Kyrkoherde S. G. Hulteman hade till domkapitlet inlemnat ett intyg af Emelie Hemmingsson af innehåll, att det om kyrkoherde H. utspridda ryktet rörande den af honom med ett af hans förra qvinliga konfirmander underhållna osedliga förbindelsen grundade sig på blott en misstanke, som hos henne uppstigit, hvilken misstanke hon vid en tillfälle kommit att nämna för en viss person, som genast satte nämda rykte i omlopp. Kyrkoherde Hulteman afhöil, att detta intyg måtte tagas i betraktande gent emot godsägaren W. Wöhlers obevisade påstående och att, om ske kunde, domkapitlet ville låta offentligen undersöka, huru mycken sanning funnes i hr W:s anmälan.
Med anledning häraf och med stöd af gällande lag beslöt domkapitlet låta genom prosten anställa vederbörlig undersökning dels å kyrkostämma, rörande den del af Wöhlers anmälan, som afsåge osämjan, hvari Hulteman genom sitt eget förvållande skulle ligga med sioa församlingsbor, och delsenskildt med vederbörande om den del af samma anmälan, hvilken vore af enskild natur, nämligen det ofta nämda ryktet rörande kyrkoherden, hvarefter prosten ägde att till domkapitlet inkomma med redogörelse för det resultat, hvartill undersökningen ledt.
Emot detta beslut reserverade sig lektor Höjer, som ansåg att någon andersökning af prosten icke behöfde ske, då kyrkoherde H. varit inför domkapitlet hörd och dervid nekat, och domkapitlet i detta mål icke ägde domsrätt, förrän verldslig domstol fält sitt utslag.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 10 April 1891
N:r 54