som nu tilldrager sig hvarje besökandes lifligaste uppmärksamhet och intresse, kunna vi icke nog kraftigt upp mana Gotlands landtbefolkning och Visby stads invånare att icke lemna det tillfälle obegagnadt, hvilket kanske icke på en mansålder återkommer, att lära känna den utveckling på industriens, konstens, slöjdens och handarbetets fält, som vårt land nu hunnit.
När man spörjer sig, hvarför vi bär på Gotland i så mycket blifvit efter vår tid, hvarför en viss tröghetens och oföretagsamhetens anda hvilar öfver oss, så finnes därpå isynnerhet en förklaring. den nämligen att vi icke genom resor och besök på andra orter haft tillfälle att anställa jämförelser, att hämta idéer och uppslag, att af andras föresyn ingifvas kraft till arbete på vår egen orts utveckling och framåtskridande.
Låtom oss därför så mangrant som möjligt i år ägna några dagar att genom ett besök på vår utställning vidga våra vyer och öka våra insigter! Rätt studerad, skall då denna utställning, öfver hvilken vårt land med rätta kan känna sig stolt, en stolthet som icke får leda till försoffning och dvala, utan till nytt, rastlöst arbete i täflingskampen med andra nationer — rätt studerad skall den genom de frön den utsår till skilda landsändar icke blott hugfästa eitt minne för långa tider, utan den skall skänka åt hela vårt land en lifgifvande och uppryckande kraft, som består långt efter dat utställningens portar tillslutits.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 30 Juli 1897
N:r 116