färgaren Niklas Holmberg, afled i lördags vid den höga åldern af 93 år.
I samma hus här i Visby, hvarest han slutade sina dagar, föddes H. efter egen uppgift 29 September, enligt kyrkboken 3 Oktober 1784. Fadren var skräddare, och sonen egnade sig åt samma yrke, i hvilhet han lärde ut till gesäll. Som sådan reste han öfver till Danmark. Der riktades hans håg åt annat håll, och han genomgick i färgareyrket graderna från lärpojke till gesäll. Men samtidigt passerade han äfven graderna i krigsgudens tjenst. Det var år 1807, ett fasans år för våra danska bröder, då England under den danska härens frånvaro i Holstein hämnades nederlaget 1801 och landsatte 30,000 man på Själlands kust, samtitre dagar hemsökte Kjöbenhavn med ett fruktansvärdt bombardement. Bland dem som på fästningsvallarne kämpade för stadens försvar, var Niklas Holmberg en. Det var då, brukade den gamle berätta, som jag tyckte mig få mitt första grå hår, när en bomb kom susande öfver mitt hufyvnod och sprang i stycken icke långt från mig. Vid Kjöbenhavns.borgarebeväpning qvarstod H. i fem år, hvaraf 4 vid infanteriet och 1 vid artilleriet. Afskedsbrefvet från infanteriet för «den mandhafte Nicolai Holmberg föd udi Sverrig, hvilken som Musqueteer haver tient», skänker honom det vitsord, att han «udi saadan tid. … forholdet sig erlig og troe som det en zerekixr og tapper soldat sömmer og anstaar». Vid artilleriet «gjennemgikk han hele Exercisen i Corpsets Exercerskole och blev som Constabel demitteret.» Men hembygden lekte emellertid i hans håg, och dit återvände han ock efter några år för att här börja en färgerirörelse, söm genom träget arbete skänkte honom en välmående och oberoende ställning. Och äfven i kommunens tjenst och för allmännyttiga företag sparade han icke sina krafter. Ett sådant företag, som länge skall i tacksam hågkomst bevara hans minne, är Visby borgerskaps söndagsskola, stiftad år 1819. Denna skolas styrelse hade i Holmberg sin förste ordförande, ett uppdrag som han innehade till 1822, då han öfvertog befattningen ”med skolans kassaförvaltning, hvarmed han fortfor icke mindre än 47 år, på samma gång han en längre följd af år deltog i sparbanksstyrelsens arbeten.
Sedan H. för flere år tillbaka nedlagt sin rörelse, framlefde han sin ålderdom i sorgfritt lugn, kry och rask ända in på sina sista dagar. Två gånger gift öfverlefde han båda sina hustrur samt dog barnlös.
En hedersman, en god medborgare var gamle gubben Holmberg. Frid öfver hans minne!
Gotlands Allehanda
Måndagen den 24 December 1877
N:r 103