Om Gotlands forntid

innehåller »Svenska fornminnesföreningens tidskrift» i nyss utkomna 14:e häftet (5:e B. 2:ah.) tvänne intressanta uppsatser. Den ena är författad af d:r Fredrik Nordin och redogör för fornlemningar i Tingstäde socken. Långs nordvestra stranden af Tingstäde träsk löper en ås af ej obetydlig höjd, på hvars södra del Tingstäde stätliga kyrka är uppförd, och strax utanför östra kyrkgårdsmuren finner man en en egendomlig, fyrkantig stensättning, samt på åsens fortsättning, vid pass 1/8:dels mil från kyrkan, befinner sig ett särdeles vidsträckt och rikt graffält och flere lemningar af förskansningar från hednatiden, belägna i en skog, tillhörande Furubjers egendom och kallad Backhagen. Trettiotre sådana fornlemningar med derstädes funna brons- och jernsaker, benrangel och lerkärl beskrifvas omständligt och illustreras af 14 teckningar.
Den andra uppsatsen är af riksantiqvarien H. Hildebrand och afhandlar frågan: »Är Gotlands medeltidskonst inhemsk eller ej?» — eller med andra ord: är den gotländsk eller tysk? Svaret, som upptager 8 oktavsidor, utvecklar den åsigten, att nämda konst är hufvudsakligen gotländsk, hvarvid dock författaren lemnar den förklaring, att han med inhemsk icke menar en konst, som är fullständigt uppkommen inom det egna landet och utan minsta inflytande af utländska förhållanden. Den gotländska medeltidskonsten, uppenbarad i härliga tempelbygnader, andra bygnadsverk och smakfulla smycken, har visserligen lånat sina grundformer från utlandets kristna konst; men en konstverksamhet kan med skäl kallas inhemsk, när den idkas af inhemske män och när den af dem erhåller en prägel, som annorstädes icke återfinnes fullt likartad. Bland annat nämner författaren, att den ende kyrkobyggaren på Gotland, hvars namn är bevaradt, och som bygde Helvi vackra och särdeles märkliga kyrka, är — enligt runinskrift å korets portal — »Lars Botvidsson från Eskelhem», dervid man bör märka, att Botvid är ett äkta nordiskt (icke tyskt) nämn. Nyare tyske skriftställare hafva med stor förkärlek framhållit det tyska elementet på Gotland, från hvilket konstverksamheten derstädes förmenas hafva hufvodsakligen utgått, och det är för att häfda det gutniska elementets stora vigt och betydelse, som hr H. författat sin särdeles läsvärda uppsats.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 24 April 1883
N:r 33

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *