Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
Vid vårtingets andra sammanträde afkunnades följande utslag: — För djurplågeri dömdes rättaren Johan Bengtsson, Bara i Etelhem, att böta 25 kr.
— För hemfridsbrott hos handl. W. Hanzén å Burgsvik tilltalade drängen Olof Håkansson Norrgårda i Hamra skall ånyo vid vite af 20 kr. inställa sig för rätten 14 Mars.
— Ersättningsmålet emellan Hj. Hallbom Allmungs i Stånga och Stånga sockens kreatursförsäkringsförening afgjordes så, att H. till erkändes 250 kr. ersättning för den mistade hästen, samt 71 kr. i rättegångskostnader och prot. lösen.
— Handl. W. Odins å Klintehamn förmånsrättsanspråk för fordran i W. Wöhlers konkurs afslogs af rätten.
— Det tvistiga vägmålet emellan A. Berglund, Bjerges i Lye, och Ungbåtels åboar i Stånga tappades af Berglund, hvaremot kostnaderna kvittades. Kär. erlade vad, för att i hofrätten fullfölja målet.
— I aftalsmålet emellan Karl Anderssons, Domerarfve i Öja hustru och handl. W. Hanzén å Burgsvik ålades den senare att återställa åtskilliga lösören eller dess värde med 35 kr.; hvaremot öfriga yrkanden ogillades. Mot detta beslut erlade Andersson vad.
— Ersättning för arbete med resterande 51 kr. 93 öre ålades J. N. Jacobsson utgifva till Johan Stenhoff, Hägvals i Linde, jämte 28 kr. i rättegångskostnader.
— Att redovisa 364 kr. till Anna Johansson, Ålarve i Rone, ålades sakföraren A. C. Stenmark i Garda. 37 kr. i rättegångskostnader tillerkändes dessutom kitr.
— För olaga idfiske dömdes Jacob Wiberg, L. Pettersson, L. Hansson och W. Pettersson från När att böta hvardera 15 kronor.
— De åtalade laxfiskarena kustsergeanten Christersson i Rone, Johan Ahlgren, Albert och Anton Runander samt Alexander Wallander från Ljugarn och C. Zetterqvist från När frikändes alla.
— För skadegörelse å 23 st. fruktträd vid Bjerges i Vamlingbo frikändes drängen Lars Lundgren därstädes (han hade gått värjemålsed); hvaremot han fick böta 30 kr. för det han afhuggit en tall och en oxel för målsägaren, samt skall dessutom ersätta trädens värde med 6 kronor.
— Besvären öfver nämdemansvalet i Banda ting ogillades af rätten, hvarefter den nyvalde nämdemannen Johan Olsson, Rofvalds i Eskelhem fick taga säte i rätten.
— För hemfridsdrott tilltalade Olof Johansson i Träkumla hade ingått förlikning med målsägaren, hvarefter åkl. afstod från åtalet och målet afskrefs.

Otäckt var det. Såsom vi förr refererat har Lars Wiman i Gerum instämt Jacob, Johansson Botes i samma socken under påstående att Johansson utspridt rykte att Wiman som vore en gift man stått i otillbörligt förhållande till en i socknen bosatt gift kvinna.
Båda parterna som redan bara ålderdomens insegel i sitt anlete voro ej öfverens om ryktets uppkomst. Johansson som är mycket glömsk mins ej att han sagt något, möjligen omtalat hvad Wiman skrytsamt berättat för honom.
Kär. hade inkallat trenne vittnen, hvilka icke ville vittna förrän meningheten fått afträda, hvilket ock skedde.
Vittnesberättelserna, hvilka hvar för sig voro ganska vidlyftiga, voro minstsagt otäcka i ordets egentligaste mening. Vittnesmålen bestredos af svar., som ej gjort annat än relaterat Wimans skryt.
Målet öfverlämnades. Utslag vid nästa sammanträde.

Om deltagande i ett utdikningsföretag är, såsom vi vid förra sammanträdet refererade, Fr. Isenberg, Isums i Atlingbo af O. Karlström Lilla Atlings instämd. Svar. är fortfarande villig betala sin anlott, blott han får vederbörligen styrkt uträkning, som utvisar hvad han skall betala, samt blir befriad från odlingslånet. Kär. företedde åtskilliga räkenskaper och handlingar om utdikningen. Målet uppsköts till fjärde sammanträdet.
— Olagligt idfiske i Närsån. Nils Norström från När, tilltalad för ofvannämda brott, bestrider åtalet. Åklagaren hade inkallat tvenne vittnen, men dem ville svar.
jäfva, emedan de hade angifvit honom samt vittnade af hat och afund, tilläggande »jag kan skaffa hundra bevis på att jag aldrig fiskat olagligt».
— Skall detta vara jäf, det?
— Om jag får lof, kan jag angifva dem för långt större brott, bara jag får vittna själf.
Enligt deras berättelse hade Närström lagt omkring 6 tum för långt ut i ån.
Svar. till ordf. — Tyst nu.
Svar. — De vill jag tro, det.
Ordf. — Stå rätt och häng inte öfver stolen.
Svar. — Jag är gammal, 71 år så jag kan väl behöfva stöd. Ordf. — Godkänner ni vittnesmålen?
Svar. — Jag kan skaffa bevis när jag kommer hem.
— Målet förekommer i alla fall ånyo 14 Mars, Adjö! förklarade domaren.
— Då kommer jag inte hit! genmälde svaranden.

För osanna och skadliga ryktens utspridande hade Lars Hansson, Ljugenäs i Burs, instämt Lars Jacobsson, Glöfves samma socken. Svar. skall nämligen ha om kär. finansiella ställning utspridt sådana rykten att hans affärer lidit men däraf, samt dessutom sagt att kär. vore »den största rackare som fans på jorden, en som bara ville lura folk».
Målet uppsköts till nästa sammanträde för bevisning, emedan svar. ej ville vidgå stämningen.

Djurplågeri. Handl. N. K. Haskel i Hamra var instämd på angifvelse af C. Blomqvist i Näs, för att han fodrat sin häst så dåligt att den vore alldeles utmagrad, samt därvid begagnats till körslor m. m. Allt detta bestreds af svar. Åkl. erhöll uppskof till nästa sammanträde.

Norra häradsrätten.
Vid vårtingéts andra sammanträde i måndags å Allekvia afkunnades följande utslag:
— För försummad väghållning dömdes hemmansägarena Högström, Olofsson, Björkqvist och Olsson att böta 5 kr. hvar. till vägkassan.
— Till 50 kr. böter för misshandel dömdes drängen Emil Ekström, Hanes i Endre, samt ålades dessutom att ersätta målsägaren, drängen Adolf Veström med 15 kr. för sveda och värk.
— För liknande brott ådömdes drängen Victor Jacbsson 15 kr. böter.
— Djurplågerimålet mot hr V. von Corswant å Stafva samt dennes fogde, Liedberg, afdömdes så, att C. skildes från målet, hvaremot Liedberg fick för djurplågeri böta 15 kr.

Om boskilnad hade hemmansägaren Nils Nilsson och han hustru Johanna Nilsson ansökt. Ansökningen bifölls, och förordnades som god man landtbr. Elof Pettersson, Björkome i Veskinde.

De svuro sig fria. Edgång gicks af jordbruksarb. Johan Pettersson, Veskinds i Veskinde, för att fria sig från åtal för misshandel mot hustrun Maria Bergström. Utslag faller 14 Mars.
— Arb. August Pettersson, Thors i Bro, svor sig likaledes fri från åtal för stöld af ett par skogkälkar. Utslag samtidigt med föregående mål.
— Ännu en edgångare, drängen Alb. Hallin, Grausne i Lokrume, friade sig från ansvar. Det, var i detta fall fråga om olaga bränvinshandel, och faller här äfven utslag 14 Mars.
Hallin var dock icke nöjd med att bli fri åtalet — han yrkade äfven ansvar för ärekränkning samt 25 kr. i skadestånd. Hvilken ansvaret skulle drabba sade han dock ej, men förmodligen var det åklagaren, som skulle sota för att han gjort sin plikt.

Hans själ var för dyrbar. Ännu en fjärde edgång var till sammanträdet utsatt. Det var den för hemfridsbrott vid handelsboden invid Veskinde station åtalade arb. G. Sjöstedt, som skulle, efter att af kyrkoherden hafva fått undervisning om edens vigt, gå denna ed.
Sjöstedt infann sig ock, men pastors intyg visade, att S. ej i laga tid infunnit sig för att få undervisning. Det visade sig dock, att den undervisning S. sedan fått varit: tillräcklig för att lära honom inse taran af att begå mened, ty på domarens fråga, om- har ville bekänna sitt brott, svarade Sjöstedt ärligs och uppriktigt:
— Ja, jag bekänner, ty jag vill ej svära bort min själ; den är för dyrbar att svära bort.
S. tillade dock, att han varit så öfverlastad vid tillfället, att han ej kunde minnas, om han gjort hemfridsbrottet eller ej, men han troude dock det förra samt tog ansvaret på sig.. Och detta tyckte alla var hederligt gjordt af Sjöstedt. Utslag faller 14 Mars.

Processhungrig svärfar. Arb. Aug. Melin från Levide var, på angifvelse af sin svärfader, tilltalad för olvfligt tillgrepp af en rock från denne. Svar. bestred att han begått tillgrepp. Han hade af misstag fått rocken med bland andra kläder vid ett besök hos svärfadren. Därom hade svar. äfven underrättat denne samt sedan i paket sändt rocken pr järnväg till svärfadren, Denne hade dock ej, då mågen icke haft penningar att betala frakten med, behagat utlösa rocken från stationen utan i stället angifvit mågen för stöld. Den processhungrige gubben var tillstädes vid målets handläggning och vitsordade mågensvarandens uppgifter samt förklarade, synbarligen skamsen öfver sitt duomma tilltag, att han för sin del icke hade något yrkande, Äfven åkl. öfverlemnade målet utan särskildt yrkande, och faller utslag 14 Mars.

Fegt handladt. Drängen Otto Ferm, Godrings i Ekeby, en stor och grof karl, hade för en tid sedan tagit sig före att vid Röstäde gård i Ekeby öfverfalla och misshandla en 1ö5-årig gosse vid namn Gunnar Naogard samt att därvid illa tilltyga honom i ansiktet med en trasig buteljbotten. Ferm erkände och får han sin dom 14 Mars.

Hemfridsbrottet vid Vesterbys i Ardre var åter föremål för ransakning. Svar. Adolf Larsson, Alsarfve i Ardra, nekade fortfarande. Två vittnen hördes på åklagaresidan. De hade dock icke något att meddela i sak. Det ena vittnet sade sig dock ha hört svar. säga, att han slagit målsäg., hemmansägaren. T. Jacnobsson, Vesterbys, och båda vittnena hade ett par dagar efter händelsen sett målsäg. ha ett blått märke öfver ena tinningen. Målet uppsköts ånyo till 14 Mars.

Har tagit sin Mats ur skolan. Den för våld mot kanalarb. Joh. Larsson åtalade kanalarb. Axel Lindström Hult, hvilken vid detta rättegångstillfälle skulle efter upprepade uteblifvanden höras, har afvikit från orten till fastlandet, hvadan målet mot honom förklarades hvilande i afbidan på vidare anmälan.

Träta och slagsmål. Vid ett gille hos arb. Aug. Håkansson, Garde i Stenkyrka, hade denne af någon anledning kommit i gräl med hemmansäg. Gustaf Myrbeck. Grälet fortgick en stund, hvarefter M aflägsnade sig. Håkansson skulle då ha följt efter honom samt öfverfallit och misskandlat honom på landsvägen. Myrbeck, som fått flere slag i hufvudet af en sten, hade måst intaga sängen.
Håkansson, som nu för deita våld var instämd, nekade därför. För bevisnings anskaffande uppsköts målet till 12 April.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 16 Februari 1898
N:r 26

Från landsbygden.

Bref till denna tidning.
Stenkyrka, 10 Febr.

Ett ganska lönande laxfiske har i höstas och nu under vintern bedrifvits härstädes, och då priset å lax varit högt, ha de fiskande allmänt insett fördelen af att skaffa sig laxfiskeredskap. En följd häraf har blifvit, att torskoch strömmingsfiske nästan upphört.

En duktig lax, vägande 24 kilo, fångades härom dagen vid Lickershamn. Att en sådan bjässe är af försvarlig storlek, kan man förstå exempelvis vid jämförelse med en lammkropp, som plägar väga endast omkr. 17 kg.

Allmän belåtenhet. Mot förslaget till ägodelningsbyte i första skifteslaget har ingen klagat.

Hangvar, 9 Febr.
Oväntadt arf. I härvarande fattighus bor en man med stor familj. Han och hans-familj ha i många år varit i torftiga omständigheter. Någon annan hjälp än husrum ha de visserligen ej erhållit af församlingen, Deras öfverraskning och glädje när de nu plötsligen finna sig välbärgade, ja rika, kan man då lätt tänka sig. Saken är nämligen den, att mannen i fråga och hans syster i ära vara närmaste arfvingarna till aflidne kyrkoherde Friberg i Källunge, som ju efterlämnar en ganska aktningsvärd förmögenhet.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 Februari 1898
N:r 23

Såld egendom.

Landtbrukaren J. Jakobsson i Viklau har för 21 tusen kr. försålt en del af sitt ägande hemman Stenstugårds till agronomen Axel Reuser i Stenkyrka. Inventarier ingivgo ej i köpet.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 Februari 1898
N:r 23

Till konsistorieombud

vid sammanträde 18 dennes med delägarne i laga skiftet i Stenkyrka har kyrkoherden Beckman förordnats i st. f. prosten Nyberg, som är af sjukdom hindrad att bevista sammanträdet.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 5 Februari 1898
N:r 20

Länets finanser.

Det sammanlagda beloppet — de senaste uppgifter, som i detta fall föreligga — af kommunernas inom Gotlands län inkomster under 1895 uppgick till 542,051 kr., af hvilka 324,212 kr. belöpte sig på landskommunerna och 217,839 kr. på staden Visby. Ser man efter, med hvilka procenttal de särskilda slagen af inkomster ingå i hela inkomstsumman, framträda högst väsentliga skiljaktigheter mellan landsbygd och stad i fråga om de olika inkomstlagens relativa betydelse. Sålunda utgjorde byror, arrenden, räntor o. d. 4,2 procent af alla inkomster för landskommunerna, men 3,9 procent för Visby. Kommunalutskylderna ingå däremot i hela inkomstsumman med 70,2 procent för de förstnämda, men med blott 44,6 procent för Visby. Statsbidragen uppgå till 17,2 procent för landskommunerna men stanna vid 3,5 procent för Visby, hvaremot utskänknings- och minuteringsafgifterna utgjorde för landsbygden endast 3,2 procent, men stiga för staden till 14,4 procent.
Kommunernas utgifter belöpte sig inom länet till 530,342 kr., af hvilka 325,365 kr. föllo på landskommunerna och 204,977 kr. på Visby. För året uppsted för kommunerna inom länet alltså ett öfverskott af 11,709 kr., hvilket öfverskott uteslutande faller på Visby med 12,862 kr., under det att landskommunerna visade en brist af 1,153 kr. Af de enskilda landskommunerna stå, i fråga om större utgifter än inkomster, Hangvar och Etelhem främst med hvardera omkring 5,000 kr., därnäst Vamlingbo med omkring 2,000 kr. samt Vesterbejde med omkring 1,000 kronor.
Af utgifterna gingo å landsbygden till kyrkliga ändamål 106,830 kr. eller 32,8 procent, till folkskolan 144,376 kr. eller 44,4 procent, till fattigvård 41,366 kr.
eller 12,7 procent, till sundhetsvård 13,706 kr. eller 4,2 procent samt till kommunikationsanstalter och allmänna arbeten 1,349 kr. eller 1,6 procent. Uti Visby uppgingo utgifterna för kyrkliga ändamål till 13,949 kr. eller 6,8 proc., till folkskolan 31,830 kr. eller 15,6 procent, till fattigvården 25,843 kr. eller 12,6 procent, till sundhetsvården 9,318 kr. eller 4,5 procent samt till kommunikationsanstalter till 64,172 kr. eller 31,4 procent.
Med hänsyn till den kommunala myndighet, genom hvilkens beslut utgifterna verkstälts, visar sig, att inom länets kommuner å landsbygden utgjorde de å kyrkostämma beslutade utgifterna 262,249 kr. och de å kommunalstämma 73,116 kr., hvaremot innom Visby endast 44,736 kr. beslutits å kyrkostämma och 160,241 kr. af statsfullmäktige. Beträffande omfattningen af de utgifter, som tillhörde den ena eller andra kommunalmyndighetens beslutanderätt, äger alltså ett så godt som omvändt förhållande rum mellan landsbygd och stad. På landsbygden utgjorde nämligen utgifterna, som beslutits af kyrkostämma, icke mindre än 77,5 procent af samtlige utgifterna, under det att samma procenttal för Visby var endast 21,9. I följd häraf uppgingo å andra sidan de af kommunalstämma beslutade utgifterna i hela utgiftssumman till endast 22,5 pro» cent, hvaremot utgifterna, som beslutits af stadsfullmäktige, hunno upp till 78,1 procent.
Vid 1895 års slut uppgingo länets alla kommuners samtliga tillgångar till 2,042,150 kr., däraf 1,074,616 kr. tillhörde landskommunerna och 967,534 kr. Visby. Med hänsyn till sin beskaffenhet fördela sig dessa tillgångar å landsbygden med 728,829 kr. på fastigheter och inventarier samt med 345,787 kr. på fordringar och kontanta medel. I Visby uppgingo fastigheterna och inventatierna till 397,381 kr. samt fordringar och kontanta medel till 570,153 kr. Tillgångarne i fastigheter utgjorde å landsbygden 547,663 kr. i kyrkor, 70,181 kr. i fattigvårdsanstalter, 8,030 kr. i sockenstugor, 1,700 kr. i jordbruksfastigheter samt 40,195 kr. i andra fastigheter eller tillsammans 667,769 kr.
I dessa tillgångar hafva icke inberäknats sådana fastigheter och fonder, som stå under förvaltning, men ej disposition af de kommunala myndigheterna. Dessa uppgingo för länets landsbygd till 1,901,341 kr., i kyrkor, 726,940 kr. i ecklesiastika boställen m, m. samt 53,099 kr. i donationsfonder.
Kommunernas skulder inom länet utgjorde vid årets slut 919,487 kr., däraf för landsbygden 129,575 kr. och för Visby 789,912 kr.
Skulden för landskommunerna var vid årets början 129,583 kr., hvadan skulden under året minskate med 8 kr Skilnaden mellan upptagna och betalda lån utgjorde . 581 kr., hvarmed de förra öfverstego de senares belopp. För Visby öfverstego de under året betalda lånen de upptagna med 17,641 kr. Aflandskommunerna hade Hemse den största skulden eller 14,756 kr., därnäst Vänge med 13,818 kr., Hangvar med 9,490 kr., Ekeby med 7,774 kr., Othem med 7,370 kr., Etelhem med 5,600 kr., Vesterhejde med 5,199 kr., Grötlingbo med 5,000 kr., Dalhem med 4,692 kr., Fole med 4,578 kr. och Lärbro med 4,352 kr. Skuldfria voro Visby norra landskommun, Lokrume, Källunge, Vallstena, Stenkyrka, Fleringe, Bunge, Fårö, Gothem, Norrlanda, Hörsne, Viklau, Ala, Träkumla, Eskelhem, Fröjel, Hafdhem, Näs, Hablingbo, Silte, Sproge, Fardhem, Burs, Stånga och Lye.
För ett riktigare bedömande af kommunernas ekonomiska ställning, meddela vi här några undersökningar angående skuldernas förbållande till såväl folkmängden som tillgångar och det påfördsa fyrktalet eller bevillningen, Dessa visa, att på hvarje invånare & länets landsbygd utgör andelen af kommunernas skuldbelopp kr. 2: 93, hvaremot på hvarje stadsbo kommer en skuld af kr. 103:03, alltså en ganska betydlig skilnad mellan landsbygd och stad. Då emellertid tillgångarna fördela sig högst olika, nämligen med kr. 24:30 pr. invånvare & landsbygden och kr. 126:06 i Visby, kommer behållningen på hvarje person att stanna vid kr. 21: 37 för landsbygden, men uppgår till kr. 23:03 för Visby.
I förhållande till summan af tillgångarna utgjorde skulderna samtidigt 12,1 procent för landskommunerna och 81,8 procent för Visby. Fördelas landskommunernas skulder på fyrktalet, kommer inom länets landsbygd på hvarje fyrk en skuld af 47 öre, medan en fördelning af städernas skulder på bevillningen utfaller med kr. 47: 05.
Kommunernas behållning eller det belopp, som återstår sedan skulderna fråndragits tillgångarna, uppgick vid årets slut inom länet till 1,122,663 kr., däraf 945,041 kr. för landskommunerna och 177,622 kr. för Visby.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 Januari 1898
N:r 15

Folkmängdsuppgifter

från Gotlands landsbygd 31 Dec. 1897:
Stenkumla socken; födda 6 (3 m. 3 kv.), döda 5 (1 m. 4 kv.), inflyttade 32 ( 9 m. 13 ky.), utflyttade 38 (19 m. 19 kv’), vigde 2 par, folkmängd 417, minskning 5.

