Nygårds i Västerhejde.
Den gamla vackra herrgården Nygårds i Västerhejde är så omgärdad av högvuxna kastanjer och andra trädjättar med lummiga lövkronor att ylet nästan är Omöjligt fånga någon bild av byggnaderna, som skulle göra dem rättvisa. Tyvärr. Byggnaderna äro så förnämliga, att det skulle vara intressant att få dem riktigt på kornet. På bilden här ovan se vi manbyggnaden och tvenne flyglar som verkar ganska tilltalande, men förargligt nog skymmer flygelparet på bilden ett par andra flyglar, som äro belägna å gårdsplanens ömse sidor närmare manbyggnaden och som i vårt tycke äro ovanligt trevliga. Byggnaderna.
Äldst bland dessa hus är manbyggnaden, vars mittparti lär vara det ursprungliga boningshuset, som uppfördes i slutet av 1700-talet. Södra delen byggdes till 1860 och den norra delen något senare. Flyglarna närmast manbyggnaden lära också ha uppförts under medio av 1800talet.
Manbyggnaden hör till de allra ståtligaste i sitt slag på Gotland, och har under senare år grundligt restaurerats och försetts med den komfort, som för ett par årtionden sedan var ytterst sällsynt på gotländska lantgårdar, men som på sistone har börjat införas i många gamla ärevördiga bostadshus. Och några nya hus bygges numera inte ens på landsbygden, utan att byggherren räknar med att installera centralvärme, badrum o. s. v. Den första vänstra flygeln – från huvudbyggnaden räknat – är apterad för bostadsändamål. Och den mitt emot denna är en flygel i samma byggnadsstil, som rymmer bl. a. magasin. De båda flyglar, som synas på bilden inrymma gårdskontor, bryggstuga samt sadelmakeri- snickarverkstad o. dyl. verkstadsrum, som äro oundgängliga på en större egendom.
Nämnda välbehållna byggnader från olika tidsåldrar ha en värdig inramning av den välskötta vackra parken och trädgården, som har en areal om cirka fem tnld.
Ladugårdsbyggnaderna. Kreaturen.
Den stora ladugården, som även den uppfördes någon gång under 1860-talet, har invändigt ombyggts och inredningen anpassats efter nyare tiders krav. Där finns rymlig plats för minst 100-talet klavbundna djur o. dessutom gott om boxar för det uppväxande släktet. Nötkreatursbesättningen är av S. R. B.-ras och utan tvivel en av de vackraste man kan få se på Gotland. Näsby-Hero är också en grartn tjur, som väl försvarar sin rangplats bland S. R. B.tjurar i länet.
I häststallet finna vi ett 10-tal ardennerhästar varav ett premierat sto. Här liksom på de flesta andra större gårdar har häststammen minskats, därför att det tyngsta jordbruksarbetet utföres med traktorer.
i Fåraveln omhuldas även den. Men för ovanlighetens skull så är det inte de gamla bekanta utegångsfåren, utan för något år sedan inköpta Yorksire-downfår. De äro ganska stora och ge icke bara mycket kött utan även ovanligt mycket ull, som icke minst nu är av stort värde. Fårfamiljen i fråga har i år fått en tillökning om nio rara lamm. Om denna fårras kan vidare nämnas, att de äro lika fromma som kor och således inte svårt att hålla inom stängsel som de mera ”vylda” utegångfåren. Även kaninaveln, som under senare år vunnit terräng på Gotland, har givits en inhägnad plats på Nygård. Det är den engelska vita lantrasen som är representerad. Och om denna säger godsägare Torsten Wiman, som tydligen inte har något större förtroende för hönsavel:
- Den här kaninrasen är ganska bra. Djuren växa fort och väga slaktade 3 å 4 kilo. För min del anser jag det är bättre att ha kaniner än höns. Visserligen äta kaniner ganska mycket, men deras foder är inte så dyrt som hönsens, och så föröka de sig fort. För småbrukare skulle det säkerligen vara mera lönande att ha kaniner än höns. Kaninköttet är numera ganska begärligt och priserna inte så dåliga.
- Nå, men svinaveln … ?
- Svin har vi bara till husbehov. Det lönar sig inte att hålla svin, när man inte kan beräkna att få tillräckligt med skummjölk. Men på sådana orter, där mjölkleverantören får tillbaka i skummjölk cirka 80 å 90 procent av den levererade mjölken, ställer det sig förstås annorlunda.
Egendomens areal. Odlingarna.
Åkerjorden, som omfattar cirka 240 tnld, består merändels av tämligen lätt mylla.
- Den styvaste jorden vi har, säger hr Wiman, är den i trädgården. Där är det lerjord och således inte 1 så särdeles lämplig som trädgårdsjord.
Åkerfälten äro belägna mestadels runt om egendomens åbyggnader. De äro samtliga dränerade, vilket ju, medverkar till att få jordarna i högkultur. Inget arbete har heller sparats för att fälten skola bli så väl skötta som möjligt. I detta sammanhang hang kan nämnas att Svalövs fröför ädlingsanstalt har försöksodlingar på Nygårds. Två rågförsök om vardera 7 olika sorter. Försöksodlingar av potatis finnas också på gårdens ägor. Det är icke mindre än sjutton olika sorter potatis som provas. - En del sorter ge bra, och är också goda, påstår hr Wiman, medan andra åter ge rikligt men inte äro så goda som matpotatis. En utmärkt god sort är mandelpotatis …
God potatis det är vad vi alla vill ha, så dessa försöksodlingar komma nog att följas med ett särskilt intresse av potatisodlarna på Gotland.
Som provfält för jordbruket har Nygårds egendom gamla anor, för där har en gång varit lantbruksskola. En dylik hade anordnats först på Rosendal, men flyttades sedermera till Nygårds. Samma skola förlades sedan till Stenstu gård i samma socken, där den slutligen upphörde. Allt detta skedde under förra seklet.
Jordarna till Nygårds synas vara lämpliga för odlingar av olika slag. Sparris frodas där och på de senaste åren har som förut omtalats Irisdals handelsträdgård arrenderat ett 10tal tnld för blomsterlöksodling, som i slagit synnerligen väl ut.
Skogar och ängar.
Skogsarealen är rätt vidlyftig.,. Cirka 800 tnld merändels bevuxen med vacker timmerskog. Även betesmarkerna äro bra. Det är fagra ängar och kulturbeten om ungefär 80 tlnd, som räcka väl till för sommarbete åt gårdens kreatur.
Detta är i korta drag en beskrivning av Nygårds i modern tid, där åkerbruket skötes mycket rationellt, och som trots den ganska stora arealen är väl utnyttjat. Men uppbyggnadsarbetet på Nygårds fortfar alltjämt, varför egendom, som redan nu anses vara en mönstergård, säkerligen kommer att omnämnas i sammanhang med nydaningar på jordbrukets område.
T-a.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 15 juni 1940
N:r 136