Sällsynt vackert triumfkrucifix doldes under tjockt färglager.

Skönheten hos Buttle kyrka underbart vackra triumfkrucifix har återfunnits under mängder av färglager som försiktigt avlägsnats av förfarna händer. En av tidig medeltids vackraste klenoder på Gotland har på så sätt återbördats. konstnärerna kring verket som med kärlek o. omsorg utfört arbetet synes här samlade kring krucifixet. Er. h. Erik Olsson, Våga Lindell och Arne Fransson.

BUTTLE KYRKA har nu ingått i raden bland tempel som grundligt restaureras. Redan under hösten har dess exteriör fått en ordentlig uppsnyggning av de kända kyrkobyggmästarna från Rone. Inuti templet ser det däremot ut som efter ett bombnedslag. All inredning är utriven och väggarna avflagrade. Men under den tjocka putsen på väggarna och under den kladdiga grå färgen på altare och krucifix kryper den ursprungliga konsten fram, skapad av fromma, skönhetslängtande mästare från medeltiden.
Det var en dag i början av denna veckan som vi började vårt arbete här i Buttle kyrka, säger konstnären Erik Olsson, där han sitter inne i den trånga sakristian och försöker få bort den fula grå färgen från ett utomordentligt vackert triumfkrucifix i fransk ”import stil” från 1100-talet. Vi började här efter det vi klarat vårt arbete i Hall och putsningsarbetena i Väte kyrka. Här blir nog arbete för oss alla tre under ganska lång tid framåt.
De andra två som hjälper den gode Erik med träskulpturer som döljes av samma tråkiga smutsgrå färg är fröken Våga Lindell och Arne Fransson.
Ute i kyrkorummet ser det, som sagt, alldeles förfärligt skräpigt ut. Det gamla golvet är uppbrutet, predikstol, orgelverk och läktare är borta, och kring de flagrade murytorna ligger tonvis med avknackad puts som smetades på murytorna någon gång på 1800-talet. Man hade då blott ett enda mål med restaureringen, nämligen att göra hela kyrkorummet så neutralt som möjligt, med helvita väggar och murytorna fullkomligt plana. För att utfylla de inbuktningar som fanns i murarna hade man därför smetat på ett putslager som blivit ända till en decimeter tjockt.

Härliga medeltidsmålningar på tornrummets och långhusets norrvägg.
När Erik Olsson och hans två medhjälpare började sitt arbete i Buttle kyrkas interiör, syntes praktiskt taget ingenting av de stilfulla väggmålningarna som blott efter den första veckans arbete kommit fram.
Erik Olsson och hans medhjälpare brinner av entusiasm och arbetsglädje.
Se här, säger han, och för mig ställningar, damm och nedrasad murbruk. Där på den norra väggen i tornet ser du den väl bevarade målningen av S:t Göran i strid med draken om den sköna prinsessan. Där en annan bild, den helige Martin till häst som delar sin mantel med en tiggare. Där den kända själavägningsscenen då den helige Lautertius lägger sitt halster i vågskålen. Samtliga målningar tillhör 1400-talet och har fått sin plats i tornet, som måste ha varit den sista delen av kyrkobyggnaden som uppfördes.
Men tornrummet är inte ensamt om den utsmyckning som sockenmännen i Buttle en gång ville kosta på sin nya helgedom. På norra väggen i långhuset ser man en passionsfris, tyvärr rätt illa skadad då muren vid en restaurering på 1800-talet skulle ”riktas upp”. De olika bilddelarna är dock redan nu fullt skönjbara.
Märkligt är, säger Erik Olsson, att inom de två målningsgrupperna förekommer både det vi kallar ”veckbandet” och ”bladstavsmålningen”, två dekorationsdetaljer inom den medeltida kalkmålningen som ansetts representera var sin skola. Här i Buttle kyrka förekommer dessa två saker samtidigt.
Triumfbågen mellan korbyggnad och långhus har också här en utsökt fin kvaderindelning som blivit blottlagd. I korväggen har kommit fram ett sakramentskåp och ett rundfönster. Rundfönstret var synligt utifrån. Det har nu huggits upp och likaså sakramentskåpet.

Triumfkrucifix i samma stil som Viklaumadonnan.
Den största överraskningen i Buttle kyrka beredde dock triumfkrucifixet, när de tre konstnärerna väl hunnit så långt att den fula grå färgen på detta skulle avlägsnas.
I deras arbete i Buttle ingick nämligen även att ta bort den på 17- och 1800-talen påsmetade grå färgen på altartavla som krucifix. Alterskåpet, som kommit från Lybeck på 1500-talet, hade nämligen också blivit övermålat. När man tog bort den gråa färgen på altartavlan, kom de ursprungliga och mycket vackra färgerna fram, och när man sedan tog itu med krucifixet i triumfbågen gjorde man sin största o. förnämligaste upptäckt. Under det första yttre grå färgskiktet fanns först ett färgskiki som tillkommit vid en restaurering på tidigt 1700-tal. Man avlägsnade även detta helt försiktigt och fick då fram det härliga 1100-talskonstverket i sin ursprungliga skönhet och glans.
Se, säger Erik Olsson och håller upp det fantastiska mästerverket utfört i Vikaumadonnans franska 1100-talsstil. Se först på själva träskulpturen, och sedan på färgerna som konstnären en gång givit den. Se på korset i rött, grönt och svart och Kristusbilden som verkar som om den vore målad i går. Ingenting förbleknat och förvanskat av åren!
Buttleborna kommer att få en förnämlig kyrka när den väl står färdig att vigas in på nytt. Krucifixet i Viklaumadonnans stil, återställt till vad det var då det hängdes upp i bågen, kommer att ge den en plats vland Gotlands allra skönaste tempel.
Arvid.

Gotlänningen
Lördagen den 10 November 1956
N:r 262.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *