— ändtligen, efter en höstvinter, hvars make man ej haft i Sverige sedan år 1874,då den t. o. m. räckte än längre än hvad iår varit fallet.
Den skarpa sydvestliga storm, som i tisdags blåste upp och under ett par dagar hven öfver haf och land, måste till sist, så seg han än efter. vanligheten vär, i torsdags ge vika för en bitande kall nordost, hvilken natten till lördagen närmade sig orkan i styrka och häftighet. Och med omslaget i vinden kom äfven omslaget i vädret. Nordanvinden hade köld och snö under vingen och samtidigt med att stormen i går något bedarrade, började ett vackert och jämt snös fall, hvilket inom kort hade höljt marken i ett täcke af bländande hvit färg.
— Stormens häftighet och styrka var störst i lördags afton och natten till i går. Vågorna gingo utan hinder öfver vågbrytaren, och t. o. m. i inre hamnen hade vågorna i bland hvita kammar.
Ångf. Polhem, som på lördags afton skulle afgå till Stockholm, kunde ej till följd af stormen begifva sig af utan kvarlåg här ända tills i går morgse vid 8-tiden, då stormen började att bedarra.
Ångaren uppkom till Stockholm kl. 12 i natt.
Den sedan ett pår dagar hit väntade ångaren »Trelleborg», som kommer från Hamburg med last af mjöl var under Visby redan i lördags middag men måste till följd af den svåra sjön hålla sig ute på öppet vatten tills i går på morgonen, då han, efter att hafva fått lots ombord, inlöpte i härvarande hamn.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 24 Januari 1898
N:r 13