Från landsbygden.

Hemse, 5 Jan.
Enär nu Hemse kommunalstämmas protokoll föreligger i fullständigt skick, får jag meddela hufvudinnehållst af förhandlingarne vid senaste ordinarie stämma: Fyrktalslängden granskades och godkändes samt befans upptaga:
fastighetsfyrk 2,924: —
inkomstfyrk 4 054: —
S:a fyrk för hela kommunen 6,978: —
Debiteringslängden upp:og för kyrkstämmans ändamål å 23 öre pr fyrk 1,604: 94
kommm.-stämman á 35 öre pr fyrk 2,442: 30
Sammanlagdt á 58 öre pr fyrk 4,047: 24
Personlig afgift för skolan 50 öre pr man 25 öre pr qvinna 86 + 47 133: —
Hela uppbördssumman 4,180: 24
Till ordf. i socknens kommunalstämma för nästkommande 4 år vaides dr Sätervall, till v. ordf, handl. Vittberg.
Kommunalnämden kompletterades i stället för dem som voro i tur att afgå, hvarefter till nämdens ordf. valdes handl. R. Vittberg och till vics ordf. skomakaren J. L. Rumin.
Till revisorer för granskning af kommunens räkenskapar valdes veterinär J. Boman och skomakare J. L. Rumin.
Till ordf. i kreatursförsäkringsnämden för fästa år valdes handl. R. Vittberg, till ledamöter hemmarsägaroe J. N. Johansson, J. Melin och O. A. Lingström.
Från en del medlemmer af stämman hade anhållits att stämman ville yttra sig om limpligheten af föreslagen ändring och lagstiftning rörande haniel med vin och maltdrycker.
Stämman ansåg erhälligt stor vinst böra blifva för den enskilde och det allmänna, om i lag stadgadt blefve att försäljning af vin och meltdrycker vare sig till afhemtning eller till förtäring på stället icke må i stad eller på landet förenas med annan handel och atträtt till miautbandel med vin och maltdrycker må förvärfvas i samma ordning och på samma sätt, som rätt till utskänkning af dessa drycker nu erhålles.
Till sist var kommunens i klagomålen icke deltagande medlemmar anmodade at taga del af besväegbandlingarne rörande anläggande af gångbanor i Hemse och deröfser afgilva svaromål. Klagomålen bestriddes på, som det syntes, goda grunder.
Stämman var ovanligt talrikt besökt.

Burs, 6 Jan.
I fråga om erhållandet af vår post ha vi här ovanligt inskränkt, fastän vederbörande varit så pass tillmötesgående att de befordra post hit treune gånger hvarje vecka, nämligen tisdag, torsdag och lördag med postföraren å linien Stånga—När. Således är blott en, säger en, timme hvarje dag af de båda förata dagarne (tisdag och torsdag) anslagen för sockenborna att få afhämta sin post, och är man då ej så lycklig att inställa sig på den bestämda tiden får man naturligtvis återvända tomhändt, änskönt man får både höra och se att man har post att erhålla; man får då helt beskedligt vänta till nästa utdelningstimme. Lördagens post deremot utlemnas icke förr än — efter gudstjenstens slut på söndagen, och är mar då händelsevis icke ikyrkan, eller tillstädes får man beqväma sig att vänta på sin post till påföljande tisdag på den bestämda timmen. Exempel kan anföras då nödvändiga försändelser ankommit till personer i socknen, hvilka icke haft tillfälle att inställa sig på! den bistämda timmen, men strax efteråt antiugen genom: ombud eller personligen instält sig för att erhålla den nödvänd’ga posten, som fått qvarligga i skolhuset till påföljande utdelningstid, oaktadt de såväl fått höra som se att post till dem funnes.
Är väl ett sådant tillvägagående öfverensstämmande med tidens kraf och fordringar, då en enabb samfärdsel och korrespondens hör till det oundgängliga? Frågan om ett bättre ordnande af deta tidsvidriga förhållande var äfven, på initialer af några p:rsoner, före vid senaste decemberstämman, men rönte ingen framgång. Många fundera nu starkt på att öfverklaga beslutet för att få detsamma upphäfdt, för att sedermera få ordna denna sak på ett mera tidsenligt sätt.

Stenkumla, 6 Januari.
Vid fjorårets sista kommunalstämma utsågos till revisorer för kommunalkassan kyrkoherden Reuser och landtbr. P. Andersson, Stenstugu. Till revisorer i sockenmagasinet valdes hemmansägarena Olof Stengård, Tystebols och F. Jacobsson, Moos.

Brandstodsvärderingsmän äro G. Jacobsgon Qvie, sergeant Ösk. Södergren, Sorby, och M. Söderström, Vale, samt O. Helleaberg Brougns.

I kreaturförsäkringsnämden valdes till ordf. hemmsnsägaren Olof Stengård Tystebols. Öfriga ledamöter blefvo hemmansägarne Olof Kastlund, Ungsmiss, Nikl, Jacobsson, Vale, Joh. Pettersson, Tystebole.

Barnmorskans löneved som förut utgjorde 4 famnar bestämdes hädanetter till 5 pr år.
Sedan bölls entreprenadauktion å vedleverans till fattigstuga och inropades leveransen af olika personer till varierande pris.

Kommunalstämmoordföranden hade väckt förslag, att kommunalutskylderna skulle betalas på en gång och ej som nu i 2 repriser.
Stämman beslöt dock att nuvarande sättet skulle bibehållas, och att utskylderna skola erläggas i Febr. och Sept.

Stenkyrka socken har inköpt en byggning å Lickershamn att användas för socknens behof.

Klockarelönen, som hittills utgått efter hemmansdel, beslöt man hädanefter vid fjorårets sista kyrkostämma att utdebitera efter fyrk.

Vid inbetalning af ränta till kyrkokassan infriades denna komplett af lånvtagsrne — ett mycket vackert resultat.

Ett slädparti gick i dag af stapel i Tingstäde, der man sedan testade å Myrväller gästgifvaregård.

Rapphöns och dom herrar besöka gårdarne, hvilket enl. bondpraktikan skall betyda stark vinter.

Folkmängdsförhållanden

på Gotlands landsbygd 31 December 1890: (Forts.)
Lärbro: födda 24, döda 17, inflyttade 79, utflyttade 106, vigda 3 par; minskning 20; folkmängd 1,273.
Hellvi: födda 14, döda 9, inflyttade 27, utflyttade 40, vigda 1 par; minskning 8; folkmängd 457.
Hörsne med Bara: födda 10, döda 9, inflyttade 33, utflyttade 28, vigda 10 par; ökning 6; folkmängd 372.
Klinte: födda 34, döda 32, inflyttade 128, utflyttade 109, vigda 3 par; ökning 20; folkmängd 1,199.
Fröjel: födda 6, döda 5, inflyttade 29, utflyttade 33; minskning 5; folkmängd 589.
Burs: födda 14, döda 13, inflyttade 38, utflyttade 55, vigda 10 par; minskning 16; folkmängd 820.
Stånga: födda 16, döda 11, inflyttade 37, utflyttade 45, vigda 3 par; minskning 3; folkmängd 655.
Dalhem: födda 5, döda 9, inflyttade 38, utflyttade 45, vigda 6 par; minskning 11; folkmängd 492.
Ganthem: födda 9, döda 5, inflyttade 13, utflyttade 12, vigda 1 par; ökning 2; folkmängd 288.
Halla: födda 2, död 1, inflyttade 18, utflyttade 22, vigda 3 par; minskning 3; folkmängd 211.
Stenkyrka: födda 13, döda 20, inflyttade 0 utflyttade 28; minskning 1; folkmängd Tingstäde: födda 9, döda 6, inflyttade 44, utflyttade 48; minskning 1; folkmängd 499.
Ejsta: födda 9, döda 4, inflyttade 39, utflyttade 48, vigda 2 par; minskning 4; folkmängd 611.
Sproge: födda 6, döda 3, inflyttade 12, utflyttade 7, vigda 1 par; ökning 8; folkmängd 366.
Martebo: födda 8, döda 2, inflyttade 41, utflyttade 38, vigda 2 par; ökning 9; folkmängd 307.
Lummelunda: födda 9, döda 3, inflyttade 36, utflyttade 44, vigda 1 par; minskning 2; folkmängd 887.
Hejde: födda 12, döda 7, inflyttade 34, utflyttade 58, vigda 9 par; minskning 19; folkmängd 615.
Väte: födda 8, döda 5, inflyttade 28, utflyttade 32; vigda 3 par; minskning 1; folkmängd 578.
Fårö: födda 23 (8 m. 15 qv.), döda 18 (10 m. 8 qv.), inflyttade 33 (16 m. 17 qv.), utflyttade 37 (21 m. 16 qv.), vigda 9 par; ökning 1; folkmängd 1,175 (560 m. 615 qv.).
Hangvar: födda 21 (7 m. 14 qv.), döda 22 (9 m. 13 qv.), inflyttade 53 (26 m. 27 qv.), utflyttade 55 (25 m. 30 qv.); minskning 3; folkmängd 915.
Hall: födda 2, döda 5, inflyttade 20, utflyttade 34; minskning 17; folkmängd 241.
Öja: födda 18 (8 m. 10 qv.), döda 12 (5 m. 7 qv.), ioflyttade 39 (21 m, 18 qv.), utflyttade 40 (17 m. 23 qv.), vigda 3 par; ökning 5; folkmängd 875 (402 m. 473 qv.).
Hamra: födda 4 (2 m. 2 qv.), döda 7 (4 m. 3 qv.), inflyttade 4 (2 m. 2 qv.), utflyttade 13 (6 m. 7 qv.); minskning 12; folkmängd 332 (155 m. 177 qv.).
Levide: födda 7 (8 m. 4 qv.), döda 7 4) m. 3 qv.), inflyttade 26 (11 m. 15 qv.), utflyttade 38 (20 m. 18 qv.), vigda 3 par; minskning 12; folkmängd 562.
Gerum: födda 1 m., döda 2 m., inflyttade 17 (9 m. 8 qv.), utflyttade 29 (14 m. 15 qv.), vigda 2 par; minskning 13; folkmängd 169.
Hejnum: födda 5 (4 m. 1 qv.), döda 2 (1 m. 1 qv.), ioflyttade 24 (14 m. 10 qv.), ut: flyttade 21 (9 m. 12 qv.), vigde 1.par; ökning 6: folkmängd 312 (151 m, 161 qv.).
Bäl: födda 5 (2 m. 3 qv.), döda 3 (1 m, 2 qv,), inflyttade 22 (10 m. 12 qv.), utflyttade 24 (9 m. 15 qv.), vigda 1 par; ökning 0; folkmängd 203 (95 m. 108 qv.) Vall: födda 5 (1 m. 4 qv.), döda 3 (2 m. 1 qv.), inflyttade 22 (14 m. 8 qv.) utflyttade 26 (17 m. 9 qv.), vigda 3 par; minskning 2; folkmängd 290 (134 m. 166 qv.).
Hogrän: födda 5 (8 m. 2 qv.), döda 6 (2 m. 4 qv.), ioflyttade 15 (10 m. 5 qv.), utflyttade 35 (20 m. 15 qv.), vigda 3 par; minskning 21; folkmängd 318 (147 m. 171 qv.) Barlingbo: födda 8 (5 m, 3 qv.), döda 9 (6 m. 3 qv.), inflyttade 56 (26 m. 30 qv.), utflyttade 66 (29 m. 37 qv.), vigda 2 par; minskning 11: folkmängd 315.
Ekeby: födda 5 (3 m. 2 qv.) döda 1 (qv), inflyttade 14 (10 m. 4 qv.), utflyttade 35 (20 m. 15 qv.), vigda 3 par; minskning 17; folkmängd 268.
Källunge: födda 2 (1 m. 1 qv.), döda 2 (1 m. 1 qv), inflyttade 33 (16 m. 17 qv.), utflyttade 29 (16 m, 13 qv.), vigda 2 par; ökning 4; folkmängd 245 (123 m. 122 qv.); äldsta församlingsmedlemmen 1 Jan. 89 år 9 m. 2 dag.
Vallstena: födda 5 (8 m. 2 qv.), döda 2 (1 m. 1 qv.), inflyttade 15 (8 m. 7 qv.), utflyttade 27 (15 m, 12 qv.), vigda 6 par; minskning 9; folkmängd 352 (165 m. 187 qv.); äldsta församlingsmedlemmen 1 Jan. 89 år 9 m. 18 d.
Veskinde: födda 12 (8 m. 4 qv.), döda 7 (5 m. 2 qv.), inflyttade 55 (25 m. 30 qv.), utflyttade 45 (25 m. 20 qv.); ökning 15; folkmängd 554 (250 m. 304 qv.).
Bro: födda 5 (1 m. 4 qv.), döda 8 (5 m. 3 qv.), inflyttade 28 (14 m. 14 qv.), utflyttade 27 (13 m. 14 qv.); minskning 2; folkmängd 273 (134 m. 139 qv.).
Hablingbo: födda 6 (4 m. 2 qv.), döda 8 (5 m. 3 qv.), inflyttade 24 (15 m. 9 qv.), utflyttade 21 (10 m. 11 qv.), vigda 4 par; ökning 1; folkmängd 647 (312 m. 335 qv.).
Silte: tödda 6 (4 m, 2 qv.), döda 6 (5 m. 1 qv.), inflyttade 9 (4 m. 5 qv.), utflyttade 7 (3 m. 4 qv.), vigda 1 par; ökning 2; folkmängd 365 (185 m. 180 qv.).
Stenkumla: födda 12, döda 5, inflyttade 37, utflyttade 61, vigda 2 par; minskning 17; folkmängd 467.
Träkumla: födda 5, död 1, inflyttade 21; utflyttade 29, vigda 1 par; minskning 4; folkmängd 221.
Vesterhejde: födda 8, döda 7, inflyttade 65, utflyttade 65, vigda 3 par; ökning 1; folkmängd 467.
Vänge: födda 13, döda 6, inflyttade 21, utflyttade 49, vigda 3 par; minskning 21; folkmängd 568 (276 m. 292 qv.).
Buttle: födda 6, döda 3, ioflyttade 17, utflyttade 22, vigda 3 par; minskning 2; folkmängd 362 (168 m. 194 qv,).
Guldrupe: födda 4, döda 0, inflyttade 15, utflyttade 8, vigda O par; ökning 11; folkmängd 283 (130 m. 153 qv.).

Rättegångs- och polissaker.

Norra häradsrätten.
För hemfridsbrott och våld var efter anmälan af pigan Elisabet Ahlström af åklagaren instämd båtsmannen Johan August Lindgren Söderberg och f. artilleristen Johan Fredriksson, båda från Rute. Åklagaren frånträdde sin talan mot Fredriksson, men Söderberg ålades att med ed betyga, att han icke 24 Jani 1890 i målsägandens hemvist slagit henne i ansigtet så att blodvite uppkommit.

För ärekränkning hade hemmansägaren Johan Sundahl på St. Velingei Butle instämt hemmansägaren Gustaf Andersson derstädes. Kärandens påståenden ogillades såsom obestyrkta.

För barnuppfostringsbidrag hade pigan Lina Engström, Rute, instämt husbondesonen Herman Olsson från Gerungs i samma socken. Käromålet ogillades.

För misshandel hade åklagaren instämt arbetskarlen Petter Lingstedt från Timans i Hörsne. Svaranden ålades med ed betyga, att han icke 13 Juli 1890 å allmän väg inom Hörsne socken med ett gevär slagit målsäganden Oskar Jacobsson i hufvudet så att blodvite uppkommit.

25 kronor årligen, tills barnet fyllt 15 år, ålades husbondesonen Johan Norrby från Hagvards i Hall betala till ogifta Malvina Andersson, Åby i Bro, för ett deras gemensamma barn, födt 1 Nov. 1886.

För försummad väghållning hade åklaga ren instämt hemmansägarne Johan Pettersson, Tystebols, O. Hellenberg, och Johan Pettersson, Broungs, Fr. Kassel, Ringvide, Salomon Bäckström, Östergårda, K. Lutteman, Helge, K. Lindgren, Liknatte, Axel Lindgren, Arve och Jakob Pettersson, Grausne, alla i Stenkyrka,

Som de erkänt, att de innevarande höst försummat, attå tid som blifvit af länsstyrelsen bestämd, grusa åliggande vägstycken, dömdes de att hvar för sig böta 1 kr. 50 öre.

Södra häradsrätten.
I målet mellan handlanden A. D. Ahlberg kärande, och fru Mathilda Berger svarande, angående ansvar för det svaranden å Visborgs slätt afhändt kärandens minderåriga son en låda karameller, dömdes fru Berger att härför böta 5 kr. samt att ersätta kärandens rättegångskostnader med 30 kronor.

För grustagning för nära allmän väg dömdes Karl Lindberg, Frixarfve i Rone, och Petter Jakobsson, Uggårda, att böta hvardera 50 kronor.

Drängen Olof Herman Svensson hade instämt Alfred Bäckström, Tofta, med yrkande om utbekommande af tjenstelön och ersättning för det han sistlidne Augusti blifvit ur tjensten afvisad, hvarjämte den senare genstämt för att återbekomma städja m. m, samt yrkat ansvar å Svensson för olofligt afvikande ur tjensten. Svensson dömdes att återbära städja och lön samt att böta 20 kronor.

Angående ansvar och skadestånd för tillkastning af ett afloppsdike, ledande öfver kärandens åkrar, hade fanjunkaren Karl Karlsson, Bosarfve i Lye, instämt Anders Rondahl dersammastädes. Parterna hänvisades att förrätta laga syn på stället.

Till boskilnad har häradsrätten dömt mellan fru Karolina Bokström och hennes i konkurs försatte man f. handl. Johan Bokström.

Strandfynd.

Arbetaren Lars Söderström, Klintegårda i Veskinde, har vid stranden derutanför bergat ett parti lös talg om 15—16 pund samt 16 st. brädstumpar och 2 st. bräder. På samma ställa har arbetaren Gottfrid Karlsson, ehkan Maria Gustafsson, arbetaren Oskar Högström samt i Stenkyrka fyrvaktaren O. Öberg och skräddaren Pettersson bergat en hel del bräder och plank.

Dödsfall Johanna Carolina Lafvergren

Att Gud efter sitt allvisa råd hädankallat vår älskade moder Johanna Carolina Lafvergren, född Sjöström, som efter ett långvarigt lidande stilla och fridfullt afled i en ålder af 69 år, 2 mån. och 2 dagar, vid Roshage i Stenkyrka den 23 December 1890, varder endast på detta sätt slägt och vänner tillkännagifvet.
Herman Lafvergren.
Sv. Ps. 484, sista v.

Landsbygden.

Garda, 13 Dec.
Hetsjagt vid exekutivauktion. Att skipare af lag och rätt, i synverhet de exekutiva myndigheterna, ej alltid ha så lätt att komma till rätta med folk, är nog ett faktum, som tids och ofta exempel bekräfta. Da mest underliga och många gånger löjliga utvägar sökas för att slingra sig undan rättvisan. Ht exempel derpå lemnar en i dagarne i denvua socken hållen utmätningsauktion. För gäld hade en bemmansägare3s all lösa egendom blifvit utmätt. Sedan han förgäfres i alla instanser anfört klagomål öfver utmätningen, dervid naturligtvis till villige advokater ej så små summor i form af arvaden blifvit utbetalda, skulle ändtligon den ntmätta ägendomen försäljas. Auktionsförrättaren, kronolänsmannen i tinget, infann sig på stället, dit äfven en stor mängd spskulanter tillstädekommit. Men dörrarne till både bonings- och ladugårdsbu3 voro stängda, och hvarkon ägare eller hans husfolk syotes till. Saart kunde man också göra sig förvissad om att några kreatur ej funnos i ladugården, och färska spår af både häst och nötkreatur gåfvo en aning om, att ägaren funnit något radikalmedel för att, som han väl sjelf trodde, till intetgöra verkan af utmätningep, sedan lag och rätt dervid ej kunnat biträda honom. Hvad var ou att göra? Kunde man blott få reda på ägaren, skulle han nog också få radogöra för hvar ezendomen funnes. Efer någon rådplägninog utskickades patruller åt olika håll för att söka uppsnappa rymlingen. Men nyfikenheten är en makt, som korsat mången storslagen plan, Vår man ville säkerligen ej gå miste om nöjet att, som han trodde, tå se, hur snopne vederbörande skulle blifva öfver den i hans egna ögon väl uttänkta planen. Från en närbelägen arbetarebostad fick någon af spekulanterna se en skymt af den sökte, och genast rapporterades derom till kronolänsmannen, som under tiden tagit in hos gårdstolket. För att fånga flyktingen begåfvo sig nu tre man i väg till den ofvannämda arbetarebostaden. Men flyktingen, som genast fattade situationeu, begaf sig, det fortaste fötterna förmådde, i väg för att undkomma sina förföljare; och en den vildaste hetsjagt börjades öfver åkrar, ängar och skogsmark, der förföljarne stundom förlorade den flyende ur sigte och endast leddes af bans spår. Afståndet mellan den flyende ock bans förföljare mioskades dock alltmer, tills sluligen öfver en qvarts mil från hemmet flyktiogen greps och snopen återfördes. Återkommen och uppmnanad att framlemna nyckeln till boningshuset, bedyrade han heligt, att han ej hade den ringaste aning om, hvar denne befans; säkerligen hade hans hustru tagit den med sig. Men ej heller om henne kunde han lemna det ringaste besked. Kommissarien, som säkerligen hade sina egna tankar om värdet af hans försäkringar och uppgifter, deruti styrkt af hans ytterligare försök att undkomma, lät helt enkelt visitera gunstig herrn med den påföjd; att nyckeln fans i dennes ficka. Men då han nu uppmanades att upplysa om hvart kreaturen och annan u’mätt egendom tagit vägen, förklarade han som det tycktes med verklig förnöjelse, att kreaturen blifvit sålda och måhända nu vore uppätna, och att annan egendom dels vore såld, dels uppbränd. Som emellertid kreaturen varit synliga dagen före auktionen, antogs med skäl, att deras bortovaro blött var tillfällig, hvarför de såldes med skyldighet för inropire att söka reda på dem. Att under sådana förhållanden priset blef derefter, säger sig sjelft. Natten efter auktionen återfördes också verkligen de undanoskaffide kreaturen. Måhända trodde ägaren faran pu vara öfverstånden, men i så fall blef han tagen ur sin villfarelse, då tidigt påföljande morgon da nye ägarne till djaren kommo för att bämta sina inrop. Med tomt hus ute och nära nog cå också inne, tyckes denna familj ha en mörk framtid för sig. Så långt har balsstarrigheten och processlystnaden fört eu familj, hvilken visst ej hade behöft se sin ekonomi så bedröflig.

Burgsvik, 18 Dec.
Strid mellan örn och säl. En person, som häromdagen vandrade utefter sjöstranden, observerade en mindre säl liggande på ea sten i vattenbrynet. Öfvar honom sväfvade en väldig örn och närmade sig i täta kretsar sitt offar, hvilken han tvifvelsutan utsett till en läeker frukostmiddag. I ett nu sänkte ban sig och slog sina klor i den intet ondt anande sälen. Denae uppskrämd af det väldiga nappataget skyndade gömmaljsig>i’ sitt element med örnen på ryggen. Mod hvinande fart bar det af utåt hafvet ett gudt stycke, då sälen vände om åt land, alltjämt med sin högt skrikande och flaxande fizndejpå ryggen. Iakomna på ett par famnars vatten stannade de och der utkämpades en strid på lif och död mellan sälen, som försökte draga sin fiende uader vattnet, och örnen, som förgäfves arbetade att lossa sina klor ur sälens rygg eller besegra densamma, HEi’ter många förtviflade ansträngningar, så att vattnet yrde högt i luften, försvann örnen med ett sista vildt dödsskrän under vattnet och fick med lifvet plikta för sitt mordförsök.

Parning mellan tam- och vildand. En tamand af feminint kön äges af en person boende i närheten af sjön härute. En dag i våras märkte ägaren att det ensamma djuret företog längre turer utåt hafvet och höll sällskap med der simmande vilda änder och annan sjöfå el. Dessa rimturer upprepades dagligen tills fågeln började lägga ägg, då hon blott högst sällan företog någon längre utflygt. Som anden visade stark böjelse, att ligga på sina ägg, lade ägaren henne på fyra stycken blott för att ha nöjst se huru länge hon skulle hålla ut att ligga, då hon ej kunde tframkläcka några ungar. Men döm om ägarens förvåning, då fågeln framkom med tre krya ungar från sitt liggställe. Ungarnes tillkomst kan ej af ägaren förklaras genom annat än det skett parning med vildänder, alldenstund några tama sådana af maskulint kön ej finnes på längre afstånd.

Norra Gotland, 13 Dec.
Ett hemskt fynd gjordes för några veckor sedan på stranden mellan Lickershamns fiskläge och Ihrevik, i det att en dödskalle påträffades. Denna jordades i samma kista som förut omnämde bhemmansägaren O. Jacobsgons stoft. Antagligen tillhörde den ock detta lik, som vid finnandet saknade hufvud.

Af kolos höllo ett par fruntimmar på att släppa lifvet till för ett par nätter ssdan. Man hade eldat duktigt med ekvedi och för att göra eff:kten fullständig sköte epjället genast brasan brunnit ut. Ho af gummorna var sanslös på morgonen, och den andra var ock mäkta medtagen.

Fullt utslagna knoppar på syrenburkar finnas å ett ställe i Stenkyrka.

Laga skifte har en hemmansägare i Tingstäde begärt. Ett sammanträde har hållits, dervid de andra i skifteslaget sade sig ej vilja vara med om dylikt. Då den skifteslystne hörde detta erbjöd han dem sin gård för 11,000 kr., annars vidhölle han sin begäran, anbudet accepterades ej, och i saken vans intet resultat.

Stor ek. Å löjtnant E. Lö!venbergs egendom i Stenkyrka fäldes en ek som mätte ej mindre än 9 alnar vid roten, Jätten var frisk och lemnade omkring 5 famnar ved.

Viktigt. En stallgumse, tillhörig en hemmansägare i Stenkyrka, slagtades för en tid sedan, och lemnada ej mindre än 51 kilogr. kött. Djuret var af cheviot ras.

Hvad hafvet lemnat. Å kusten af Stenkyrka har de senare dagarne då och då ilandflutit ett tjogtal mycket smala bräder af gran samt omkring en half tolft furuplank, en pyts samt en bit af en akterspegel, hvarå ha namnet är borta. Allt är ytterligt surt och har synbart legat i vattnet en lång tid. Kanske är det fragment från tyrke skonerten Familie, hvilken som bekant öster om Kopparstenarna (16 min.) förlorade akterskepp och däckslast samt rigg.

Martebo myrs utdikning.

Sedan k. m:ts befallningshafvande i Gotlands län jämte öfverlemnande af en utaf förvaltningsdirektionen för Martebomyrs utdikning gjord ansökning om erhållande af lån från odlingslånefonden till afdikning af nämda myr i och för torrläggning af vattenskadade marker inom Martebo, Lummelunda, Stenkyrka, Lokrume, Tingstäde, Bro och Veskinde socknar, om hvilken ansökning nu icke är fråga, till k. m:ts pröfning hänskjutit frågan om godkännande, i hvad anginge kyrkoherdebostället 7/8 mntl krono Prestgården ar 1 i Martebo socken, indragna häradsskrifvarebostället 1/2 mntl Lilla Rombs nr 1 i nämda socken och indragna länsmansbostället 5/8 mat! Björkome nr 1 i Lummelunda socken af en 26 Maj 1860 träffad förening emellan Gotländska myrodlingsaktiebolaget, å ena, samt de i Martebo myrs afdikning icke deltagande myrlottegares, å andra sidan, genom hvilken förening, derå de nuvarande delägarnas rätt syntes vara bufvudsakligen grundad, och som vid år 1867 verkatäldt och af ägodelningsrätt 14 Jan. 1868 fastetäldt laga skifte vunnit tillämpning, bestämdes, bland annat, att myrodlingsbolaget skulle såsom ersättning för myrmarkernas utdikning erhålla hälften af hvarje i utdikningsföretaget icke deltagande jordägares anlott i myren efter den gradering af bättre och sämre mark, som af vederb. landtmätare och godemän bestämdes, samt de i utdikningen icke deltagande myrlottsägarne bibehålla andra hälften enl. den faststälda planen kostnadsfritt utdikad, odlingadiken deruti dock icke inbegripna; och har k. m:t vid föredragning af detta ärende, med förklarande att kronan icke för kyrkoberdebostället i Martebo församling samt indragna häradsskrifvarebostället Lilla Rombs nr 1 och indragoa länsmansbostället Björkome nr 1 deltager i utdikningsföretaget, funnit godt låta bero vid den ifrågavarande föreningen.

Från landsbygden.

Norra Gotland, 5 Dec.
Funnet lik. Som bekant drunknade 28 sistlidne Febr. i stark snöstorm utanför Lickershamns fiskläge tre unge män. För litet sedan (efter 9 månaders förlopp) hittades å stranden norr om nämda fiskläge en oljerock, som man med säkerhet visite, att den ene haft på sig vid den förfärliga händelsen.
I går då en person gick långs stranden, fann han ett ännu hemskare minne från den olyckedigra dagen — ett menniskolik.
Kroppen var utan hufvud och naturligtvis mycket söndrig i öfrigt, dels på grund af skubbningar mot botten och strand, dels på grund af den låaga tid den legat i vattnet.
Dock kunde man af de kläder, som ännu funnos å kroppen urskilja, att det hittade var liket efter hemmansägaren Oskar Jacobsson, Sudergårda, Stenkyrka. Antagligen har J:s lik fastnat i någon remna i strandpallen, tills det pu återbördats af det haf, hvers olyckliga offer det för 9 månader sedan blef.

Hafvets arbetare. I går morgon var vädret vackert, ja rent af »stilt» som sjötermen låter. Vid 11-tiden slog det dock hastigt om, Vinden blef nordost med häftiga orkanlika snöbyar. Vid Lickershamns fiskläge voro fyra båtar ute på torskfiska, Då blåsten tilltog, började man draga sina »anglar», men innan dessa fåtts upp, måste man å ett par båtar sluta och lemna redskapen samt tänka på att komma i land. Två af båtarna voro så långt nordvest, att de kunde »segla upp» Lickershamn, der de vid inloppet ändå höllo på att »bryta ned» af sjön; de två andra båtarne kunde ej stäfva så högt, utan måste tänka på nödhamn. Visby hade nog varit bra, men kl. var 1/2 1 och man skulle ej hinna dit vid dager. Alltså till Alstäde, som låg närmast. Utanför de s. k. pallarna, der bråddjupet tar vid, fick den ene båten, hvari befunno sig fisk. Ekström, Stenström och E. Vinberg, ett par häftiga grundbrott, som kastade. den ötverända med kölen upp, och de tre unge männen kommo under den. Hade blott en minut landsjön varit lugn, hade de qväfts allesamman, men lyckligtvis kom en ny väldig våg och vräkte båten på rätt köl igen. Man lyckades klänga sig fast vid lofvarts relipg och hålla båten, att den ej ånyo kantrade och så följa med tills man kom öiver pallkanten, Då måste besättningen släppa sitt tag och simmande söka nå lånd, dit den ock lyckligen nådde. Härifrån begat man sig utmattad och stel af köld och vatten till Stenkyrkehuk, der de arma männen omhuldades på bästa vis. Båten blef nästan vrak, alla redskap och ytterkläder förlorades.
Senare på dagen har nästan allting af det förlorade återfunits, utom anglar och rep till ett värde af omkr. 75 kr.

Vestra Gotland, 5 Dec.
Eldsvåda. Häromdagen voro tre fiskbåtar ute från Klass fiskläge och satt sina nät. Med anledning af den svåra storm, som var rådande, kunde icke en båt komma till rätta hamnen utan måste gå till Klintehamn. Sedan gick manskapet derifrån till Klass och kom dit på qvällen.
Sedan de eldat i eldstaden, såg ena fiskaren att en eldegnista föll ner under kojen, men slocknade. Klockan blet 8 och de förvarade elden och gingo hem. En timme efter varsnade andra personer en rodnad på himmelen, men anade ej något. Emellertid stod fiskläget i ljusan låga utan att någon menniska visste derom. Förmodligen har någon gnista vakat i någon koj, ty eljes hade icke elden uppkommit så fort. Sedan på den andra dagen fiskrarna kommo till fiskläget, blefvo de varse den sorgliga synev, att deras bodar och nät voro uppbrunna. Uppbrunna läro 3 bodar, en båt, 28 fisknät, kläder, samt en mängd tåg och strängar.
Hade vinden varit nordlig, så torde flera bodar och redskap blifvit lågornas rof.
Bodar och båten voro icke brandförsäkrade.

Strömmingsfisket vid Klass har varit tämligen klent i sommar, På försommaren var det lofvande, men icke på eftersommaren. Största fångsten har varit några nätter från 20 till 30 valar på man. Hade ej sådana stormar varit rådande så torde en rikligare fångst hafva gjorts.

Från landsbygden.

Rone, 27 November.
Gotlands djurskyddsförening, som ifrigt verkar för djurskydds:akens framgång äfven här på landsbygden, har i dagarne utsändt en slagtaremästare, hr J. S. Starberg från Stockholm, för att undervisa allmogen i slagt. Nämde person som, ehuru sent på tiden, genom skollärare Fredins bemödandea fått verkställa slagt här på södra häradet: i Hemse 17 (hvilken då besågs af, utom landtmannaoch folkhögskolans elever en stor folksamling från vär och fjerran), Fardhem 18 och vidare i Gerum, Garda, Ejsta, var här i Rone 24 Nov. och slagtade ho3 landtbrukare Grönström Roes i närvaro af måvga personer ett nöt och ett avin, Det ovanligt ferma sättet att slagta särdeles svin förvånade många (döden följde på 1 1/2 minut) men äfven sfiagandet at hår och hud, uppredandet af magens innehåll m. m. verkstäldes på ett sätt som var långt fjärran det vanliga. Allt gick så lätt och vigt som personen kuude varit född just till det yrket, hvilket hvar och en lätt måste förstå, om jag nämner att då början skedde kl.
9 f. m. var ofvannämda slagt afslutat ki. 11. Sedan slagtades ytterligare 1 svin vid Jaxarfve och så bar det i väg till Hemse, derifrån vidare med tåget kl. half fyra till Sånga. Det kan man kalla ferm expedition. Och ändå var ingen ängslig brådska ifråga. Godt skulle vara, om de bland vårt läns allmoge som vilja anses upplysta ville göra sig denna slagtmetod tillgodo och såmedelst motverka ett djurplågeri som länge nog fått grassera, ty man visste ej något bättre.
Som Gotlands djurskyddsförening till den för denna socken anstälda slagtare i somras skänkte socknen en slagtmask, som nu flitigt användes, har äfven djurskyddevännerna här ioköpt eu svinslagtapparat för samma ändamål. Meniovgen är att de gamla föreställningarae att djuret måste skrika länge på det blodet må afrinna väl skola vika för andra och mindre djurplågande slagtsätt. De hafva hållit i sig länge nog.
Äfven hafva hit till fårägare i denna socken afyttrats 16 st. ullsaxar (och flere komma nog att gå åt med tiden) af samma präktiga konstruktion som vid årsmötet i fjor förevisades. Da äro något böjda, hvarigenom det ej gerna går att skada djuret och dessutom klippes dubbelt så fort som med en annan vanlig sax af gamla modellen.
Ett ovanligt kornax har vuxit här på en arbetare Oskar Audersons lägenhet. Axeti fråga består egentligen af sex mindre ax på en enda stam, alla sittande tätt tillsamman.

Vid en af stormarne i höstas blåste ett stort träd, en asp, omkull kl. 8 på qvällen och lade sig tvärt öfver landsvägen der hon fick ligga till morgonen derpå. Hade någon under natten skolat vägen fram hade det varit omöjligt.

