hade i morse å artillerigården ett uppträde med hvarandra, som på åtskilliga tillfälligt passerande personer verkade synnerligen obehagligt, ja rent af upprörande. Att en häst, som trilskas, måste ha tikt, det är ju gifvet, men väl torde det med skäl kunna betviflas, huru det kan vara rätt och klokt handladt att bedrifva denna tuktan på sätt som här skedde, nämligen så att man med all kraft ’bearbetar djuret med sporrar och ridspö, ända tills man at trötthet icke orkar slå eller bugga mer. Att detta slags tuktan åtminstone i detta fall icke medförde åsyftad verkan, det var ju klart och tydligt, då hästen blott blef alltmer och mer kollrig däraf.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 20 Maj 1899
N:r 76