Boktryckare Th. Norrby.
Bland de många häfstänger, som i arbetet för kulturellt framåtskridande och till bildningens höjande hos vårt folk med största framgång och med bästa resultat användts, torde det tryckta ordet intaga en särdeles framskjuten rangplats. Om det ur affärssynpunkt är sant, att »vägen till rikedom går genom trycksvärtan», så är det ur kulturell synpunkt ej mindre sant, att vägen till vetande och kunskap äfven går genom den svarta massa som — sit venia verbo — nu sprider ljus och kunskap öfver allt vårt land.
Med erkännande af detta, är det ej mer än rättvist, att taga fasta på märkesdagarna i denna genom trycksvärtan sig alltjämt framåt arbetande inteilektuella odlings historia.
fn sådan märkes- och minnesdag kan Gotland i dag fira. Det är nämligen i dag jämt femtio år sedan en af de män, som på Gotland genom det tryckta ordet talat till och sökt att i intellektuellt afseende höja vår hembygds befolkning, började denna sin verksamhet.
Hans bild synes här ofvan och därunder hans namn — boktryckaren Theodor Norrby.
Att skrifva redogörelsen för denne mans verksamhet såsom boktryckare och publicist är i mycket detsamma som att skrifva Gotlands tidningshistoria under dess första ungdom, ty de sammanfalla i de flesta delar under flera tiotal af år.
Theodor Norrby, som föddes 16 Mars 1828 i Visby, där fadern borgaren och urmakaren J. Norrby var en framstående och i många afseenden högt betrodd man, kom redan som ung i boktryckarelära hos den man, som nu är svenska pressens nestor, boktryckaren A. Cedergren. Ett par år konditionerade han äfven i Stockholm samt blef därefter 10 Maj 1849 egen boktryckare här i Visby.
Samma månad, den 24 började N:s verksamhet i pressens tjänst, i det han såsom föreståndare för tryckeriet dikterade villkoren för utgifvande af den fr. o. m. sagda dag utkommande Gotlands Läns Tidning, som redigerades af collega schole mag. C. J. Bergman. Gotlands Läns Tidning, som 1858 upphörde, efterträddes år 1859 af Gotlands Tidning, hvilken likaledes under g3in tillvaro 1858—1865 trycktes hos Norrby.
Den 2 Nov. 1865 erhöll Norrby själf tillståndsbevis å tidningen Visby-Posten, hvilken från hans tryckeri utkom fr. o. m. 1 Jan. 1865 t. o. m. 7 Jan. 1879. I Visbyposten tog N. kraftigt till orda för en fråga, som låg honom synnerligen varmt om hjärtat; den nämligen om vår hamns förbättrande, särskildt genom den gamla vågbrytarens förbindelse med land samt jämväl för andra samhällsnyttiga reformer. Som publicist utmärkte sig N. för stor kraft och oförskräckthet och förskaffade sig nog därigenom många fiender, men jämväl äfven talrika vänner.
I »Annonsblad för Gotland», som utgafs 1879—1883 från N:s tryckeri af hans son K. Norrby, torde N:s penna äfven flitigt ha medarbetat.
Under årens lopp har i öfrigt från hans officin utgått följande tidningar och tidskrifter: Visby stifts tidningar, tryckt hos N. åren 1850—1858; Gotlands läns hushållningssällskaps tidning 1853 —1856; Folkskolevännen 1850—51; Gotlands missionstidning delvis tryckt hos Norrby; Tidningen Kornet 1868—1874; Sanning och frid; Gotlands sändebud; Bibeltolken, samt vid tidningens början Gotlänningen.
Som af denna långa förteckning synes, ha från N:s officin och stundom äfven redigerade af honom, utgått många af de kulturens spridare, som kallas tidningar. Att N. under arbetet med dessa gjort en lofvärd insats i det gotländska odlingsarbetet kan ej förnekas, utan måste med tacksamhet erkännas.
I dag, då Theodor Norrby blickar tillbaka på de 50 åren i kulturens tjänst, kan han göra det med tillfredställelse och med ett godt samvetes vittnesbörd om ett väl utfördt och ärligt menadt arbete.
N. drifver ännu, ehuru i smått, sitt yrke, och han står själf för hvar dag vid kasten i sitt lilla tryckeri — hvilket i förbigående sagdt är ett mönster för ordning lika väl som det ur kulturhistorisk synpunkt är intressant — fortfarande ungdomlig och kry, intresserad och vaken i allt som rör utveckling, upplysning och framåtskridande.
Att denna ungdomliga vigör, denna själens och kroppens friskhet ännu länge måtte varda honom beskärd, det vare de mångas önskan som i dag buga sig för mannen, hvilken i femtio långa år efter sina krafter kämpat för Gotlands upplysning och framåtskridande!
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 10 Maj 1899
N:r 70