ha på senare tiden — blifvit vanliga händelser utanför frälsningsarméns lokal vid Mellangatan. Det går numera knappast en kväll, då armén håller sina af diverse löst folk och okynnig ungdom besökta möten, utan att invid dess lokal föres ett mer eller mindre bullersamt lif, som gör det föga angenämt för mera fridsamma och vettiga menniskor att passera förbi stället i fråga.
Ty det händer ej sällan att hyggliga och aktade medborgare i samhället af den hop af unga glopar och oblyga unga kvinnor, som har sitt tillhåll i eller utanför arméns lokal, blifva generade genom grofva och skamliga tillmälen, ja t. o. m. hotade med stryk, då de försöka att bana sig väg genom hopen, som totalt spärrar trafiken å den smala och mörka gatan.
Detta klandervärda missförhållande nådde i söndags afton vid half 11-tiden sin höjdpunkt, då det kom till öppet slagsmål mellan tvänne besökare af arméns föreställningar eller möten.
En yngre mansperson härifrån staden, allmänt känd för ett lugnt och fridsamt sinnelag blef nämligen först inne å lokalen och sedan ute på gatan hotad med stryk och förfördelad på alla upptänkliga sätt af trenne drängar från staden. Slutligen brast hans tålamod, och när de tre rusige fridstörarne blefvo allt för påträngande, tilldelade han en af dem till själfförsvar tvänne slag af en käpp, af hvilka det ena åstadkom ett mindre krossår i hufvudet.
Den slagne drängen har anmält saken för polisen.
Det vore väl om denna händelse kunde gifva polismyndigheten anledning att strängare än hittills öfvervaka och upprätthålla ordningen i och vid lokalen i fråga, hvilken f.n., som sagdt, är ett särdeles omtyckt tillhåll för tygellösa ungdomar och slagslystna individer.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 21 April 1897
N:r 60