Södra Gotland. 22 Nov.
Guld eller kärlek. I en af socknarna här på söder, lefver en uugersven, som för en tid sedan fann ungkarlslifvet för dystert och enformigt. Han började derför kasta sina biickar omkring i bygderna efter en tärna att förljatva hans tillvaro och med anlitande af en i det ädla bönremannaembetet mycket bevandrad person, hade han snart fått syn på sitt tillkommande vif. Tärnan — var en enka, omkring fyratio år men med egen gård och grund, som med öppna armar mottog den älskogskranke unge mannen och snart var det till punkt och pricka uppgjordt mellan de tu, som skulle blifva et, så art tiden för bröllopet bestämdes, Men enkan hade vid sin barm ammat den orm, som skulle blanda mycken galla i hennes skummande fröjdebägare. Det var hennes egen dotter, en ungmö på sjutton år, som nu i giftasålderns vår trånade efter egen man och härd och lade ut sina krokar för sin blitvande stjuffader, dervid ej sparande på de förförelsekonster ungdem och fägring kuona framkalla i sådan myckenhet.
Giftasmannen fick en svår kamp att kämpa. Hans arma hjerta slets i namnlösa kval mellan kärleken till mammom i enkans skepnad och kärleken till hennes tagra dotter. Mammom eller kärlek?
Mellan bägge dessa alternativ har den stackars ungersvennens beslut nu vacklat i mera än ett års tid ntan att han kunnat bestämma sig och det har varit ovisst hura kampen skulle ucfalla. Men fom mamma är af en praktiskt anlagd patur resonerade hon som så att litet kärlek och mycket mynt är bättre än mycken kärlek och inga mynt, hvarför han då han tillika kom på det klara med att modern vore innehafverska af nästan all egendom, var hans beslut fattadt. Mammom hade segrat — naturligt nog. Enkan fick friaren, men hennes dotter en korg. Men från och med denna dag råder det också stor fiendeskap mellan mor och dotter.
Det har nu, lysts gångerna tre och i dagarne skall bröllopet stå med pomp och ståt, men dottern har ej kunat invänta högtidligheterna, utan samma dag det lystes första gången för modern, sade hon farväl till fosterjorden och styrde kosan till fjärran vestern.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 24 November 1894
N:r 184