva under denna månad ytterligare tilltagit genom den ismängd, som hopat sig i hafvet.
Lifligt efterlängtad anlände emellertid Sofia, som på sin ordinarie postdag ifredags uteblef, i söndags vid 5-tiden på eftermiddagen. Redan på lördags eftermiddag erhöll hon i Kåreholm posten, och försök gjordes att genomtränga det isband, som utanför Ölands kust’ bildat sig och stängde vägen. Försöken voro fåfänga, hvadan kapten Höggren återvände till Kåreholm för att der ligga öfver natten: På asöndags: morgon. upprepades försöket och då med framgång efter 5 timmars arbete i isen. Sedan kol intagits afgick Sofia. i måndags vid 11-tiden härifrån åter till Kåreholm, dit posten beordrats. Sedan. dess har, ingen underrättelse sports förrän idag på e.m., då följande telegram anlände:
Borgholm, 26 Febr. kl. 2,30. Anlände till Kåreholm idag kl. 9 förmiddagen. Snöstormar och ishinder hindrat. Ovisst, om jag kan afgå idag tillföljd af nordostlig storm och stark isskjutning.
Medan vi således i stillhet få bida Sofas återkomst och hoppas, att hon icke somi lördags skall af isen stängas inne, torde en kort återblick på hennes resa i torsdags icke sakna sitt intresse. Kapten Höggren utgick härifrån sagde dag i vanlig tid och hade icke hunnit längre än till Ölands norra udde, då han mötte stark is, omöjlig att genomtränga. Kursen sattes då på Vestervik, men ishindret fortfor och tilltog i styrka, lvadan framträngandet der omöjliggjordes. Då- ändrades åter kursen, men icke för att vända norrat, såsom. man-af en- ganska giltig anledning haft skäl att förmoda, utan södernt till Kåreholm på Öland, Nyss. nämda starka skäl för att styra norrut synes oss Sofias befälhafvare hafva haft uti k. m:ts påbud af 10 Nov. 1876; sonr icke lemnar något i tydlighet öfrigt att önska. Sedan k. m:t, som inhämtat landshöfdingeembetets utlåtande i saken, förordnat att vinterpostföringen skall under vanliga förhållanden uppehållas mellan Visby och Oskarshamn, fortsätter han:
dock att derest under någon längre eller ortare tid af vintern begagnandet af denna linie ”skulle omöjliggöras i följd af ishinder eller. blifver förenadt med stor risk, ångbåtsförbindelsen då såvid naturförhållandena det medgifva, må underhållas ålinien Visby Vestervik eller Visby—Oxelösund, till hvilken senare linie sjöpostföringen dessutom bör för större eller mindre del af vintern förläggas, om; och när; utan afsevärd tillökning i kostnaden för postverket, samfärdseln mellan Gotland och fastlandet derigenom kan beredas någon väsendtlig fördel.
K. m:t är, som man behagar finna, ganska bestämd i sin order, hvaraf åtminstone så mycket synes vara fullt klart att Oxelösund bör angöras före Kåreholm, förutsatt ” naturligtvis att icke ishinder förefinnes på förstnämda ställe. Huru det i det afseendet just i torsdags, då både Oskarshamn och Vestervik voro stängda, förhöll sig i Oxelösund, framgår af den upplysning som Visby postkontor, med vaken blick för ortens berättigade kraf på snabbast möjlig postbefordran, genom telegram i söndags från Oxelösund skaffade, så lydande:
Express afgick obehindradt torsdagsafton Öppet vatten hitom Häfringe. Isen 3 tum. Ingen drifis synlig till sjös.
Möjligt kan vara, att förhållandena sedan dess ändrat sig. Men berättigad qvarstår dock alltid den frågan: Hvarför sökte icke Sofia i torsdags angöra Oxelösund, då vi kunnat hafva posten här ett dygn tidigare och postverket sparats kostnaden för postens besvärliga forsling öfver Kalmar sund och Öland?
För fyrväsendet vid Oxelösund äro, seden den finska postångaren Express der börjat angöra, så väsendtliga bättringar vidtagna, att hindret svårligen torde vara att söka uti några bristfälligheter i den vägen.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 26 Februari 1879
N:r 17

Födde i Visby.

Snickaren Carl Palmgrens son, snickaren Ö. J. Lindgrens dotter, slagtaren Sedelius dotter.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 26 Februari 1879
N:r 17

FÖDD.

D. N. och Upsala-Posten, 1 gg.
En dotters födelse den 23 Febr. kl. 2,30 e.m.
Visby den 25 Februari 1879.
Emma och Carl Hellman.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 26 Februari 1879
N:r 17

Lagfarter

hafva af Visby rådhusrätt beviljats å följande fastigheter:
hus och tomt nr 7 i Strandrotens 1 qv., såldt af enkan B. K. Granstedt för 400 kr. till Anna K. Lindby;
hus och tomt nr 56 i Norderrotens 2 qv., såldt af poliskonst. J. A. Hallberg för 575 kr. till arb. L. P. Gahnström;
hus och tomt nr 14 i S:t Hansrotens 3 qv., såldt af kronof. Calissendorff för 15,300 kr. till slagt. Karl Myrström.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 22 Februari 1879
N:r 16

Vid vetenskaps-akademiens

februarisammankomst föredrogs, bland annat, en från vik. lektorn härstädes dr J. A. Fagerholm inkommen berättelse om de af honom, med understöd från Letterstedtska fonden, verkstälda nivelleringar och undersökningar af vattenhöjdstationerna vid en del svenska fyrar under sommaren 1878. Prof. G. Lindström föredrog vid nämda sammanträde en öfversigt af lektor Törnqvists berättelse om en till England för geologiska forskningar företagen resa.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 22 Februari 1879
N:r 16

Träkumla församling,

som i afseende på skolväsendet hittills varit förenad med Stenkumla församling till ett distrikt, har beslutit — bilda ett särskildt skoldistrikt med egen fast folkskola och har dertill erhållit domkapitlets bifall.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 22 Februari 1879
N:r 16

Till konsistorieombud

vid bevakning af Ejsta kyrkoherdeboställes rätt vid laga skifte är utsedd kyrkoherden L. Bolin.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 22 Februari 1879
N:r 16

Stenkumla kyrkoherdeboställe

med underlydande utarrenderades vid arrendeauktion till husb. Mårten Larsson, Larsarfve, för 930 kronor årligt arrende. Å vid samma tillfälle utbjudna Kräklingbo kyrkoherdeboställe och Anga annexhemman gafs intet anbud.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 22 Februari 1879
N:r 16