Fardhems kyrka har högtidligen återinvigts av biskop Anderberg.

En julklapp i förskott tyckte professor Johnny Roosval, att Fardhems församling fått, då han i går talade vid återinvigningen av Fardhems gamla vackra medeltidskyrka. Aterinvigningen blev liksom i Stenkumla förra söndagen en stor och mäktig högtid, och bygdens folk hade allmänt och endräktigt slutit upp i templet. Många besökare från andra församlingar och inte minst från staden hade också kommit tillstädes.
Bland de många »utsocknes» såg man främst biskopen och biskopinnan Anderberg, militärbefälhavaren generalmajor Backlund med maka, professor Roosval, landsantikvarie Greta Arwidsson och länsarkivarie Arnold Sandberg. Kyrkan var fylld till sista plats.
Medan den prästerliga processionen ,tågade in i kyrkan, sjöng en barnkör »Hur ljuvt det är att komma till Herrens tempelgård». Gemensamt sjöngs därpå ps. 42: 4 »Gör porten hög». Biskopen höll så sitt invigningstal med utgång från 1 Sam. 3: 1-4.
Vi har i vårt svenska folk och i vår kristenhet i dag en känsla av allmän osäkerhet. Men vi vet att Guds lampa inte slocknat, sade biskopen bl. a. Kära Fardhemsbor! Två ting önskar jag er denna dag: att ni här förnimmer en äkta och stark gudsnärhet så att genom vad här förehaves den levande Guden själv får tala och tala personligt, nära in i hjärtat, och därtill önskar jag er villighetens ande, det levande deltagandet i bön och sång. Blir dessa ting förverkligade, då skall kyrkoförnyelsen här i helgedomen åtföljas av en församlingsförnyelse.
Assistenterna; prostarna Gustaf Sjöberg, Klinte, och Ernst Hejneman, Alva, kyrkoherdarna Henning Björkquist, Hablingbo, Erik Amer, Eksta, och Olof Havren, Fardhem, domkyrkokomminister Nils Öberg, Visby, samt kyrkvärdarna Martin Laurin, Sandarve, och Arvid Stark, Hallsarve, läste så sina bibelspråk, varefter biskopen ledde i bön och förklarade templet återöppnat. Sedan sjöngs ps. 12: »Nu tacker Gud allt folk».

En märklig kyrka
Sedan processionen lämnat altarringen och tågat genom kyrkan, följde högmässa i vanlig ordning med predikan av kyrkoherde Havrén. Kyrkokören sjöng efter Tron »Hosianna» och efter predikan »Låten er upp» av Gluck. Professor Johnny Roosval höll därefter ett med spänd uppmärksamhet åhört anförande om Fardhems kyrka. Han konstaterade bl. a. att många av kyrkans goda egenskaper har varit dolda de senaste århundradena. Onödiga, skymmande saker är nu avlägsnade och ersatta av bättre. Redan förut var emellertid kyrkan en av de märkligare på Gotland. Koret, som dateras från 1100-talet, är sålunda öns äldsta bevarade. F. ö. byggdes kyrkan i tre omgångar. Först kor, sedan efter 30-40 år långhuset och slutligen efter en lika lång mellanperiod tornet.
Så följde en snabbutflykt i fantasin till medeltidens stora kyrkobyggartid. Korportalens skulpturer, antingen det nu gällde ett människoslukande lejon eller Alexander den stores himlafärd, plockades in i ett vidare sammanhang, och tal. lät Fardhems kyrkobygge avteckna sig mot den breda historiska bakgrunden. Korportalen visar påverkan från den bildrika stil som dominerar Lunds domkyrka, men långhuset har tydligen byggts under påverkan av den enkelhet som cisterciensermunkarna i Roma svärmade för. De höga fönstren har tillkommit under 1800-talet. Men i norra muren har genom restaureringen ett av de ursprungliga fönstren kommit fram. Än så länge syns bara den inre smygen. Nästa år skall också den yttre smygen tas upp, och sedan kan man studera ett litet stycke »färsk» 1100talsarkitektur där, konstaterade professorn. På tal om kyrkans yttre silhuett fastslog han slutligen, att denna i stort sett bibehållits oförändrad.

Gåvor och kyrkkaffe
Högmässan avslutades med altartjänst av pastor loci och domkyrkokomminister Öberg (före predikan hade prostarna Hejneman och Sjöberg tjänstgjort som liturger).
Vackra och värdefulla gåvor till kyrkan hade kyrkoherde Havren att tacka för: en vinkanna av äkta silver från kyrkl. syföreningen, två silverljusstakar från SLKF och SLU samt blomvaser av silver, skänkta av hans egna systrar, som ju växt upp i Fardhems prästgård.
Vid det följande kyrkkaffet i skolan, som församlingsborna inbjöd till, höll kyrkoherde Havren ett hälsningsanförande och riktade sig med några tacksamhetens och erkänslans ord till församlingen. General Backlund tackade på gästernas vägnar, och avslutningen förrättades av biskopen.
Till sist gavs middag i prästgården för ett 70-tal inbjudna, bl. a. entreprenörer, kyrkvärdar m. fl., som på olika sätt haft med kyrkorestaureringarna i Fardhem och Linde att göra.

Gotlänningen
Måndagen den 15 December 1952
Nr 291

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *