firade i går afton sin årshögtid i domkyrkan.
Den anslående festen inleddes med afsjungandet af psalm 227:1, 2 och 6 verserna, kvarefter af en manskör afsjöngs en religiös sång: »Jesus för världen gifvit sitt lifl».
Föreningens ordförande, typograf Norrby, höll härpå ett kort helsningstal, däri han, utgående från ett par verser ur en af Davids psalmer, påvisade vikten för de unga af att tänka på sin Gud och söka att lefva i hans tro och i.hans gemen skap. Härpå sjöngs unisont en mycket tilltalande sång, »O, må Jesus-sången klinga», hvarefter pastor M. Hanner meddelade en kort redogörelse för föreningens arbete under det gångna verksamhetsåret. Af redogörelsen framgick, att föreningen väl ej utvecklats och förstorats i vidare nämnvärd grad under den senast gångna tiden; däremot hade den tilltagit i inre fasthet och styrka. Tal. slutade med en varm inbjudan till alla unge män att ansluta sig till föreningen. Den är bygd på vår evangeliskt-lutherska kyrkas grund, meua detta hindrar ej, att den äfven i sig upptager sådana, som ej tillhöra densamma, endast de respektera föreningens grundsatser.
Följde så unison sång samt »Vårt land», sjungen af en manskör.
Högtidstalet hölls af biskop v. Schéele, hvilken utgick från de historiskt kända orden: »Fram, kristmän, korsmän, kungsmän, fram, I nordmän!» I såsom vanligt högstämda, gripande ordalag manade tal.
de unge fram i det ädlas strid, fram till verket såsom kristmän, såsom kristne, såsom korsmän, de där skatta sig lyckliga att bära korset — ty hvad är en kristman, som icke är en korsman — såsom kungsmän, såsom först och främst den evige himmelske konungens män, men äfven såsom vår jordiske konungs män — och slutligen såsom nordmän, såsom svenskar. I kristlig och fosterländsk anda och i Guds kraft manade han dem att’ gå fram i sitt arbete i Guds vingård, skattande sig lyckliga att i unga år få göra sin herres verk.
Efter talets slut sjöngs ånyo en unison sång, hvarefter utn. kyrkoherde Söderberg afslutade festen med ett kort tal öfver orden: »Hosianna, Davids son, välsignad vare han, som kommer i herrans namn.»
Till sist sjöngs unisont ps. 52: 4 samt af kören »Stilla skuggor.»
Festen bevistades af ett stort antal deltagare.
Efter den offentliga festens slut samlades föreningens medlemmar och några deras vänner till ett trefligt samkväm med supé i fröken Andersson matservering vid Slottsträgården, hvari biskopen deltog.
Vid samkvämet höll biskopen med anledning af dagens betydelse ett tal till Karl den tolftes minne och manskören sjörg »Kung Karl den unge hjälte», m. fl. fosterländska sånger.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 1 December 1897
N:r 187

