igår var af en oväntad, egendomlig beskaffenhet. Sammanhanget dermed är följande:
Som man torde erinra sig fattade stadsfollmäktige sistlidne December månad ett beslut, hvaruti de, med hänsyn till de redan förut höga skatterna här i Visby och då författningsenligt spritbolagets vinst skall tillfalla staden, uttalade den mening, att, sedan detta bolags reservfond nu vuxit till 31 tusen kronor mot 40 tusen kr: aktiekapital, en inskränkning borde göras uti den hittills följda praxis att bolagethvarjo år innehållit 15 procent af vinsten: Det kunde vara nog, ansåg man, med 5 procent deraf. Emellertid har, som ock kändt är, bolaget härvidlag temot sin styrelser inrådan satt sig på tvären, menande sig vara berättigadt att innehålla åtminstone 10 procent af vinsten.
Då underrättelsen härom igår meddelades stadsfullmäktige, begärdes ordet af hr Jeurling, som icke hade väntat ett sådant svar från bolaget. Då emellertid bolagets beslut fattats af 18 personer mot 22 och då således bolagsstämmans majoritet efter hufvudtal räknadt ansett fullmäktiges beslut böra bifallas; då vidare bolagets styrelse i skrifvelse till stämman enhälligt varit af samma mening; då således all farhåga för något för bolaget menligt uti beslutets realiserande borde vara häfd, så föreslog han, att denna frågas vidare behandling skulle öfverlemnas åt en komité af 3 personer med bemyndigande att, om komitén så funne skäligt och saken icke på annat sätt kunde redas, på rättslig väg göra fullmäktiges anspråk gällande.
Häremot uppträdde ledamöterna i bolagets styrelse hrr Ihre och Hederstedt samt revisorerna hrr Bergman och Hellgren, anseende, att det skulle se besynnerligt ut, om frågan skulle afgöras med lagens hjelp; att sådant kostade pengar, som staden kunde få betala; att bolaget icke tredskats utan gått en medelväg då det nöjt sig med 10 procent; att striden gälde en obetydlig summa, som en gångialla hän delser komme staden till godo; att bolaget behöfde reservfonden till rörelsekapitål; att man borde besparas skådespelet af en process om en obetydlighet m. m. Åandra sidan invände hr J., att saken dessvärre icke längre gälde en obetydlighet utan en vigtig sak, den nämligen om fullmäktige genom att upphäfva sitt förra beslut skulle förlora aktningen för sig sjelfva och om utanför stående skulle förlora aktningen för fullmäktiges beslut och gärdet vara alldeles uppgifvet åt godtycket. Det skulle se ännu »besynnerligare» ut, om fullmäktige, innan visadt vore, att deras & stadens vägnar gjorda anspråk vore oberättigade, fölle undan för bolaget, än om bolaget fogat sig i beslutet. Hvad han främst af allt väntade af en beslutande församling vore hållning i åsigter och fasthet i öfvertygelse. I striden å samhällets vägnar för rätten vore för öfrigt frågan om kostnaden af underordnad betydelse. Hr Orämér instämde med hr J. deruti, att fullmäktige saknade anledning att frångå sitt en gång fattade beslut.
Efter öfverläggningens slut begärdes votering som utföll sålunda:
För beslutets
fullföljande: icke-fullföljande :
Cramér : Bergman
Valdenström : Karl Ekman
Vedin : Herm. Pettersson
J. F. Lyth : Kahl
G. Bolling : Enequist
S. Engström : Hederstedt
A. Ekman : Sandström
Björkander : Hellgren
G. Kolmodin : Rosman
Jeurling : Osk. Ericsson
Vikström : Stenberg, G. T. Romdahl, Åckander
Frågans utgång hängde alltså på en röst, enär, om 12 röster stannat mot 12, ordföranden haft utslagsröst.
Hr Jeurling ansåg detta fullmäktiges beslut på samma gång så oegentligt) och märkligt, att han anhöll, det till protokollet skulle antecknas, hwru rösterna utfallit. Hr Ihre önskade få antecknadt att han nedlagt sin röst.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 12 Mars 1884
N:r 21.