I närmaste sammanhang med kommunernas inkomster och utgifter samt tillgångar och skulder står fyrktalet eller deremot svarande bevillning samt den derpågrundade utdebiteringen. Hela det fyrktal, som låg till grund för uttaxeringen af de under år 1883 influtna utskylderna, upp: gifves för rikets landsbygd till 22,338,258 och summan af bevillningen för städerna till 2,123,093 kronor. Ensant för Got: lands läns 93 landskommuner utgjorde fyrktalet 290,436, deraf 205,501 för i mantal satt jord, 12,568 för annan jordbruksfastighet och 72,367 för alla öfriga beskattningsföremål, I förhållande till fyrktalet i dess helhet utvisade alltså jordbruksfyrkarne fullt 75 proc., hvilket är ett betydligt högre tal än för rikets landsbygd (61 proc.). Bevillningen för Visby stad pyssnämda år, det sista för hvilket uppgifter föreligga, uppgick deremot till 15,171 kronor, hvaraf 2,466 kr. för fast egendom och 12,705 kr. för inkomst af kapital eller arbete, d. ä. resp. 16 och 84 proc. af hela bevillningssumman, motsvarande 19,81 proc. för rikets samtliga stadskommuner.
Utdebiteringen å hvarje fyrk, så väl för kyrko- som kommunalstämmans behof, visar sig högst olika inom olika kommuner och växlar äfven, ehuru i mindre mån, för de särskilda fyrkslagen. Sålunda utilebiterades mer än 40 öre pr fyrk för i mantal satt jord i 23 kommuner inom länet, nämligen Iau (69 öre), Buttle (68), Hamra (67), Visby södra landskommun (65), Hall (58), Martebo (56), Roma, Othem, Sundre (55), Tingstäde, Fleringe (54), Hemse (51), Hangvar, Vänge, Östergarn (50), Boge, Gerum (46), Löjsta (44), Alfyva (43), Barlingbo, Björke, Vestergarn ooh. Levide (41), medan å andra sidan dylik utdebitering skedde med mindre än 20 öre pr fyrk i följande 24 kommuner: Bunge, Hablingbo, Alskog (19 öre), Fardhem (18), Mästerby, Eke (16), Bro, Lummelunda, Gothem, Anga, Lye (15), Bäl, Fårö (14), Hogrän (13), Fole, Lokrume (11), Veskinde, Hejnum, Källunge (10), Öja (9), Kräklingbo (8). Hörsne (7), Atlingbo (6) och Vallstena (4). I Visby norra landskommun före: kom icke alls någon sådan utdebitering. |Dossa skilnader kunna dock i åtskilliga fall förklaras deraf, att en del utskylder, som hade bort uttaxeras efter fyrk, istället utgått efter andra grunder.
Boträffande Visby finner man, att uttaxeringen pr bevillningskrona, 5 kr. 79 öre, var lika för fast egendom som för inkomst af kapital eller arbete, samt att detta utskyldsbelopp var högre än i rikets alla öfriga städer med undantag af 10.
Personliga afgifter utgingo äfven med betydligt olika belopp, eller exempelvis med 1 kr. 50 öre för man och 1 kr. 25 öre för qvinna i Akebäck, men med blott 12 öre för man och qvinna i Hogrän.
Inkomsterna för Gotlands samtliga kommuner belöpte sig under år 1883 till 486,230 kronor, hvilken summa fördelar sig på följande sätt:
Hyror, arrenden, räntor o. dyl. 26,419
Utskylder af alla slag 305,957
Statsbidrag 49,192
Utskänknings- och utminuteringsafgifter 26,856
Hamnafgifter och tolagsersättning (för Visby) 36,481
Öfriga inkomster 41,325
Af utskylderna voro 22,379 kr. personliga afgifter, 173,405 kr. utdebiterade efter fyrk eller bevillningskrona, 2,356 kr. effer hemmantal och 87,737 kr. efter anran eller ej uppgifven grund — hufvudsakligen för. aflönande af presterskap och kyrkobetjening — hvarjämte 20,080 kr. utgjordes af värdet å naturapersedlar, såsom spanmål, bygnadsmaterialier, bränsle m. m., som af våra skattskyldiga aflem nats för kommunala ändamål. — Af statsbidraget utgick största delen, eller 42,722 kr. till folkskolan.
De kommunala utgifterna i länet, till sammans utgörande 523 769 kronor, kunua efter sin besksffenhet särskiljas i följande sex hufvudgrupper:
För kyrkliga ändamål 133,094
För folkskola och annan undervisning 120,205
För Fattigvård 71,475
För sundhetsvård 13,698
För allmännabygnader, kommunikationsanstalter o. dyl. 96,331
Öfriga utgifter 88,966
Bland utgifterna för kyrkliga ändamål ingå aflöningar åt presterskap med 94,164 kr. samt åt kyrkobetjeniog med 11,386 kr., och i utgifterna för folkskolan ingå aflöningar åt lärare och lärarinnor med 85,588 kr., allt utom boställen och deras afkastning. — Bland »öfriga utgifter» äro inräknade af Visby stad erlagda räntor å lån med 42,772 kr. äfvensom stadens kostaader för styrelse och förvaltniog med 32,198 kr.
Kommunernas tillgångar uppgingo vid 1883 års slut till 1,645,352 kronor; nämligen 762,497 kr. i fastigheter oth inventarier samt 882,855 kr. i fordringar, värdepapper, kontanta medel och naturapersedlar. Häri hafva då icke inräknats sådana tillgångar som kyrkor och ecklesjastika boställen, ej heller donationsfonder, af hvilka endast räntorna kunna at komn unerna användas, hvaremot i nämda summa ingå värcen å folkskolehus, fattighus, sockenstugor, åtskilliga för kommunala ändamål afsedda bygnader i staden samt i öfrigt allt, som kan anses med full dispositionsrätt tillhöra kommunerna.
Skulderna för länets kommuner stego vid ofvannämda tidpunkt till 872,406 kr., af hvilket belopp dock endast 76,313 kr. kommo på landskommunerna, men 796,093 kr. på Visby stad. I förhållande till summan af tillgångarne utvisade skulderna blott 9 proc. för de förra, men öfver 100 proc. för staden, enär dess skulder öfversköto de uppgifna tillgångarne med 1,906 kr. För rikets samtliga kommuaer å landet uppgick motsvarande siffra till 22 proc.
och för städerna samfäldt till nära 75 proc.
Till ytterligare jämförelse i detta hänseende kan tilläggas, att om kommunernas tillgångar och skulder tänkas lika fördelade på in vånarne, blir resultatet följande:
Tillgång på invånare, kr. 31:10
Skuld på d:o, 16:49
Bohållning på d:o, 14:61
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 24 December 1885
N:r 103.