Med anledning af öfverste Björlins i första kammaren uttryckta önskan, att Gotland så snart som möjligt måtte komma i telefonförbindelse med fastlandet, har en fullt sakkunnig person lemnat Dagens Nyheter följande upplysningar: Den längsta telefonkabel, som för närvarande finnes, nämligen telefonkabeln öfver La Platafloden i ledningen mellan Buenos Ayres och Montevideo, är 45 km. Den längsta telefonkabeln i Europa, den mellan Doyer och Calais i ledningen mellan London och Paris, är 37 km. En kabel mellan Landsort och Gotland beräknas bli 140 km. och skulle »teoretiskt» betinga en kostnad af omkring 1 million kr. Det verkliga förhållandet är emellertid att frågan om konstruktion af så långa kablar ej ännu är löst, äfven om man har godt hopp att i sinom tid få bugt äfven med den uppgiften.
Priset är nog mer än tillåtligt »teoretiskt». Gotlands Allehanda har för länge sedan, också från en fullt sakkunnig person, hört en mycket lägre summa uppgifvas.
— Vårt Land skrifver med anledning af D. N:s här ofvan anförda notis:
Vi skola här icke ingå på den sakkunniges kostnadsuppgifter, utan endast inskränka oss till den frågan, hvarför kabeln skulle, som han beräknat, nedläggas just mellan Gotland och Landsort, då afståndet till närmaste svenska land. Ölands norra udde, icke är ens hälften så stort. Icke är det väl heller meningen, att Öland och Kalmar skola för någon längre framtid uteslutas från rikstelefonförbindelse med det öfriga Sverige? Hvad slutligen de praktiska svårigheterna beträffar, så torde nog telegrafverkets ingeniörer förstå att öfvervinna dem, blott vederbörande till fullo behjärta vigten af att man gör hvad göras kan för att underlätta förbindelserna mellan moderlandet och Gotland, denna del af Sverige, som stundom när den gamla telegrafkabeln nekat att göra tjänst, kunnat i fem, sex veckor vara totalt lika fjärran och afsöndrad från oss som om den låge vid nordpolen.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 24 Febuari 1896
N:r 30

