begicks påskdagen i Roma af en blekingsk järnvägsarbetare vid namn Karl Pettersson mot en arbetare vid namn Wilhelm Blomqvist här ifrån staden.
Pettersson och Blomqvist lära på lördagskvällen ha sammanträffat och dervid råkat i ordväxling om någon sak, men dock för tillfället skilts åt utan att det kommit till handyripligheter.
På söndagsmorgonen gjorde Blomqvist sig i ordning för att med tåget resa in till Visby och var just sysselsatt med att kläda sig, då Pettersson kommer inrusande i hans bostad, beväpnad med en hvass slidknif. Ufan att säga ett ord kastade han sig öfver den intet ondt anande och vapenlöso Blomqvist samt tilldelade honom två omkring 6 cm. långa och närmare en tum djupa knifbhugg i hufvudet, ett 4 a 5 cm. långt hugg i ryggen och tvänne djupa sår i bröstet, af hvilka det ena, om det tagit ett grand längre ner, sannolikt skulle ha genomträngt hjärtat och förorsakat en ögonblicklig död. Blomqvist segnade af förskräckelse och till följd af matthet vid blodförlusten till golfvet, under det – uslingen som förorsakat våldet skyndsamt begaf sig bort utan att blifva anhållen. Han -har ända hittills förmått hålla sig dold, men då hans signalement är kändt och länsmär och fjärdingsmän på landet samt polismyndigheten i Visby varskotts, är det att hoppas, att han ’ej skall undgå att blifva befordrad till laga näpst.
Blomqvist hämtade sig emellertid snart ur sin vanmakt och hade styrka nog att begifva sig till tåget samt att medfölja det till staden, der han af fältskär erhöll den första vården samt sedan begaf sig till lasarettet, der han f. n. vårdas med godt hopp om vederfående.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 21 April 1897
N:r 60