Visby rådhusrätt.
Sjunde resan. Med i går af oss omnämda häktadef. sjömannen Johan P. F. Nordell misstänkt för stöld nere vid hamnen under olika tider har idag hållits ransakning.
Sistlidne sommar och höst har nämligen bryggare Vedin härstädes förlorat en del dricksankare utan att man kunnat komma på gerningsmannen.
Emellertid har Nordell hvilken, sedan han i somras frigafs efter uttjenadt straff för sjette resan stöld, ströfvat omkring här i st den, uppehållande sig med hamnarbete och annat.
Huruvida han dervid under tiden varit den som snappat till sig några af omtalade ankaren, vet man icke.
Så kom tisdagen 18 dennes, Hustru Endermark, som sysslar med putsningen och tändningen af våra gatlyktor var som vanligt ute i sitt värf på e m. Härvid kom hon att lägga märke till en karl kommande på vägen utåt Möllerska trädgården med en ankare på ryggen. Senare såg hon samma karl i hörnet af Skepparegatan och Södra Slottsgränd i språk med en bonde från Vesterväte och då kände hon igen Nordell. Denne märkte dock icke henne.
— Ska jag han, hade bonden sagt, som stod på något afstånd, kan du komma hit med e’n, pekande dervid på ankaren bredvid N.
— Nej, du kan komma hit och se på’n, svarade då N.
Hustru E. hade dervid s gt till N:
— Är du tokig, ska du gå och sälja V:s dricksankarel
Öfver detta yttrande blef N. ursinnig, tog ankaren och rusade i väg. På aftonen kom hustru E. ned till hamnen och såg då ankaren stå på sin plats vid en lykta, samtidigt träffade hon ånyo N.
Då hon tillsade honom att det var bra ankaren kommit tillbaka, svarade han i arg ton att det angick henne inte. För öfrigt var det icke samma ankare han burit på; den hade han »fiskat upp» ur hamnen, och hon kunde »dra både hit och dit».
På tillfrågan af domaren förklarade N. att han icke tänkt sälja ankaren, hvilken var märkt med nr 76, som hustru E. observeras utan endast »lånat hem» densamma för att ta vara på drickat — och så jästen, hvilken han skulle använda till julbak.
Bonden hade tillfrågat honom:
— Ä’ de till salu?
— Nej, de ä’ det inte, svarade N.
— Ja, men de’ kan väl vara värdt 75 öre?
— De tror ja de — men de är icke till salu.
Till banvakten Aug. Olsson vid Stora Vede hade N. också sålt en ankare för några dagar sedan efter uppgörelse utanför fru Johanssons utskänkningsställe vid Södertorg, då O., hvilken erbjudits få köpa densamma, Re N. komma till honom vid stationen. Derhade N. fått 75 öre. Senare upptäckte emellertid O., att ankaret tillhörde bryggare Vedin, då han genast anmälde saken för polisen. Genom kommissionär Pettersson, hvilken at hustru Endermark upplysts om N:s försök med ankaren vid hamnen, blef polisen underrättad, hvarpå N. häktades.
Nordell, född 21 April 1833 i Visby, nekade envist.
Ransakningen uppsköts för vidare bevisning till 28 dennes.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 22 December 1894
N:r 200