så att säga, med den öfriga verlden ha vi snart att vänta en afsevärd förbättring, som bör, så vidt man kan se, utesluta tanken på att vi för framtiden, så som hittills ofta skett, skola bli alldeles afspärrade från den öfriga menskligheten. Vi syfta härmed på frågan om ny telegrafisk förbindelse med fastlandet.
Gifvet är, att vid icke längre afstånd än hvarom här är fråga en förbindelse, som möjliggjorde telefonsamtal, skulle vara att långt föredraga. Efter hvad vi vid samtal häromdagen med telegrafverkets schef erforo, möter derför heller icke annat hinder än frågan om kostnaden. Men denna är af beskaffenhet att tillsvidare stäcka våra förhoppningar i den vägen. Ty under det en telefonkabel mellan Gotland och exempelvis Landsort skulle på telefonteknikens nuvarande ståndpunkt kosta väl en million, kan en telegrafkabel med samma sträckning fås för knappa två hundra tusen, Men den tekniska utvecklingen af telefonväsendet går raskt framåt och vi få härutinnan tillsvidare se tiden an. Att det icke skall dröja länge förr än vi utväxla muntliga samtal med bufvudstaden, kan man förstå deraf, att för närvarande inom telegrafverket förberedas anordningar, som skola möjliggöra samtal mellan Luleå och Berlin.
En ny telegrafkabel ba vi emellertid att snarast vänta. Proposition derom, understödd af telegrafstyrelsen, kommer att framläggas för nästa riksdag, der den af allt att döma kommer att bifallas.
Vid den nya kabelns sträckning kommer gotska Sandön att tagas som replipunkt och förbindelsen kommer att dragas öfver denna ö, vare sig från Fårön eller från nordvestligaste punkten på Gotland. Angöringspunkten på fastlandet varder sannolikt Landsort eller möjligen Dalarö.
När vi alltså få två telegrafkablar, ligger det ju nära till hands att hoppas på oafbruten förbindelse, ty om den ena går sönder, må man ju kunna antaga, att den andre är tjänstbar.
Den nya kabeln är afsedd att utläg gas år 1898.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 16 December 1896
N:r 194