Leveranserna av julgranar ha tagit sin början och även i år hör man klagomål från skogsägarna över en hänsynslös julgranshuggning, som allvarligt hotar växande ungskogsbestånd.
Det är särskilt i granplanteringarna som en oförsiktiv, och omdömeslös julgranshuggning gör den största ekonomiska skadan. Här har ju markägaren lagt ned en stor kostnad på att få fram en vacker ny skog och detta värde har under 10-15 år med ränta på ränta vuxit till en aktningsvärd summa. När man i en sådan ungskog vill ha en vacker julgran så blir det just de verkliga framtidsträden som tagas ut, medan de sämre stammarna, som egentligen skulle gallras ut vid första genomhuggningen lämnas kvar och sedan under en hel skogens generation ger en mindervgrdig avkastning.
Men det finns andra typer av granar, som både kan vara vackra och samtidigt mindre betydelsefulla för den framtida utvecklingen eller rent av böra tagas bort.
På områden som skall odlas upp till åker eller på gamla igenväxande betesvallar, som dock ännu skall behållas som betesmark, finns det ofta lämpliga julgranar, och där skall ju dessa i alla fall tagas bort. Likaså på områden i skogen där nyplantering skall ske men efter avverkningen ett glest bestånd av granbuskar står hindrande i vägen för den nya generationen. Där kräver god skogsvård en radikal röjning. Vidare kan det finnas lämpliga julgranar i kraftledningsgator eller som underväxt i en äldre tallskog, som ändock står tillräckligt tät.
Alltnog, det finns många möjligheter att på ett ur skogssynpunkt tillfredsställande sätt ta ut julgranar om man bara gör sig en smula besvär. Och så skall naturligtvis markägarens (ev. skogsvårdsstyrelsens) tillstånd först erhållas.
Visby den 13 december 1952.
Seved Englund.
Gotlänningen
Tisdagen den 16 December 1952
Nr 292