Från sjön.

— »Dana» är nu vrak. Däcket är afsprängdt. Af det till Norrköping destinerade godset har bergats 63 kollies. Räddningsbåten »Eol» går, så snart bättre väder inträdt, ut för att berga mera. Åt skilliga delar af vraket hafva drifvit upp mot Örsbaken.
Senare meddelas: Ångaren Dana har nu sjunkit. I går förmiddag bröts skrofvet fullständigt utaf. Förskeppet gick genast till botten. På eftermiddagen sjönk akterskeppet. Den aktersta delen af bryggan synes ännu öfver vattnet.
Af lasten har hittills bergats 63 kollies af det till Norrköping destinerade godset jämte en stor mängd annat inrikes gods, allt uppskattadt till ett värde af 15,000 kronor. Bergningsångaren Eol fortsätter i morgon bergningsarbetet med dykare i de sjunkna fartygsdelarna.
Sjöförklaring har af fartygets befälbafvare, kapten Enoch Jobansson, ingifvits till Stockholms rådhusrätt.
— Kapten och fem man omkomne. Från Lervik, Stordöen, skrifves till Bergens Aftenblad: Skepparen Nils Valentinsen, förande kuttern Svea från Arendal med sju mans besättning, har i lördags inkommit hit och berättar följande:
De hade legat på hafvet i sex veckor och drifvit makrillfiske, hvaronder de de senaste fyra dagarne haft att utstå förfärliga stormar. Söndagen 13 dennes rådde förständig orkan. De voro då 25 mil vester om Stavanger. Den ena vågen efter den andra slog öfver fartyget, och de trodde hvarje ögonblick, att de skulle gå till botten.
En bark observerades för-ut med bissad nödflagg. Trots det förfärliga vädret försökte kuttern att nå bort i närheten af fartyget, som var den svenska barken Georg Ludvig, lastad med kol och på väg till Trelleborg. Den var läck och i sjunkande tillstånd.
Från barken utsattes en liten julle, i hvilken två af besättningen hoppade, och de fingo derpå fatt i en från kuttern utstucken ända, vid kvilken en toft var fastbunden.
Dessa två blefvo lyckligt bergade, under det att jullen krossades och försvann. Flere försök gjordes att rädda de öfrige sex af besättningen, som den ene efter den andre under förfärliga rop hoppade i sjön för att derigenom möjligen finna räddning. Fem af dem för svunno i vågorna. Den siste på barken var kaptenen, och då det på kuttern observerades, att äfven han ämnade hoppa i sjön, stack man äfven till honom ut en lina med vidfäst åra.
Kaptenen var en dugtig simmare, och han fick tag i åran, men linan sprang under ryckningarna af de häftiga vågbrotten, och äfven han försvann.
Några minuter derefter sjönk barken. Kuttern höll sig på olycksplatsen och sökte i 2—3 timmar, men förgäfves.
Kapten Valentinsen är en ung man på 21 år och har vid detta tillfälle visat ett för sina år erkännausvärdt mod.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 26 September 1896
N:r 148

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *