förrättades i lördags i Veskinde och Bro församlingar af biskopen med biträde af kontraktsprosten Uddin.
Först besöktes Bro församling, där att börja med folk. och småskolan inspekterades. Den lokal, hvari skolan f. n. är inrymd, ansågs vara allt för otillräcklig, men man hoppades att snart få nytt och tillräckligt skolhus. Vid det med barnen anstälda förhöret visade det sig, att deras kunnskaper voro goda och att undervisningen skötts på ett tillfredsställande sätt.
Med afseende på öfningsämnena upplystes, att det visserligen funnes för barnens del anordnade trädgårdsland, men att undervisning i trädgårdsskötsel ej meddelats under sista året. Biskopen framhöll med anledning häraf den stora fostrande betydelse undervisningen i detta ämne hade, och han uttalade den önskan, att ämnet åter med snaraste måtte upptagas.
I slöjd hade icke heller undervisning lemnats, men meddelade kykoherden, att ban hoppades, det undervisning i datta ämne i en snar framtid skulle komma till stånd.
Fortsättningsskola finnes ej i församlingen.
Sockenbiblioteket hade länge befunnit sig i lägervall, men sedan till detsamma beviljats ett årligt anslag af 10 kr., hade förhållandet blifvit bättre.
Vid visitationen af församlingens kyrka befans denna vara i godt skick och vid föregående visitation anmärkta brister afhbjälpta. Kyrkan saknade värmeledning.
Biskopen påvisade huru viktigt det vore att anskaffa sådan, enär den bidroge till att göra kyrkobesöken talrikare under den kalla årstiden. Kyrkorådet lofvade ock att göra hvad på det ankomne för att få denna brist afhjälpt.
Kyrkogården var värdigt och väl hållen samt tillräcklig för sitt ändamål. Någon motvilja mot dödas jordfästning på norra delen af kyrkogården funnes nu mera ej inom församlingen.
Kyrkans inventarier befunnos i god ordning.
Veskinde skola, hvilken härefter besöktes, befans äfven i fråga om utrymme vara otillräcklig. Man hoppades dock att snart och inom fyra år — då skulden för kyrkoherdeboställets ombygnad vöre gäldad — kunna få nytt skolhus.
Förhöret med barnen gaf vid handen att undervisningen vore medelgod. Skolgången hade länge varit ojämn, dock något bättre på senare tiden. (RR Undervisning meddelas i sång, manlig slöjd, gymnastik och trädgårdsskötsel.
Hvarje barn har i skolträdgården sitt lilla område för sig att sköta.
Fortsättningsskola finnes ej och uttalade biskopen en. önskan om att sådan måtte, om möjligt, inrättas.
Sockenbiblioteket hålles i godt stånd genom ett årligt anslag af 15 kr.
Församlingens kyrka befanns vara i godt skick. Då någon egentlig sakristia icke finnes, hade kyrkoherden gjort framställning om att få inrätta sådan i vestra tornrummet. Häremot förklarade sig biskopen icke hafva något att erinra. Värmeledning finnes ej i kyrkan, och gjorde biskopen i denna sak samma erinran som i Bro. Kyrkorådet utfäste sig ock att, så fort andra mera trängande behof blifyit afhjälpta, äfven söka inrätta värmeledning.
Kyrkans inventarier och arkiv genomgingos och funnos i ordning.
Kyrkogården befanns vara värdigt och väl hållen.
Kassor och fonder granskades och befunnos i vederbörlig ordning. Ministerialböckerna voro förda med ordning och reda. Vid af biskopen aflagdt besök i församlingens fattigstuga, anmärktes, att huset ofördröjligen behöfde repareras, enär hjonen f. mn. förorsakades ej så litet lidande genom både köld och rök.
Pastors ämbetsberättelse innehöll intet.
väsenligt utöfver hvad som i visitations-; rotokollet antecknats.
Antecknas bör dock hans Klägan öfver det demoraliserande inflytande som den nya järnvägen enligt hans förmenande haft på hans församlingsbor.
Lustresorna på söndagarne till Veskinde klandrades äfven skarpt, enär de betydligt skulle ha bidragit till befrämjande af okyrkligheten i församlingen.
Två i Veskinde församling befintliga ölförsäljningsställen fingo äfven sin dom och lofvade kyrkoherden att med all kraft söka få dem bort. I allmänheten synes kyrkligheten hafva varit större i Bro än i Veskinde, där också separatismen — öfver hvilken pastor upprepade gånger klagade — synes ha mera framgång än i Bro.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 23 Augusti 1897
N:r 130