En gåshistoria berättas från en grannsocken så här. En person handlade ett stort parti gäss och reste så till hufyudstaden med partiet i fråga. Vid ankomsten till Visby bjöds vår man 50 öre st. öfver hvad han betalt, men antogs ej såsom varande allt för litet. När Stockholm angjordes bjöds 35 öre mera men äfven detta afslogs, sedan bjöds 25 öre mera, och så allt fort nedåt. Kom så en glad lax och bjöd förfriskningar, så att vår handlande glömde hela gåskomersen. Ett par dagar derefter måste de säljas för 75 öre mindre för st. än hvad som betalts på Gotland. Det är ju förtjensten man lefver af.
På tal om gäss kan omnämnas att en vildgås slog i midten af Okt. ned bland en flock tama gäss i en åker och gick der många dagar. Så försökte sig en dag en person att skjuta på henne, hvilket dock ej skadade henne ett grand. Dock flög hon bort och var borta några dagar men kom åter. Så försökte man drifva in den med de öfriga gässen men bon var vaksam och det lyckades ej. Eburn rätt tam flög hon bort till sist de sista dagarna af månaden.

Norra Gotland, 26 Nov.
Otur hade för litet sedan en tjuf eller ett par, som försökte göra inbrott å taket af ett brygghus. Tegelpannorna refvos ned och öppningen gjordes stor nog för att få se — Kölnem. Attentatet och arbetet afstannade för natten. Inbrottsförsaket skedde hos en hemmansägare i Stenkyrka.

10 grader kallt med stark storm och snöyra bafva vi haft nu ett par dagar. Stormen har nu aftagit, men köld och snö fortfara.

Stöld skedde häromdagen vid Ihre i Hangvar, då der tillgrepos 51 kilogram lax och ett par tunnor potatis. Naturligtvis hade tjufvarne begagnat åkdon vid transporten af matvarorna,

Ett par ångbåtar ha de sista dagarna under snöstormen varit synliga, styrande nordostvart hän.

Från landsbygden.

Hemse, 18 Nov.
Kommunalstämma hölls härstädes förliden gårdag med anledning af väckt förslag att söka åstadkomma lämpliga gångbanor utefter de mera trafikerande vägarne härstädes. Efter en liflig diskussion i förgår beslöts med omkring 1900 fyrk mot 1200 att sådana gångbanor ju förr desto hellre borde anordnas antingen af sten eller trä och anslogs för ändamålet en summa af högst 200 kr, till anordnaade af de mest behöfliga.
För verkställande at beslutet utsågos handlandena R. Wittberg och H. Sandelin samt landtbrukaren J. N. Johansson Asarfve med rätt att vidtaga de lämpligare åtgärder för ändamålet samt sjelfva välja materiel m. m.
Ett ordnande af samhällets vägar härstädes, så att fotgången någorlunda drägligt kunde taga sig fram, har länge varit ett kändt behof, men man har förgäfves väntat på att de enskilde skulle vidtaga något i den vägen och tålamodet hade nu nått sin höjdpunkt.

Norra Gotland, 17 Nov.
Nervfeber har uppenbarat sig i en gård i Hangvar, der den krätt ett offer. Naturligtvis har man sin vana trogen å landsbygden sökt dölja den farliga sjukdomen och dragit ibop så många som möjligt till begrafningen.
När skall vår landtbetolkning lära sig inse och fatta ens det enklaste af helsoläran?

Stöld. Då en enka i Stenkyrka häromdagen tillfälligtvis hade anställning som hushållerska hos en hemmansägare derstädes, hvilken om dagen var i staden, tillgrep hon en del matvaror såsom mjöl, sviskon, russin m.
m. hvilket hon bar hem, Husbonden saknade strax vid hemkomsten det stulna och höll förhör med enkan. Hon nekade dock envist, men medgaf att ingen varit i huset mera än hon. Hemmansägaren förelade henne att antingen bekänna inom 8 dagar eller att anmälas för vederbörande kronolänsman.

Varning. Då i flere tidningar varit synlig en braskande annons om utmärkta helylle, färdiggjorda herrkläder som kunde för enormt billigt pris erhållas från M. Rundbohms herretablissement i Wien, reqvirerade er korresp. en äkta blå cheviot, komf. vinterkostym å 20 kr., 1: 25 kr i frakt. Tullen tog 4:73 kr.
Kostymen i fråga är värd sitt eget kapitel, på det att ej längre mister R. måtte lura andra att görs flera affärer å hans rariteter. Kostymen var så usel, att ej en dylik kan fås i Sverige! Tyget var ej blått utan brunt, så tunnt, att det är genomskinligt (således utmärkta vinterkläder?) och kan vara värdt 1 kr. aln på allra högsta höjd ! Rocken måste en skräddare sy om. TI stället för slaglärft, fans en flottig massa, som skräddaren såsom ej varande kemist icke kunde bestämma, om det ens var tyg. Foder och allt i harmoni uselt, så dåligt att ingen lappländsk lappskräddare har sett maken, n. b. om han ej fastnast på samma annons som korresp. Allra högst 10 kr. kan kostymen vara värd sommartid, vintertid duger den ej alls. Detta som en varning att ej fastna på hr R:s krokar.