Renovering för 90.000.
Stenkumla kyrka står nu klar efter en genomgr pande restaurering och om söndag återinviger biskop Anderberg den vackra helgedomen. Det torde bli ett högtidligt ögonblick för församlingen då den nu åter träder in i sin kyrka och möts av den skönhet som de som svarat för restaureringsarbetet trollat fram.
Redan när man får kyrkan i blick-finget marker man att något skett med den. Och vid en närmare titt ser man vad det är: kring gavelfönstret, som troligen daterar sig från 1227 och som är den gotländska landsbygdens veterligt enda parallell till S:t Nicolaigavelns utsmyckning, lyser röda tegelstenar upp exteriörens vita mjukhet. Samma är förhållandet med torngalleriet, att det här gömde sig tegelstenar under den tidigare sprittrappningen var något man inte visste.
Vad interiören beträffar så har först och främst orgeln flyttats till tomrummet från nordvästra hörnet. Färgen har dämpats och en eldfläkt har monterats in. En 1700-talsskärm återfinns nu framför orgeln och framför denna skärm står i sin tur dopfunten som tidigare var placerad öster om triumfbågen. I denna har man nu hängt det vackert renoverade krucifixet, unikt så till vida att den som utfört det försett den korsfäste Kristus med skor.
Bänkar liksom altarskrank är nya och i praktfulla färger lyser predikstolen som även den flyttats från nordsidan till sin ursprungliga plats på södra väggen.
Många målningar
Tidigare var det ganska sparsamt med målningar i Stenkumla kyrka. Nu sedan konservatorerna Bertil Bengtsson, Linköping, och Curt Viberg, Visby, fått arbeta med väggarna är förhållandet det motsatta. I koret ser man nu målningar av apostlarna Petrus och Paulus och S:t Laurentius, åt vilken senare f. ö helgedomen är helgad. På en del av triumfbågen finns en ovanlig kalkmålning från 1300-talet, Kristus på korset. I långhuset förekommer en ganska vanlig passionsserie på norra väggen och vid sydportalen ser man kvinnliga helgonbilder som nu utökats och förtydligats. Nedanför dessa har nio smä invigningskors bevarats. Dessa var ursprungligen 12 till antalet — den biskop som på medeltiden, stänkte enligt ritualen helig olja på tolv ställen. På dessa ställen tändes sedan ljus. Så kommer man att göra vid invigningen om söndag också och även om det bara blir nio »ljuspunkter» så är hela denna del av utsmyckningen i templet något unikt för Gotland, som Stenkumlaborna alltså med rätta kan vara stolta över att kunna visa. I invigningskorsen, consecrationskorsen, har placerats ljushållare, utförda av smeden Axel Johansson, Gardrungs.
Sensation i vedbod
Den verkliga sensationen i samband med restaureringsarbetet är en snart 300-årig korbänk, signerad Johan Bartz, han som svarade för målningarna i Burmeisterska huset och som också signerat altartavlan i Stenkumla. Bänken återfanns på vinden till kyrkans vedbod … Den pryder nu sin plats i kyrkans kor.
— I dagarna har vi också fått antikglas till koret, berättar kyrkoherde Ivan Lilja som helt naturligt är mycket till freds med restaureringen, till vilken arkitekt Eric Fant i Stockholm, gjort ritningarna.
— Ja, till slut är bara att nämna att elvärme och dito ljus installerats. Med takomläggningen 1947 torde kostnaderna för hela arbetet komma att stiga till 90.000 kr. Dessa kostnader bestrids dels med medel som församlingen samlat i en restaureringsfond under hela 10 år och dels med ett lån på 40.000 kr.
I samband med invigningen om söndag överlämnas en del gåvor. Syföreningen i församlingen skän, ker en kormatts och SLKF-avd. bidrar med en brudkrona.
Även Fardhems kyrka har restaurerats.
En vecka efter det Stenkumlakyrkan invigs är turen kommen till Fardhems kyrka att åter tas i bruk. Här är det konservator Gösta Lindström, Stockholm, som svarat för arbetet efter ritningar som gjorts upp av stockholmsarkitekten Karl-Erik Hjalmarsson. Restaureringen, som kostar ca 30.000 kr, berör i år endast kyrkans inre medan man tänker ägna sig åt det yttre nästa år, då bl. a. nytt tak skall läggas på långhuset och en del förbättringar skall göras på murarna och fönstren.
Fardhems kyrka är ganska bildfattig och det blir den även efter denna renovering men några detaljer har plockats fram eller friskats upp som gör att templet ändå blir vackert. De målningar som från början funnits har genom fukt etc. förstörts. På predikstolen har dock konservatorn fått fram gammal vacker färg från 1740-talet.
Nytt krucifix.
Altartavlan som dateras från 1870-talet flyttas nu till norra väggen och ersätts av ett nytt krucifix som gjorts i Stockholm efter medeltida gotländsk förebild. Orgeln flyttas till tornrummet. Elljus har installerats men inte i så stor utsträckning då man vill ha kvar belysningen med levande ljus. Elinstallationerna gäller följaktligen mest värmen. Till slut kan nämnas att de nuvarande bänkarna bibehålles. De har försetts med nya luckor och sidostycken och har målats i grått och gult.
Gotlänningen
Fredagen den 5 December 1952
Nr 283