Årets tulluppbörd,

jämförd med de närmast föregående åren, visar sig sålunda:

Beträffande tullbevakningen har tullkammaren ingenting annat att dervid andraga än att föreslå, det tulljaktsposteringen å Gotl. vestkust måtte få förflyttas från Lutterhorn å Fårö till Kappelshamn, dels medan tulluppsyningsmannen å Kappelshamn i sin årsberättelse förklarat sig esomoftast icke kunna ensam bestrida tullbevakringen derstädes såsom sig bör, dels emedan inga synnerliga svårigheter möta för tulljaktens utsegling derifrån till sjös och nämda station är närbelägen till Fårö för bevakning af inträffade strandningar derstädes, samt emedan kustsergeanten har sitt hemvist å Kappelshamn och denna plats är billigare proviantsort samt långt mera befolkad än Lutterhorn å Fårö.
För främjandet af jordbruksnäringen på ön lafva äfven under 1881 undersökningar af vattensjuka trakter på ön verkstälts på hushållningssällskapets bekostnad af landtbruksingeniören H. Steinmetz å en areal af omkring 25,540 tunland, hvadan de å Gotland sedan år 1872 i sådant hänsende utförda undersökningarne nu omfatta en areal al. 87,449 tunland. I och för vinnandet af bättre och större afkastning af jordbruket har ock hushållningssällskapet under: år 1881, i likhet med hvad sällskapet gjort åren 1879 och 1880, för en kostnad af 700 kronor 85 öre tillhandahållit vederbörande reqvirenter bland öns jordbrukare bättre spanmål och fröutsäden till ett pris af 6,016 kr. 80 öre.
Beträffande boskapsskötseln på ön, hafva under året inga afvelsdjur blifvit hit inköpta af det skäl, att flertalet bland hushållningsällskapets ledamöter anse gotlandskon vara mera lämplig för öns förhållanden än utländska kor. I Gotlands kreatursförsäkringsaktiebolag funnos vid årets slut försäkrade 834 hästar för 237,440 kr. och 1861 st. nötkreatur för 181,557 kr. eller tillsammans för 418,997 kr., utvisade en minskning mot året förut af 87,115 kronor. Utförseln under året af hästar och lefvande nötkreatur öfverskjuter den för år 1880 med 67 st. af det förstnämda slaget samt har uteslutande egt rum till inrikes orter.
Hvad angår öns stenhuggerirörelse, som ännu hufvudsakligen bedrifves inom Burgsvik och Rone tnulldistrikt samt i Visby, så är resultatet af densamma för tullkammaren endast kändt från nämda tullplatser till följd af de i fjolårets berättelser uppgifna skäl. Afsättningen till utrikes visar en tillökning af 620 kbm blocksten, 5,471 st. brynstenar och 14,485 st. slipstenar men deremot en minskning af 150,888 kg oarbetad sandsten.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 28 Januari 1882
N:r 8

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *