Undervattensbåtskrig i stor stil.
Tyska tidningarna om Englands uthungring.
Den tyska pressen synes icke hysa något tvifvel om, att amiral Tirpitz’ plan att cernera England med undervattensbåtar af samma typ som U. 21 är möjlig att genomföra. Tillräckligt antal sådana båtar är för handen.
England synes ställa sin hufvud förhoppning på planen att svälta ut Tyskland, skrifver Berl. Tagebl. Vi måste vedergälla lika med lika. Inga betänkligheter mot denna krigförings tillåtlighet kunna uppkomma. Det finnes icke den ringaste skilnad mellan användandet af minor och af torpeder. Ofta kan ej konstateras, om ett fartyg gått under genom en mina eller genom en torped från en undervattensbåt.
Kapten Persius skrifver i samma tidning: Londondeklarationen tilllåter förstörandet af fientliga handelsfartyg, utan att öfver hufvud nämna om manskapet. Af goda grunder. Blott för uppbringande af neutrala fartyg äro bestämmelser gjorda. Särskildt betonas, att ombord befintliga personer före skeppets förstöring må föras i säkerhet, likasom skeppspapperen o. s. v.
I handbok öfver folkrätten, fjärde bandet, sjökrigsrätt, ådagalägger författaren, att äfven dessa vilkor vid begagnandet af undervattensbåtar till handelskrig knappt kunna uppfyllas, då en undervattensbåt ej är i stånd att upptaga det kapade fattygets manskap. Nya krigsmetoder fordra nya lagar. Men det kan ej råda något tvifvel om rättigheten att använda undervattensbåtar till handelskrig.
Lokalanzeiger menar, att Tyskland endast för sitt sjökrig på samma sätt som de allierade. England spärrar Tysklands tillförsel, Tyskland gör likadant genom att sänka engelska handelsskepp. Tyska krigsledningen skall träffa sina åtgärder efter sitt eget samvete. B. Z. am Mittag hänvisar på, att undervattensbåtarna i synnerhet kunna förhindra engelska trupptransporter. Vossische skrifver, att England för krig mot hela tyska civilbefolkningen genom att afspärra lifsmedelstillförseln, och därför betalar Tyskland med samma mynt.
Engelska pressen talar om nidingsdåd.
Reuters office i London utsänder följande:
På samma gång som de tyska undervattensbåtarnas bedrifter gjort en viss, tillfällig sensation, spå ha dock tyskarna, om de hoppats kunna framkalla panik, ännu en gång dömts att misslyckas. Några ångbåtsturer ha långt ifrån blifvit uppskjutna eller instälda, och tvärtom ha flera fartyg, som vid afresan fingo kännedom om närvaron af en fientlig undervattensbåt i Irländska sjön, likväl fortsatt sina resor.
Tidningarna ta börjandet af von Tirpitz’ nya kampanj lika lugnt som sjöfartskretsarna. Med hänsyn till det begränsade utrymmet för dylika operationer och med tanke på de åtgärder, som kunna vidtagas för att möta dem, anser man nämligen, att de icke kunna ha någon afsevärd inverkan på Englands transoceana handel, äfven om de förmå åstadkomma smärre, tillfälliga obehag. Tidningarna göra gällande, att tyska undervattensbåtarna blott sänkt det obetydliga antalet af åtta engelska handelsfartyg, en mycket obetydlig siffra, på sex månader. De större ångarna äro befriade från nästan all fara, och i sammanhang härmed påpekar man, att den stora New Zelandsångaren, som gick till botten, anträffades i ett ögonblick, då den låg nästan fullkomligt stilla och väntade på lots.
Tidningarna ägna likväl liflig uppmärksamhet åt hvad de kalla den praktiska sidan af denna nya krigföring. Så t. ex. skrifver Morning Post:
Uppträdandet mot den franska ångaren Amiral Ganteaume, ombord på hvilken hundratals belgiska flyktingar befunno sig, var ingenting mindre än ett mord, och sänkandet af två brittiska handelsfartyg utanför Le Hâvre utan föregående tillkännagifvande för deras besättningar är af samma art. Tidningen gör vidare gällande, att undervattensbåtarna icke vidtogo åtgärder för att förvissa sig om huruvida fartygens laster voro afsedda för neutrala l änder eller innehöllo frakter tillhörande neutrala, eller huruvida de utgjordes af bomull eller andra brittiska varor af icke-kontrabands karaktär.
Tidningen tillägger: Medan England samvetsgrant skiljer mellan kontraband och icke-kontraband nach släpper fram det senare äfven till Tyskland, följer fienden en urskilningslös förstörelsepolitik och tager ingen hänsyn hvarken till Parisdeklarationen eller Londondeklarationen. Det bästa svaret på de tyska nidingsdåden är att förklara såsom kontraband allt, som, går till Tyskland öfver hafvet, och hejda allting. Hvarje undantag, som är ägnadt att fylla fiendens behof, förlänger kriget, och stegrar priserna för de allierade. För öfrigt är det olyckligtvis sant, att Ryssland äfven är blockeradt af Tyskland både i Östersjön och vid Konstantinopel. Vi ha icke hört, att Tyskland eller Turkiet gör något undantaga för bomull eller andra varor, hvilka vi tillåta passera genom vår blockad till Tyskland.
Standard yttrar, att England måste bereda sig på betydligt svårare följder af kriget än förut. Tyskland har mycket goda undervattensbåtar. Följden af dessas användande kommer att bli, att frakterna och försäkringspremierna för fartygen stiga. Risken för handeln på hafvet kommer att bli betydligt ökad, och lifsmedlen i England komma att fördyras på ett hittills okändt sätt. Ju längre kriget räcker, desto större kommer antalet af de fruktansvärda tyska undervattensbåtarna att bli, desto mera kännbart afskärandet af Englands lifsnerver. Därför skulle just för England ett förlängande af kriget ha de värsta följder.
Tyskarna färdiga för den engelska trupptransportflottan.
Reichsanzeiger meddelar följande, undertecknadt af chefen för marinens amiralstab von Pohl: England står i begrepp att utskeppa talrika truppar och stora mängder krigsförnödanheter till Frankrike. Mot dessa transporter komma alla till buds stående stridsmedel att användas. Den fredliga skeppsfarten varnas därför för att närma sig den franska nord- och västkusten, då den genom förväxling med de fartyg, som tjäna till krigsändamål, hotas af allrvarliga faror. Handeln på Nordsjön anbefaller vägen norr om Skottland.
Tysk och engelsk aktivitet.
»Algemeen Handelsblad» Amsterdam skrifver: Stor uppståndelse har i England framkallats af de tyska undervattensbåtarnas djärfva uppträdande, som på Englands både västra och östra kuster mellan Liverpool och Hâvre anställa jakt på engelska fartyg och redan borrat flera olika fartyg i sank.
Den klerikala engelsk-vänliga Tijd säger: Gent emot de tyska Zeppelinarnas och undervattensbåtarnas förvånansvärda aktivitet står engelska luft- och undervattensflottornas besynnerliga återhållsamhet; deras resultat i kriget hafva varit minimiala.
Striderna i Argonneskogen.
Det område i Argonneskogen, hvari sedan fem månader tillbaka heta strider pågå, är att finna i nordvästra delen, och utgöres af området norr om de af järnväg sammanbundna städerna S:t Ménehould och Clermont.
Skogsområdet har här en växlanda bredd af 8-12 kilometer, medam dess djup i nord-sydlig riktning är 40 km. Af Biesmekanalen delas det ungefär midt itu. Det är i norr mellan Varennes och Vienne le Chateau och söder därom, som de flesta af de i kommunikéerna omtalade platserna ligga, Le Four de Paris, Pavillon S:t Hubert, Pavillon Barricade, Pavillon Bagatelle, Boureuilles m. fl.
Tyskarna ha så småningom pressat sig fram i sydlig riktning genom det ytterst svårframkomliga skogslandskapet, som försvaras fot för fot med segaste energi.
Det är egentligen en buskskog af bok, al, ek och björk i täta snår. Blott här och där stå enstaka utväxta ekar och bokar, tätt omgifna af murgröna och andra slingerväxter.
Marken är ierig och sumpig, utom där klippan trädes kal i dagen.
Det är en hemsk och dyster trakt, genomskuren af djupa dalar och klyftor i det inre.
Striderna i Angonne ha, enligt tyska uppgifter, kostat fransmännen uppemot 36,000 man i döda, sårade och fångar; sin egen förlust uppgifva da till ungefär tredjedelen. De med styr förbittring utkämpade striderna afse å tyska sedan ett nämnande till Vardun, så att en kraftig belägring af den starka fästningen kan börja.
Hamburger Fremdenblatt meddelar från Amsterdam att sänkandet af de senaste fem engelska handelsfartygen har väckt så, mycket större oro i England som det redan förut saknats fartyg för tillförseln af lefnadsmedel. I stora hamnar som London, Liverpool och andra kunna fartygen ej lossas, alldenstund hamnarna på grund af brist på arbetare ha blockerats. Vidare befarar man störningar i handeln med Holland, då engelsmännen ej kvinna låta hvarje handelsfartyg beledsagas af krigsskepp utan att flottans krigsoperationer blifva lidandedärpå.
Engelsmännen förlorade 1,000 man vid Korna.
Telegramagenturen Milli har från sir??korrespondent i Isjan, en stad i ??? vid Svarta hafvet belägna turkiska provinsen Lasistan strax vid ryska gränsen, mottagit ett telegram, hvari meddelas att de turkiska trupperna för en vecka sedan afvisat upprepade ryska angrepp mot Norpitköprus och Karnuvas. Ehuru numeriskt öfverlägsna måste ryssarna taga till flykten, efterlämnade vid sista angreppet 210 stupade. Under flykten satte ryssarna eld på de muhammedanska byarna och mördade barnen.
Enligt hvad som meddelas från privat håll från Bagdad, uppgingo engelsmännens förluster 20 januari vid Korna till omkring 1,000 stupade. De engelska trupperna ha starkt oroats af denna händelse. Under den senaste tiden ha de engelska trupperna hvarje kväll lämnat alla sina ställningar med undantag af några enstaka, befästade punkter för att tillbringa natten ombord på fartygen. Det har vid flera tillfållen lyckats araberna att smyga sig fram till engelsmännens tält.
Alla tiders största lån.
Historiens hittills kända största statslån, det brittiska kriglslånet å 6,300 milj. kr., torde snart komma att långt öfvertrumfas, i det att England-Frankrike-Ryssland planerat uppläggande af ett nytt gemensamt krigslån å 15,000 miljoner francs. Ett dylikt gemensamt lån för tre stater blefve en ny sensation skapad af detta unika krig. Går detta jättelån i lås, bevisar det — skrifver märket V. S—n i sin ekonomiska veckokorrespondens — att alla rykten om separatfred äro gripna ur luften, och att de allierade äro fastare än någonsin beslutna att fortsätta striden på lif och död, tills den ena parten måste ge sig. När den ene motståndaren sålunda skall tvingas sticka svärdet i skidan, kan ingen på förhand veta, men säkert är att icke komma vare sig tyskar eller engelsmän att »kämpa om den sista fotsbredden och till sista man», såsom den tyske generalstabschefen härom dagen sade och som lord Rosebery äfvenledes för ej länge sedan proklamerade. Något ens tillnärmelsevis ditåt har aldrig sedan tidernas skapelse ägt rum och kommer heller aldrig att äga rum. Uttrycket, som hör hemma i de stora feta krigsfrasernas arsenal, utnyttjades till leda af fransmännen 1870 och gaf Bismarck stoff till några af hans mest bitande sarkasmer.
Ett och annat.
— Till Petrograd har från Sofia ingått ett telegram, som väckt den största sensation. Det går ut på hvarkan mer eller mindre än att de allierades flottor genom ett oväntadt angrepp fullständigt förstördt fyra af forten vid Dardanellerna. Det meddelas att händelsen framkallat vild panik i Konstantinopel och att turkiska regeringen i största brådska vidtagit förberadelsar för att förelägga centraladministrationen till Mindre Asien. Vidara meddelar telegrammet att den stora bron som vid Adrianopel för öfver Maritzflodan fullständigt förstörts genom en exploplosion. Den sensationella underrättelsen bör mottagas med största reservation i betraktande af de krokvägar den gått innan den kommit hit.
— Agence Havas är bemyndigad att på det bestämdasta dementera en i den utländska pressen synlig uppgift att franska statera skulle betala leveranser i skattkammarbevis. En del leverantörer ha visserligen erbjudit sig att mottaga betalning i denna form, men franska staten har svarat, att den ämnar betala alla inköp med kontanta pengar.
— De franska kolonialtrupperna öfre Elsass lida svårt af kölden. Grupper på 50 till 200 man ge sig till fånga till de tyska patrullerna. Dagligen gå transporter af fångna franska trupper öfver Mühlhausen och Lundgau till Mühlheim och Freiburg.
— Enligt en militär uppgift i Perseveranza skulle franska häran nu vara fullkomligt utmattad och betecknas som oduglig till hvarje vidare offensiv. Lösningen skulle alltså nu kunna komma endast utifrån, antingen från Ryssland eller England eller från någon stor förskjutning i det europeiska läget. Hvad England beträffade synes hoppet af någon millionhär ej vara att taga på allvar.
Gotlands Allehanda
Torsdagen 4 februari 1915
N:r 28