Frankrikes soldater få ej slå till reträtt.

Klamra er fast vid Frankrikes jord, manar Weygands dagorder.

Karta över krigsläget på västfronten.

Paris, fredag. (TT fr. Havas.) Vid början av nya tyska offensiven har överbefälhavaren general Weygand utfärdat följande dagorder till trupperna:
”Slaget om Frankrike har börjat. Parollen är att våra ställningar skola försvaras utan tanke på reträtt. Officerare, underofficerare och soldater i den franska armen! Må vetskapen om att vårt fosterland lider under inkräktarnas anfall besjäla er med en orygglig beslutsamhet att hålla stånd där ni befinna er. Föredömena ur vårt ärorika förflutna visa att beslutsamhet och mod alltid vinna segern. Klamra er fast vid Frankrikes jord! Se endast framåt! Bakom er har överbefälet vidtagit sina anstalter för att stödja er. Vårt fosterlands öde och tryggandet av dess fri- och rättigheter åt våra söner bero på er ståndaktighet.”
På torsdagskvällen, efter de två första dagarnas strider, uttalade överbefälhavaren sitt tack till trupperna för den tapperhet med vilken de utfört hans order.

400 tyska stridsvagnar förstörda, påstå franska rapporterna.
Paris, fredag. (TT.) Natten har icke medfört någon ändring i den allmänna situationen. Den har av det franska överbefälet använts till att sända förstärkningar till nästan alla stödjepunkter, vilka då slaget återupptogs på fredagsmorgonen med samma våldsamhet och på samma front som i går ånyo förfogade över stora reserver och ammunitionsförråd.
I militära kretsar visar man sig tillfredsställd med operationernas förlopp under de gångna två dagarna och särskilt med de resultat som nåtts i kampen mot stridsvagnarna. Det beräknas att 400 av de 2,000 stridsvagnar som satts in av fienden blivit förstörda. Vidare ha de stridsvagnar som trängt in i de franska ställningarna icke på någon plats följts av infanteri emedan detta hejdats av elden från de franska stödjepunkterna.
Efter två dagars strider är läget följande: På södra Sommestranden där tyskarna lyckats få fast fot vid flodens nedre lopp, ha de allierade trupperna ställningar längs floden Bresle, som bildar en slags vallgrav mellan Aumale och utflödet i Engelska kanalen vid Eu och le Treport. I centern äro positionerna på det hela taget oförändrade framför Amiens, i vars närhet fransmännen fortsätta att hålla stånd, och framför Kronne, där tyskarna emellertid satt in nära 1,000 stridsvagnar, d. v. s. två pansardivisioner, enbart i detta avsnitt.
Denna väldiga mekaniserade styrka har icke lyckats spränga de kraftigt anlagda och energiskt försvarade stödjepunkterna. De tyska stridsvagnarna ha blott kunnat tränga fram mellan dem, men deras framryckning har icke överstigit 10 å 12 kilometer och på intet ställe har det infanteri som tillsammans med stridsvagnarna bildar en pansardivision kunnat följa deras framstötar.

Genombrytningsförsök till varje pris.
På östra kanten av stridsfronten, vilket hittills icke förlängts ytterligare österut, ha striderna åter börjat mellan Aisne och Ailette. Tyskarna göra här en väldig kraftansträngning tydligen för att till varje pris försöka åstadkomma en genombrytning. Den styrka som av det tyska överbefälet kastats in i striderna kan uppskattas till 40 infanteridivisioner. Offensiven kan således i våldsamhet jämföras med Meuseoffensiven den 14 maj.
Det finns emellertid en klar skillnad mellan dessa båda operationer, även om man bortser från att de franska trupperna vant sig vid den nya taktiken mot stridsvagnarna. Den främsta olikheten är att det nu i motsats mot förhållandet vid Meuse huvudsakligen är fråga om ett slag mellan stridsvagnar. Dessa kastas fram i mycket stort antal med kraftigt stöd av artilleri och infanteri. En annan skillnad är att det tyska flyget icke i större utsträckning företar störtbombangrepp mot de franska ställningarna, medan störtbombningen spelade en ytterst viktig roll vid de tyska anfallen i norra och nordöstra. Frankrike.

Franska flyget i full verksamhet.
Det tyska flyget har icke i större massa ingripit i striderna, medan det franska flyget å sin sida varit i full verksamhet i stridszonen. Ett stort antal av de c:a 400 tyska stridsvagnar som förstörts ha träffats av artilleriprojektiler eller av flygbomber. De franska flygarna ha också anfallit området omedelbart bakom den tyska offensivarmen samt flugit långt in över tyskt territorium ända till Rhens stränder. Härvid ha de franska piloterna fått energiskt stöd av det engelska flyget, som bombarderat truppsamlingar i norr — i Belgien, Holland och västra Tyskland.

Tyska pionjärer röja undan en vägspärr, som stoppat pansartruppernas frammarsch.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 8 juni 1940
N:r 130

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *