Ett nidingsdåd

af så gemen beskaffenhet, att man icke på länge hört något motstycke, har natten till sistlidne lördag och söndag föröfvats på våra båda kyrkogårdar, hvarest besökaren i söndags möttes af en vidrig syn. En eller flere våldsverkare hade nämligen tagit sig det orfdet före, att nedstörta och sönderslå ett tjugatal af de der befiotiga vackraste grafvårdarne. Någon anledring till illdådet känner man icke, men afden omständigheten att grafvårdar af trä skonats, äfvensom af andra orsaker, har man framkastat en förmodan, att brottet möjligen kan vara begånget af någon eller någre, som genom dess föröfvande spekulerat på förtjenst i stenhuggeriarbete.
Af fotspår i marken vill det synas, som skulle en af de brottslige vara ofärdig på sådant sätt att stegen växla, hvartanvat långt och hvartannat kort, äfvensom att hån varit försedd med käpp.
Spaningar och förhör både idag och igår hafva ännu icke ledt till upptäckt.
Skulle sådan icke vinnas, återstår för vederbörande, kyrkoråd eller stadsfullmäktige, att genom utfästande af en rundligt tilltagen penningbelöning söka vinna klarhet i en sak, som så lifligt och så obehagligt berör det allmänna.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 17 Februari 1885
N:r 22.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *