tyckas spöka i f. d. urmakaren Ronströms hjerna att döma af hvad som i förgår passerade. Nämda dag vid sextiden på eftermiddagen var Ronström synlig utanför Söderport på vägen, som leder till kyrkogården. Han hade ett litet aflångt underligt paket i handen.
Kort förut hade han frågat en gosse, om »han ville gå ett ärende åt honom».
Då pojken jakande besvarade frågan följdes de åt hem der R. bodde, och sedan de inkommit i rummet framtog R. en större bleckburk, aftog locket och bad gossen »tända på».
Gossen blef förskräckt och sprang genast sin väg ned till poliskontoret, der der han omtalade hvad som händt.
Två konstaplar skyndade sig då hem till R., men denne var redan borta.
Emellertid togo konstaplarne burken, som stod kvari rummet, och hvara innehåll sedermera befans vara krut, med sig till kontoret.
Härefter gingo de ut i staden för att söka R., som de påträffade utanför söderport just då han ämnade tända på en stubintråd, som utgick från förut omvämda paket. Sedan de från honom tagit paketet, hvilket äfven det befans innehålla krut, förde de honom med sig till poliskontoret, der han på tillfrågan förklarade att han endast ville se hur det skulle gå, »för han hade hört så mycket om bomberna i Paris».
Då icke något som kunde lända till hans kvarhållande kunde andragas, fick han aflägsna sig men utan krutet naturligtvis.
Hvad meningen eller orsaken varit med det tillämnade experimentet vet man således icke.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 18 Maj 1894
N:r 76