Visby rådhusrätt. Sjörättsmålet mellan kaptenerna Mills och Mallgraw, hvilkas ångfartyg Xanto och Valuta 24 sistl. Juni sammanstötte, hvarvid Xanto sjönk och Valuta svårt skadades, handlades igår inför råd-häsrätten. Kapten Mills, som sjelf var närvarande, hade auditör Engström och konsul Berséu såsom biträden i rättegången; såsom ombud för kapten Malgraw tjenstgjorde nu såsom förut v. häradshöfding Karl Herlitz. Kapten H. Lindström anmäldes som tolk för Mills.
Fyra man af Valutas besättning hördes såa vittnen och berättade hufvudsakligen följande:
Andre styrmannen Jeppsen befann sig 20 minuter före och vid sammanstötningen jämte kapten Malgraw och de tre andra vittnena på kommandobryggan, som var eå belägen på fartyget, att ungefär 2/3 af fartyget var bakom den ioch 1/3 framför den. Vittnet kunde för den rådande tjockan ej tydligt urskilja, om det mötande fartyget var en ångare eller seglare, men antog det först vara en seglare, På kaptenens order lades Valutas roder hårdt babord, hvilken order var den första och enda som gafs och verkstäldes. Vittnet menade med hårdt babord, att fartyget gick styrbord hän. Vittnet sjelf och vittnet Thomsen hjelpte rorgängaren att utföra denna manöver med rodret för att få det så mycket hastigare vändt, hvarvid styrbjulet vreds åt höger.
Strax före sammanstötningen sprang vittnet förat för att varsko folket, som låg och sof, då han insett, att sammanstötning ej kunde undvikas. Genast efter kollisionen kom han åter på kommandobryggan, då han såg på kompassen, hvarvid Valutas afvikning tycktes varit 5 till 6 streck. Huru lång tid åtgick från det ögonblick kapten M. sade sig hafva hört Xantos ånghvissla och till sammanstötningen samt från det ögonblick vittnet iakttog Xanto och till kollisionen, kunde vittnet ej uppgifva. Valutas lantärnor lyste klart och brunno långt frampå f.m. Såg att kaptenen telegraferade till maskinen men visste ej hvad som telegraferades. Valuta ref sig 1oss från Xanto och tog under sin backning med sig ett plåtstycke från Xanto. Vid ögonblicket för sammanstötningen hade Valuta ej någon fart. Förut på fartyget fans ingen utkik; utkiken på Valuta befann sig på kommandobryggan för att aflösa rorgängaren.
Kapten Mills nämde, att, sedan han kommit ombord Valuta, han på grund af det rådande dagsljuset, kunde bestämdt säga, om Valutas lantärnor brunno klart, hvartiil konsul Bersén tillfogade, att han medgaf, att lantärnorna brunnit klart.
Jens Nilsen, som höll utkik, stod på kommandobryggan och hörde Xantos hvissling samtidigt med kaptenen. Hade kl. 12—1 skött rodret och sedan varit utkik samt hela tiden varit på kommandobryggan, der utkiken på Valuta alltid -hade sin plats. Hörde endast en enda hvissling från Xanto. Kunde ej bestämma huru lång tid åtgått mellan den af vittnet hörda hvisslingen och sammanstötningen. Om kommandobryggans läge å fartyget lemnades samma uppgift som af föregående vittne. Stod qvar på kommandobryggan till ögonblicket före sammanstötningen.
Kunde först ej urskilja, om det mötande fartyget var seglare eller ångare, men antvg dock att det var en seglare. Ånghvisslan hördes så svagt och aflägset, att, när han omedelbart derefter fick se Xanto, han antog, att det ej var från det fartyget hvisselljudet kommit. Så vidt vittnet visste, hade ingen annan order än den förut nämda gifvits till rorgängaren. Valuta måtte vid sammanstötningsögonblicket haft ringa eller ingen fart utan snarare legat stilla, ty annars skulle den ej gått loss genast efter kollisionen. Vittnet visste ej, huru mycket Valuta svängde på grund af manövern med rodret, emedan han ej gaf akt på kompassen eller på grund af andra Jintird heter kunde bilda sig ett omdöme derom, men vittnet hörde ed kommando och såg, att rodret lades babord.
Thomsen hörde ånghvisslan kort innan han såg Xanto ett par streck om Valutas styrbord samt såg Xantos topplantärnor strax efter det vittnet iakttog Xanto såsom ett svart föremål, då vittnet förstod, att det var en ångare. Vittnet, som befann sig på kommandobryggan endast ett par alnar från rodret, var, jämte andre styrmannen, rorgängaren behjelplig med rodrets läggande hårdt babord samt stod qvar vid och höll rodret fast, tills sammanstötningen egde rum. Vittnet trodde att genom denna manöver med rodret Valuta gick omkring 4 eller 5 streck styrbords före sammanstötningen; trodde äfven att Valuta vid sammanstötningsögonblicket antingen var stoppad eller gick akteröfver. Den nämda ordern till rorgängaren var den första och enda, som gafs och utfördes. Efter denna orders utförande såg vittnet på kompassen och hade Valata då fallit åt styrbord 21/2 streck. Utkiken brukade ha sin plats på kommandobryggan, hvarifrån man såg bättre än från bogen äfven under tjocka. Kunde på grund af maskinens ljud och fartygets darrning förstå, att maskinen efter kaptenens kommando slog back.
Vittnet Mathiesen skötte rodret och lade det: med tillhjelp af andre styrmannen och Thomsen hårdt babord enligt kaptenens order, hvilken order var den första och enda gifna och utförda. Vittnet såg ej på kompassen, så vittnet visste ej huru många streck åt styrbord Valuta föll. Visste ej om Valuta vid sammanstötningen låg stilla eller gick akteröfver. På fråga af konsul Bersén nämde Mathiesen, att han varit 9 månader till sjös och skött rodret under 6 månader.
Styrmannen Jeppsen sade sig, tillfrågad af konsul Bersén, kunna konstatera, att 6 spant blefvo bräckta å Valutas bog och att några af dessa spant voro på styrbords sida.
Sedan konsul Bersén och häradshöfding Herlitz med tvänne små fartygsmodeller, försedda kompasser, & domstolsbordet förevisat fartygens läge före och vid sammanstötningen samt visat huru de borde hafva närmat sig, slöt handläggningen af målet, hvilket pågått i 21/2 timme.
På auditör Engströms begäran uppsköts målet till 8 November.
För våld mot polis och fylleri har arbetaren Alfred Stenbom åtalats. Han erkände våldet men förnekade på det bestämdaste, att han varit berusad.
Norra häradsrätten.
För misshandel har stenhuggaren Oskar Strömberg från Visby åtalats. Strömberg, som afvikit från orten, har nu blifvit efterlyst.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 26 Augusti 1884
N:r 69.