som i måndags vid landtbruksmötet hölls af direktör Hennings, utmärkte sig för en klarhet och sakkunskap, som förtjäna att göra det kändt äfven för dem, hvilka icke voro i tillfällo åhöra detsamma. Det lämnar också i korta drag en redogörelse för hvad som hittills åtgjorts vid ortens största jordbruksföretag, aktiebolaget Martebo myrs egendomar.
Martebo myr, som i sin helhet omfattar en areal af c:a 3,600 hektar, blef redan under åren 1846—54 föremål för uppodling i större skala och lärer då af Gotländska myrbolaget blifvit uppodlade omkring ett par huodra hektar, men uppgifves att de vunna resultaten ej manat till vidare fortsättning, beroende enligt all sannolikhet dels på myrens ofullständiga torrläggning, dels ock på den tidens ringa erfarenhet i afseende å användningen af konstgjorda gödningsämnen. Frågan om myrens odling synes sedan icke avancerat förr än i början på 90-talet, då ett statens afdikningslån erhölls på 100,000 kr. och hvarefter afdikningen tog sin början 1892 och bedrefs med den hastighet att arbetet redan var färdigt till afsyning hösten 1894 och torde nu kunna sägas att den egentliga uppodlingen af Marbebo myr först på allvar tagit någon fart efter detta år och pågår f. n.
arbetet med den brådskande ifver, att inom de närmaste åren sannolikt all odlingsmark af myren är förvandlad till bärande åkerjord.
Då aktiebolaget Martebo myr innehar en betydande andel af myren, har naturligtvis äfven här odlingsarbetet fortgått under dessa år med all ifver och uppodlades år 1896 c:a 600 tunl., under 1897 125 tunl. och torde i år medhinnas närmare 200 tunl. så att hela den under de tre senaste åren uppodlade arealen uppgår till omkring 1,000 tunl.
Vid den första odlingen blefvo på förslag af dåvarande disponenten Magnus Larsson skumplöjda och ytbrända c:a 100 tunl., men sedan en större myrbrand samma vår ötvergått hela myren, visade det sig att odlingsarbetet lät utföra sig genom direkt djupplöjning utan bränning och odlas numera all mark på detta sätt, och hafva vi endast under första året användt legdt folk till odlingsarbetet och utföra numera allt dylikt arbete med eget folk och egna dragare. Plogarne äro af tämligen grof konstruktion och förspända med 3 hästar, och har jag härmed velat påpeka den hos oss vunna erfarenheten, att man med tre små hästar kommer lättare fram där myren år mjuk och utför betydligt mera arbete per dag, än med två större och tyngre hästar. Vid jordens tillredning för sådd användes allmänt tallriksharfvar, som & segare gräsvall jämväl användas till sädens nedmyllning och som därvid visat sig utföra ett godt arbete. Såsom utsäde har första året användts råg och raps äfvensom något hvete och för öfrigt uteslutande korn af flera olikaslag. Vanligt Gotlandskorn har nästan visat sig lämna bästa resultatet, då det har styfvare strå än Chevalierkornet och är att föredraga framför plymagekornet, där man afser skörden till försäljning. För eget behof och till utfodring använda vi däremot med stor fördel plymagekornet, som har styfvaste halmen af alla kornslagen. Af råg är midsommarråg att föredraga framför den vanliga rågen på grund af styfvare halm och större ax, men mognar något senare.
På grund af markens torfviga och föga sönderdelade beskaffenhet har betodling ännu icke kunnat utföras å de nyodlade myrmarkerna, men är det vår afsigt att nästa år odla betor på en större areal af de år 1896 uppodlade markerna. Afkastningen af 1:sta årets skörd blef förra året mycket växlande; bäst och jämnast blef den af råg och raps, af hvilket den förra lämnade c:a 10 tnr och den senare c:a 1,200 kg. per tunl.; ojämnare däremot blefskörden af korn, som å vissa delar af myren lämnade 12 á 15 tnr pr tunld, men å andra ställen nedgick långt under denna siffra. Insåving till gräsvallar har helt naturligen ännu icke lämpligeu kunnat göras å de senaste.odlade markerna, men komma försök därmed att utföras så snart myren blifvit tillräckligt sönderdelad. Å de äldre myrmarkerna och särskildt i träskbottnar med högt liggande bleke hafva däremot insåningar med stor fördel redan blifvit gjorda och å ett förra året ut lagdt försöksfält å det s. k. Mellandy står klöfvern f. n. ytterst frodig och vacker. Å samma mark äro försök gjorda med stallgödsel och talar allt för att en ringa tillsats af naturiig gödsel verkar i hög grad fördelaktigt å myrjorden. Å samma ställe under förra året utfördt försök med nitrogin var däremot icke utaf något det ringaste resultat, men då försöket endast omfattar ett enda år. kan någon slutledning öfver nitrogins värde häraf ej dragas.