Träkumla socken; födda 8 (1 m. 7 kv.), döda 3 (1 m, 2 kv.), inflyttade 16 (10 m. 6 kv.), utflyttade 16 (7 m. 9 kv.), vigde 1 par, folkmängd 235. ökning 5.

Vesterhejde socken; födda 8 (5 m 3 kv.), döda 7 (2 m. 5 kv.), inflyttade 40 (18 m. 22 kv.), utflyttade 47 (20 m. 27 kv.), vigde 1 par, folkmängd 457, minskning 6.
Hela pastoratets folkmängd 1109

Stenkyrka socken: födda 19 (7 m. 12 kv.), döda 13 (6 m. 7 kv), inflyttade 50 (20 m. 30 kv.), utflyttade 49 (23 m. 26 kv.), vigde 5 par, folkmängd 796, ökning 7;

Tingstäde socken: födda 5 (2 m. 3 kv.), döda (3 m.), inflyttade 47 (21 m. 26 kv.), utflyttade 28 (12 m. 16 kv.), vigde 6 par, folkmängd 493, okning 21.
Hela pastoratets folkmängd 1,289.

Eskelhem socken: födda 8 (2 m. 6 kv.), döda 12( 8 m. 4 kv.), inflyttade 45 (25 m. 20 kv.), utflyttade 39 (17 m. 22 kv.), vigde 5 par, folkmängd 682, ökning 2;

Tofta socken: födda 11 (ö5 m. 6 kv.), döda 9 (1 m. 8 kv.), inflyttade 19 (10 m. 9 kv.), utflyttade 39 (28 m. 11 kv), vigde 3 par, folkmängd 637, minskning 18.
Hela pastoratets folkmängd 1,319.

Öja socken: födda 13 (5 m. 8 kv.), döda 15 (9 m. 6 kv.), inflyttade 32 (13 m. 19 kv.), utflyttade 67 (26 m. 41 kv.), vigde 4 par, folkmängd 856, minskning 37;

Hamra socken: födda 7 (ö m. 2 kv ), döda 5 kv., inflyttade 15 (7 m. 8 kv), utflyttade 11 (5 m. 6 kv.), vigde 3 par, folkmängd 358, ökding 6; Hela pastoratets folkmängd 1,214.

Klinte socken: födda 13 (6 m. 7 kv.), döda 15 (7 m. 8 kv.), inflyttade 74 (34 m. 40 kv ), utflyttade 115 (58 m. 57 kv.), vigde 6 par, folkmängd 1,085, minskning 47;

Fröjel socken: födda 18 (7 m. 11 kv.), döda 5 (1 m. 4 kv.), inflyttade 23 (14 m. 9 kv.), utflyttade 22 (10 m. 12 kv.), Vigde ett par, folkmängd 580, ökning 14.
Hela pastoratets folkmängd 1,665.

Hejnum socken: födda 11 (6 m. 5 kv.), döda 6 (3 m. 3 kv.), inflyttade 24 (10 m. 14 ky.), utflyttade 20 (9 m, 11 kv.), vigde 2 par, folkmängd 317, ökning 9;

Bäl socken: födda 2 kv., döda 2 (1 m. 1 kv.), inflyttade 36 (17 m. 19 kv.), utflyttade 30 (15 m. 15 kv.), vigde 1 par, folkmängd 208, ökning 6.
Hela pastoratets folkmängd 525.

Rone socken: födda 19 (11 m. 8 kv.), döda 17 (9 m, 8 kyv.), inflyttade 65 (30 m. 35 kv.), utflyttade 67 (31 m. 36 kv.), vigde 2 par, folkmängd 1,005;

Eke socken: födda 2 m. döda 4 (2 m. 2 kv.), inflyttade 21 (11 m. 10 kv.), utflyttade 19 (9 m. 10 kv.), folkmängd 236.
Hela pastoratets folkmängd 1,241.

Atlingbo socken: födda 4 (1 m. 3 kv.), döda 7 (4 m. 3 kv.), inflyttade 20 (7 m. 13 kv.), utflyttade 22 (7 m. 15 kv.), pastoratets folkmängd 215, minskning 5.

Fårö socken: födda 25 (13 m, 12 kv.), döda 15 (8 m. 7 kv.), inflyttade 49 (19 m. 30 kv.), utflyttade 51 (27 m. 24 kv.), vigde 7 par, pastoratets folkmängd 1,131, ökning 8.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 7 Januari 1898
N:r 3

Dödsfall Margareta Elisabet Wallin

Tillkännagifves att Gud efter sitt allvisa råd hädankallat min älskade maka Margareta Elisabet Wallin, född Bingström, vid Vala i Stenkyrka den 29 December 1897 kl. 1 e. m. i en ålder af 80 år, 8 mån. och 9 dagar; djupt sörjd af mig, barn, barnabarn, barnbarnsbarn, slägt och många vänner.
Olof Vallin.
Sv. Ps. 482, v. 4.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 31 December 1897
N:r 203

Mönstring med Tingstäde kompaniområdes

beväringsmän af 1:a t. o. m. 12:te klassen förrättas:
Fredagen den 17 December kl. 10 f. m. vid Bjerge i Vallstena med beväringsmän från socknarne: Fole, Hejnum, Bäl, Källunge, Vallstena, Gothem, Norrlanda, Hejdeby, Endre, Barlingbo, Ekeby och Hörsne med Bara samt lördagen 18 i samma månad kl. 10 f. m. i Tingstäde skolhus med beväringsmän från socknarne Visby norra landsförsamling, Bro, Veskinde, Lokrume, Martebo, Lummelunda, Stenkyrka och Tingstäde. Befriade från mönstring äro alla beväringsmän som under året varit inkallade till tjänstgöring samt alla andra beväringsmän, samt senast å mönstringsdagen till undertecknad eller fanjunkaren J. Engvall i Lummelunda inlemna författningsenlig uppgift om sin bostad efter den 28 sitls.
Okt. För öfrigt hänvisas till i länskungörelserna och inskrifningsboken intaget utdrag ur värnpliktslagen m., m.
Visby den 1 December 1897.
C. Slettengren.
Befälhafvare för Tingstäde komp. omr. nr 183.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 11 December 1897
N:r 193

Vid innevarande års besiktningsmöten

för prisbelönande af hästar ha följande pris af 50 kronor för hvardera tilldelats följande fölston: Freja, tillhörig O. Björkander Medebys i Vall; Docka, tillhörig G. Svensson Suderbyg i Stenkyrka; Monica, tillhörig H. Stengård Snovalds i Hörsne och Lotta, tillbörig A. Johansson, Övide i Eskelhem.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 December 1897
N:r 188

Mönstring med Tingstäde kompaniområdes beväringsmän

af 1:a t. o. m. 12:te klassen förrättas.
Fredagen den 17 December kl. 10 f. m. vid Bjerge i Vallstena med beväringsmän från socknarne: Fole, Hejnum, Bäl, Källunge, Vallstena, Gothem, Norrlanda, Hejdeby, Endre, Barlingbo, Ekeby och Hörsne med Bara samt lördagen 18 i samma månad kl. 10 f. m. i Tingstäde skolhus med beväringsmän från socknarne Visby norra landsförsamling, Bro, Veskinde, Lokrume, Martebo, Lummelunda, Stenkyrka och Tingstäde.
Befriade från mönstring äro alla beväringsmän som under året varit inkallade till tjänstgöring samt alla andra beväringsmän, samt senast å mönstringsdagen till undertecknad eller fanjunkaren J. Engvall i Lummelunda inlemna författningsenlig uppgift om sin bostad efter den 28 sitls. Okt. För öfrigt hänvisas till i länskungörelserna och inskrifningsboken intaget utdrag ur värnpliktslagen m. m.
Visby den 1 December 1897.
C. Slettengren,
Befälhafvare för Tingstäde komp. omr. nr 183.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 December 1897
N:r 188