Stenkyrka, 14 Jan.
Stölder. Länge har i vårt lilla sambälle varit tyst och stilla, då rop: tjufvar, hjelp, väckte sinnena.
Visserligen hade en och annan lop säd förirrat sig ur ladorna i höstas, men det kom man sig ej för att reflektera öfver förr än nu. Nu var man säker, att tjafvar funnos.
En mycket fattig enkas hela julförråd af kakbullar, fläsk, korf, ja t. o. m. mjölk hade annammats en natt. Att tjufvarna haft god reda på lokalen, är räkert.
Att de ej voro så honetta som Lasse Maja, stortjufven, är beklagligt. Den »flickpojken» stal aldrig från fattiga. Spår hakunnat iakttagas: ett jättestort, ett litet. Belöning af 15 kr. är utfästad för the ogerningsmäns gripande.
En landtbr. har i helgen »mistat» kött ur en källare, ej 15 steg från trapporna till boningshuset.
Denna stöld har skett på qvällsqvisten, ty kl. 7 eller 8 tas källarenyckeln in.
Ett fattigt par, boende tätt bredvid landsvägen, fick trettondagsmatten visit af gästerna.
På dess byggning togs ut ett fönster i rummet brevid makarnes sofrum. Bytet blef litet sill, men då en mjölsäck skulle försvinna samma väg, måtte de blifvit skrämda, ty de lemnade säcken åt sitt öde.
Om man får tro den lokala kännedom, som lagts i dagen vid tillgreppen, skulle tjufvarne fionas inom socknen — en sak, som dock svär mot sockenboarnes kända ärlighet, fast gudnås »ibland hela bjorden fins väl alltid någon svart !»
Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Januari 1890
N:r 8