Redan från första stunden bolaget beslöt forcera sin verksamhet, fastslogs inom styrelsen den åsikten att samtidigt med mnyodlingarnes utveckling och däraf ökad fodertillgång all omsorg skulle egaas ladugårdshållningen och på grund häraf uppfördes under samma höst 2:e nya arbetarbostäler, afsedda för ladugårdspersonalen, hvarjämte under förlidet år uppfördes ett fallständigt mejeri jämte ladugård inredd för 144 klafbundna djur, förutom boxar och foderram. Det byggnadssätt som blifvit användt, nämligen utan öfverliggande foderskulle, är uteslutande föranledt af de korta dimensioner för bjälkar och timmer, bolaget har haft till dispostion, men har bygnaden visat sig fullt motsvara sitt behof och har, ehuru uppförd af delvis nybruten kalksten visat sig under sistlidne vinter särdeles varm och fuktfri. Bolagets kreatursbesättning som år 1895 bestod af:
och har följaktligen stigit under dessa få är med den ansenliga siffran af 222 större djur förutom en del får och svin. Bolagets mejeri har varit i gång sedan slutet af förlidet år och lämnat ett särdeles nöjaktigt resultat. Mjölkmängden har uuder Maj och Juni månader varit c:a 1.200 liter per dag af bolagets egna kor och hafva dessutom från närliggande mindre gårdar inköpts c:a 400 liter pr dag, så att hela mjölkmängden till mejeriet vanligen är c:a 1,600 liter pr dag. Smöret afsättes dels på Visby och Stockholm, dels ock öfver Göteborg på England. Den skummade mjölken säljes dels på platsen dels på Visby, dels ock ystas till kumminost af hvilken nu på sommaren beredes en särdeles god ost med tillsats af 5 proc. söt mjölk, och användes slutligen öfverskottet till kalfvar och orisar.
I afseende å den vid bolagets egendomar befintliga kreatursstammen har styrelsen sökt att härvid i främsta rammet tillgodogöra sig den för Gotland sedan urminnes tid befintliga inbemska stammen och för detta ändamål från olika delar af länet inköpt 1 tjur och omkring 100 st kor, och då dessa inköp skett under ledning af och i samråd med ordföranden i länets premieringsnämd och styrelsen icke skytt några uppoffringar för att förvärfvå sig de möjligast bästa djur, har det lyckats att få tillsamman en besättning, som om än ojämn och lämnande mycket öfrigt att önska, dock äger en del förutsättningar för att ur densamma bör genom godt urval och genom en rätt ledd uppfödning uppstå en ren och för Gotland typisk, förädlad kreatursstam. Vid hufvudgården äro sammanförda och uppstälda alla korsom närmast sammanfalla med Gotlaudstypen och parasaf dessa kor de mest typiska med en premierad Gotlandstjur och de öfriga med en från fastlandet inköpt äkta Jerseytjur, för att vinna erfarenhet i hvad mån denne senare torde lämpa sig för korsning med Gotlandsrasen. I afseende å de inköpta Gotlandskornas mjölkafkastning är erfarenheten ännu för kort för att något resultat skall kunna framläggas, men vill jag dock uttala den åsik: ten, att allt talar för att om de infödda djuren underbållas väl, man äfven af dem kan vinna en fullt nöjaktig afkastning och hafva enstaka djur lämnat ända upp till 16 å 17 liter pr dag. Då det är styrelsens afsikt att allt framgent arbeta på ladugårdsskötselns utvidgniog, kommer att under de närmaste åren ett betydligt antal ungdjur uppfödas och torde därigenom snart nog för hela länet viktiga erfarenheter vinnas inom denna för jordbruket så viktiga del. I afseende å hästafveln har något arbete i denna riktning ej ännu hunnit nedläggas, då bolaget uteslutande rekryterat behofvet af arbetshåstar genom inköp från fastlandet. Då premieringsnämden nyligen uttalat sig till förmån för import af rena ardennerhingstar till höjande af länets hästafvel, vågar jag uttala en varning mot en åtgärd, som ingalunda torde blifvi till fromma för länets jordbruk. Gotland behöfver en liten eller medelstor, tät, härdig och lättfödd häst, som med fördel kan användas såväl till landsvägshäst, som ock vid odlingsarbete å myrarne och till dessa arbeten kan svårligen erhållas en lämpligare häst än den inom länet, sen urminnes tid uppfödda hästen och skulle en förbättring i densamma afses, torde en dylik förr vara att söka i en korsning med den norska eller den s. k. Bergslagshästen, som har större tyngd och delvis bättre former än Gotlandshästen, men på samma gång äger dennes förnöjsamhet och lättfyddhet, och jag ber att vid ett eventuelt korsningsförsök med ardennerhingsten få erinra om den från fastlandet vunna erfarenheten, att det vid dylika åtgärder är lättare att förstöra det materiel man äger förut, än att framkalla något verkligt godt nytt.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 6 Juli 1898
N:r 101