England och Frankrike böra bilda union.

Ett uppslag av England — solidaritet till det yttersta.

De tyska trupperna intåga på Place de la Concorde i Paris. I bakgrunden t. h. franska marinministeriet. Telegrambild.

London, 18 juni. (TT.) Det meddelas nu, att brittiska regeringen i syfte att understödja Frankrike erbjudit sig att avsluta en högtidlig unionsakt mellan de båda länderna. I deklarationen heter det bl. a.:
De båda regeringarna förklara, att Frankrike och Storbritannien icke längre skola vara två länder utan en fransk-engelsk union. Unionens författning skall innehålla bestämmelser om gemensamma organ för försvaret och utrikespolitiken samt den finansiella och ekonomiska ledningen för de båda länderna. Fransmän och engelsmän skola bliva undersåtar i båda länderna samtidigt. Båda länderna skola dela kostnaderna för återuppbyggandet efter kriget. Under kriget skall finnas ett enda krigskabinett, och de båda parlamenten skola sammanslås. Vidare uppställer England redan nya armer, och Frankrike skall hålla sina styrkor disponibla. Deklarationen vädjar till Förenta staterna att stärka de allierades ekonomiska resurser samt ge sin mäktiga materiella hjälp för den gemensamma saken. Slutligen underströks de allierades vilja att samla hela sin kraft mot fiendemakten. Deklarationen slutade med orden: På detta sätt skola vi segra.

Pétain har icke erbjudit kapitulation, vill endast höra villkoren.
Berlin, 18 juni. (Agenzia Stefani.) I politiska kretsar i Berlin förklarar man med anledning av Ntains begäran om underhandlingar, att det icke är fråga om en kapitulation utan endast en begäran om upplysning angående villkoren för ett vapenstillestånd. Därför fortsätta striderna alltjämt. Det framhålles emellertid, att enstaka franska avdelningar kapitulerat på eget bevåg.

Nytt världshistoriskt möte i München.
München, 18 juni. (TT från DNB.) Rikskansler Hitler anlände på tisdagsmiddagen hit från det tyska högkvarteret för sammanträffandet med Mussolini. -Sedan tidigt på morgonen har Miinchens befolkning träffat förberedelser för att mottaga rikskanslern och Mussolini. När Hitler anlände till stationen. som var prydd med de tyska och de italienska flaggorna, hälsades han med ovationer av människomassorna. Hyllningarna för Hitler fortsatte när han med svit for genom huvudgatorna, vilka voro flaggprydda. Täta led av människor hälsade rikskanslern, som nu för första gången återvände till Tyskland efter de segerrika striderna i väster. Alla skolor i staden äro stängda i dag.

Segrarna skola diktera villkoren.
Rom, 18 juni. (TT.) Inom italienska politiska kretsar uttalar man efter marskalk Ntains anhållan om bekantgörande av villkoren för vapenvila allmänt den åsikten, att de militära operationerna icke kunna upphöra, förrän Frankrike antagit de villkor, som Hitler och Mussolini i dag skola gemensamt fastställa. Det är också att vänta, att kriget mot England nu skall insättas med all skärpa. Vidare framhålles i samma italienska ??tsar att de fientliga flygangreppen mot norditalienska städer såsom Genua samt den liguriska kusten fortsatt under natten trots den franska demarchen.

Vi äro icke beredda att acceptera nesliga villkor, säger franske utrikesministern.
New York, 18 juni. (Reuter.) I en radioutsändning från Bordeaux på måndagsaftonen förklarades, att franska armen då ännu kämpade.
Utrikesminister Badouin förklarade i radion bl. a., att ”vi äro redo att nedlägga vapnen, om vi kunna få en hedersam fred, men vi äro icke beredda att acceptera nesliga villkor, som skulle innebära slutet på vårt folks andliga frihet.

England sörjer över Frankrikes steg.
Vi ha blivit de enda kämparna för världens sak, säger Churchill.

London, 18 juni. (TT.) Churchill talade på måndagsaftonen i radio:
Nyheterna från Frankrike äro mycket dåliga, sade han bl. a., och jag sörjer över det franska folket, som råkat i denna fruktansvärda olycka. Intet kan ändra våra känslor mot fransmännen, och det som hänt gör ingen skillnad i vår tillförsikt och vårt syfte. Vi ha blivit de enda kämparna för världens sak, och vi skola göra vårt bästa för att vara värdiga denna höga ära. Vi skola försvara vår ö, och med brittiska imperiet omkring oss skola vi kämpa oövervinneliga. Vi äro förvissade om att allt till slut skall gå väl.

Flyget en nackdel — imperiets solidaritet och Amerikas löften ljuspunkter.
London, 18 juni. (TT fr. Reuter.) De engelska tidningarna understryka det brittiska folkets fasta beslutsamhet att fortsätta striden och att Storbritannien vet, att det kan räkna med dominions fulla söd samt hjälp från Förenta stater- na vilken anses komma att bli betydande. Times skriver bl. a.:
Vi befinna oss i stor och omedelbart förestående fara men vi ha upplevat sådana tidigare och vi ha kämpat ända till segern. Omständigheterna ha förändrats till vår nackdel genom uppkomsten av flyget, men å andra sidan äga vi numera icke blott ett solitt samarbete från hela imperiet som har nått sin mognad utan även löfte om Förenta staternas fulla bistånd med sina obegränsade resurser. På vår ö är en omedelbar framtid av lidanden, förstörelse och förluster oundviklig, men då dessa slutligen genomlidits är det icke desto mindre säkert att hitlerismen kommer att finna sitt Waterlo. Makten till sjöss är fortfarande en sista garant, och den betyder att den som skall erövra England måste försöka erövra hela världen.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 18 juni 1940
N:r 138

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *