inträffade i pingstdagens frid. Just som aftonsångsgudstjensten pågick, började klockorna klämta från Klinten och Metodistkapellet, tillkännagifvande, att eld utbrutit I staden. Plikttrogna rusade de helgdagshvilande ut nedåt hamnen, hvarest röken, som hvirflade mot sommarhimlen, tillkännsgaf brandhärden.
Elden visade sig vara af föga betydenhet. Det intill träkajen på den s. k. Holmen stående brädskjulet, hvari var inrymd den ångmaskin, som användes för pumpaingen vid kajbygnaden i inre hamnen, hade fattat eld. Hastigt kom artillerikårens spruta till, vattenlangning ordnades och inom kort hade man lyckats släcka elden, sedan man för att underlätta släckningen rifvit omkull skjulet.
Om eldens uppkomst har utrönts, att under dagen var eld under ångpannan, enär pumpningen ej fick hvila. I skjulet fans utom kolstybb en mängd spånor, som äfven användes till bränsle. Kort före eldens utbrott hade maskinisten Johansson ett ögonblick gått utom skjulet, och under tiden torde eld ha fallit ur eldstaden ner bland de bränbara ämnena rundt omkring, ty när han kom in igen, stod skjulets hela inre i ljus låga.
Om också sjelfva branden var af tämligen ofarlig. art, kunde dock en olycka ha inträffat om ånogpanoan sprungit. Maskioen var visserligen ej kraftigare än 5—6 hästkrafter, men såsom folket trängde sig omkring brandstället hade vid en explosion antagligen någon olyckshändelse blifvit en följd. Tack vare maskinist Holmqvists å »Visby» energiska uppträdande förhindrades dock sprängningen.
Trots det att pannan var upphettad nära nog till glödhetta skyndade ban till densamma och, under det man sprutade vatten öfver hans händer, lyckades ban få upp säkerhetsventilen och ställa under den, så att ångan fick fritt lopp ut.
Och så var den faran förbi. Att ångpannan och maskinen blef något skadad af elden särskildt armaturen är tämligen klart.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 16 Maj 1894
N:r 74

