
Det var en märkesdag för Klintehamns kommun och för det gotländska biblioteksväsendet i går, när huvudbibliotekets nya fina lokaler i Klintehamn invigdes; och med all rätt fick de styrande i kommunen höra många uppriktiga ord av erkännande o. tacksamhet för det intresse de visat biblioteket. Samtidigt passade man också vederbörligen, på att hylla minnet av studiecirkelns fader Oscar Olsson och det frivilliga folkbildningsarbetet, som jämväl har en betydande andel i det arbete som ligger bakom storkommunbibliotekets tillkomst.
Invigningen skedde i samband med det gotländska bibliotekariemötet, och utom de talrikt närvarande bibliotekarierna från hela Gotland såg man bland de församlade självfallet ett flertal representanter för kommunen. Naturligtvis hade man samlats i bibliotekets egna lokaler i Donnerska huset, och att bibliotekarierna trivdes där var inte att ta miste på, men så är det också ett verkligt förnämligt huvudbibliotek Klintehamn fått. Fyra stora rum har upplåtits för biblioteket; ett av dem är bibliotekarieris arbetsrum, i de övriga får allmänheten läsa och låna. Det är ljusa och vackra lokaler, väl inredda och mycket trivsamma. Hyllorna (specialtillverkade i Klintehamn) är av det mest praktiska slag, den nedersta snedställd, och böckerna är synnerligen lättöverskådligt placerade. Vackra hemslöjdstextilier och väl valda möbler bidrar till det goda helhetsintrycket. Något av de gamla fina målningarna i huset finns kvar i bibliotekariens rum, och man har en känsla av att man får kontakt med gammal fin kultur, när man kommer innanför husets mäktiga murar. Bättre kunde Klintehamn aldrig ha placerat sitt huvudbibliotek.
Biblioteksstyrelsens ordförande, hr Thure Siltberg, Fröjel, var påtagligt glad och belåten, när han hälsade alla välkomna och tackade de kommunala myndigheterna för att de dels anslagit 10 öre pr skattekrona till biblioteket, dels upplåtit lokaler i det gamla traditionsrika Donnerska huset och därmed visat hur väl gammalt och nytt kan förenas.
Så berättade några av bibliotekarierna i storkommunen om sina resp. biblioteks öden genom tiderna. Det var David Rosvall, Klinte, Carl Ahlberg, Sanda, Joel Sundahl, Hejde, och Karl Kahlström, vilken ursprungligen varit lOGT-bibliotekets i Klintehamn tillskyndare och föreståndare och nu är huvudbibliotekarie. Vi kan för dagen inte gå närmare in på deras mycket intressanta redogörelser, var och en präglad av berättarens personlighet, men det bör i varje fall påpekas, att Sanda hade bokutlåning redan för hundra år sedan (reglemente för biblioteket antogs dock först 1859), att grunden till Klintebiblioteket var en donation av tullförvaltare Valter Fåhrwus i Visby, att IOGT-biblioteket kom till 1923 och att man i Hejde redan mycket tidigt skrev in i stadgarna vad för slags litteratur biblioteket skulle innehålla, ett slags motsvarighet till våra dagars klassifikationssystem.
Stor förståelse för biblioteken bland länets kommunalmän.
Sedan hrr Siltberg och Kahlström till hrr Aug. Lindqvist, David Rosvall och Helge Dahlgren överlämnat Ture Nermans bok om Studiecirkeln som tack för intresserat deltagande i folkbildningsarbetet i kommunen (böckerna hade skänkts av IOGT-biblioteket), var tiden inne för centralbibliotekarie K. G. Wirde att inviga de nya lokalerna. Det gjorde han med ett förträffligt tal, vari han med glädje konstaterade, att det gångna året varit ett upprustningens, organisationens och landsbygdens år i det svenska folkbiblioteksväsendets historia, och att detta ej minst gällde Gotland. De kommunala myndigheternas positiva inställning har möjliggjort, att en verklig upprustning nu kommit till stånd, och i förhållande till skattekraften ger Gotlands kömmuner de högsta bidragen till folkbiblioteken här i landet.
Det är en märkesdag i de gotländska bibliotekens historia, då vi i dag kan inviga de första bibliotekslokalerna utanför Visby, som kan sägas fylla de anspråk man ställer på ett bibliotek av i dag, sade tal. De är ändamålsenliga, rymliga, centralt belägna, ljusa och trivsamma, och de är därtill inrymda i en miljö präglad av gammal kultur och samtidigt hjärtpunkten i det liv som pulserar i kommunen. Lösningen av lokalfrågan vittnar om starkt positivt intresse hos de kommunala myndigheterna, ett intresse, som är värt allt erkännande. Styrelsen och bibliotekarien har också utfört ett planerings- och inredningsarbete som är värt allt beröm.
Studiecirklarna och biblioteken — »Avund och beundran»
Tal. erinrade vidare om att huvudbiblioteket tillkommit genom sammanslagning av det gamla kommunala biblioteket samt IOGT:s studiecirkelbibliotek, och detta gav honom anledning att erinra om studiecirklarnas 50-årsjubileum och Oscar Olsson. Få har som Oscar Olsson betonat bokens centrala plats i allt folkbildningsarbete. Här i Klintehamn har vi ett bevis för vad studiecirkelrörelsen betytt för biblioteksverksamheten. Samarbete mellan de båda biblioteken i Klinte har länge ägt rum, tills man fann tiden inne att helt gå samman för att skapa ett rejält huvudbibliotek, och. tal. fann en fin symbolik i att just studiecirklarnas jubileumsbok delats ut som minnesgåvor vid denna biblioteksinvigning.
I fortsättningen uppehöll sig tal. vid slagordet »Biblioteket i centrum». Biblioteket bör vara en andlig kraftcentral för kultur- och bildningslivet i kommunerna. Den uppgiften har huvudbiblioteket i Klinte-hamn alla förutsättningar att fylla, sade hr Wirde, och så frambar han en »avundande och beundrande» lyckönskan från Gotlands biblioteksfolk till de kommunala myndigheterna, biblioteksstyrelsen och bibliotekarierna i Klintehamn. Härtill knöt han också en förhoppning om framgångsrik verksamhet för biblioteket, och till sist framhöll han, att Klintehamns exempel är värt att vinna efterföljd på andra håll och att Klintehamnsbibliotekets lokaler väl förtjänar att studeras av representanter för andra kommuner.
Kaffe, konst och tacktal.
Efter talen, som inramades av musik av Bäckstädarna, bjöd kommunen på kaffekalas i stora salen jämte intilliggande rum, och där fick också konstnären Erik Olsson tillfälle att berätta ett och annat om de gamla väggmålningar som kom i dagen då huset skulle repareras. Till sist blev det ett par tacktal: av rektor Albin Akesson, som på kommunens vägnar tackade och lyckönskade biblioteksstyrelsen och bibliotekarien till de trevliga lokalerna, uttalade en förhoppning om att boken skulle finna vägen till alla hem samt höjde ett leve för biblioteksverksamheten, av hr Aug. Lindqvist, som med glimten i ögat höll ett livligt senterat anförande om husaffärer, folkbildningsarbete och kommunalmän, samt av centralbibliotekarie Wirde, som på biblioteksmötets vägnar tackade Klintehamnskommunen och speciellt biblioteksstyrelsen och hr Kahlström för utomordentligt värdskap.
Och så gick man på bio för att se »Vägen till boken» = sista punkten på ett givande dagsprogram.
Gotlänningen
Måndagen den 8 December 1952
Nr 285

